mspbubblet

Det är nog inte bara jag som sitter vid datorn och känner mig beklämd idag.

Åtminstone inte om man satt i soffan och  såg gårddagens avsnitt av Uppdrag granskning som visades på SVT.

För då kan man nog inte låta bli att ställa sig själv  den frågan, hur kunde det här  överhuvtaget få hända ?

Det är i alla fall så det känns just nu  för repotaget som de hade gjort om de gräsliga  förhållandena som rådde  på en av ARLAS mjölkgårdar var verkligen helt fruktansvärt och tyvärr så kastar det mörka skuggor över det svenska jordbruket, men kanske framför allting annat så blir man ju  inte så lite fundersam heller  över hur väl djurskyddet fungerar om sådana här saker kan få ske och det  utan att någon agerar, eller bryr sig om de stackars djuren som tvingas stå i sin egen avföring.

Nej fy...någon måtta får det väl ändå lov att vara på saker och ingenting gör mig så förbannad som när någon  håller på att utsätta  jur för grymheter. Var är aktivisterna när man behöver dem ?

Nej, hur jag än kliar mig i huvdet så får jag tyvärr inte på något sätt ihop den ekvationen, med att vi ska ha världens bästa djurskyddslagar.I alla fall itne när det uppdagas sådana här fall.. För i min värld ska det då  verkligen INTE vara möjligt för någon med djurförbud att  överhuvudtaget kunna bryta mot det genom att  bara kunna skaffa sig en ny besättning om man flyttar på sig till ett annat län. Utan det där måste man ju kunna få lov till att samköra mellan de olika lokalkontoren, det borde vara en enkel sak.

Ändå så verkar det ju vara långt ifrån att det nuvarande systemet fungerar, det visar sig inte minst en sådan här gång när riktigt hemskt fall  uppdagas men man har ju också hört mycket om att djurskyddsinspektörerna som skickas ut till dessa gårdar  blir mutade för att en eventullt slarvande ( kan också läsas som nonchalant)djurägare ska slippa uppfylla de olika kraven som brukar med i en så kallad erinran. Då återkommer vi till frågan, hur kan det här vara möjligt  och hur mycket ska man egentligen behöva missköta sig innan man till sist blir av med djuren?

Jag vet helt enkelt inte för det är så mycket som har blivit fel den här gången, det finns ingenting som går att försvara i det lidandet som de där stackars korna har blivit utsatta för under en längre tid ändå så har ingenting gjorts , trots att det på tio år kommit in inte mindre än 38 anmälningar mot lantbrukaren som  dessutom inte fanns på plats och som heller  inte ens ville lämna ett uttalande, eller jo föresten han försökte ju vid ett senare tillfälle bortförklara hela historien med att företaget för tillfället låg i rekontruktion. Fast det håller ju inte alls när till och med dessa billiga utländska arbetarna som han hade såg hur illa djuren for ab behandlingen eller snarare bristen på den. 

Sedan kan man även tycka vad man vill om den saken med arbetskraftsinvandring , men det är en helt annan historia nu var det  ju  djurens välbefinnande vi skulle koncentera oss på den här gången och det är en sak som ingen  någonsin borde blunda för. Jag tänker  mig att Astrid Anna Emilia Lindgren skulle vända sig  där nere i sin grav om hon såg hur långt det  gått i vissa fall.

Sedan ska vi ju även  på samma gång komma ihåg att de allra flesta av våra bönder runt omkirng i landet faktiskt sköter sig och jag tvivlar i alla fall inte det minsta på att de verkligen tycker om sina djur. Det är väl en av gundförutsättningarna  som kommer med det yrket. Tror i alla fall att det är väldigt svårt att inte bry sig om djuren om man arbetar med dem varje dag.

Fast det kan ju också vara som så att jag haft en himla tur genom åren när jag har varit ute och fotograferat. Finns det inga hästar att tillgå så har jag ju fotat en hel del nötkreatur med och jag har då allid fått se välmäende boskap ute på betena och det gör mig SÅ obekrivligt glad eftersom jag vet att det också finns mjölkkor som har det bra trots storskaligheten.

 

 

 

 

 

 

 

Ja det är obekvämt att prata om sådana gär saker, men så viktigt för att man ska kunna lära sig någonting av historien och det behöver inte alltid vara den inhemska extremismen som är problemet utan hur går det när flyktingar kommer hit och kanske tar med sig sina interna konflikter för det är bara tragiskt att judarna i Malmö ska behöva känna sig rädda för att gå ut men hur kan det då komma sig att det ser ut igen som det gör ? För vi har väl inte haft några allvarligare konflikter av det slaget på länge här eller har vi ? I alla fall inte utåt sett och enlig alla rapporter så har ju den inhemska extremismen faktiskt länge stått stilla och stampat på en p och samma punkt. Den har i alla fall inte ökat nämnvärt.
Dessutom såg jag innan dess ett mycket bra program som handlade om Irland, det pratades lite om den gamla konflikten där när de nådde Nordirland och jag tappade lite hopp då det kom fram att 95 % av skolorna fortfarande är segregerade. Där är det dessutom katoliker och protestanter som aldrig verkar kunna komma överens med varandra!

Sedan så vill jag knyta ihop det här inlägget med att att ge er några bra tips på böcker som jag tycker att ni absolut måste läsa .De flesta  känner väl  i alla fall redan till Anne Franks dagbok så den tycker jag att vi kan hoppa över utan istället så rekomenderar jag er att läsa någoting om Sophie Scholl, eller Eldens barn av  Lucette Matalon Lagando. Sedan pratades det ju även om Raoul Wallenberg nyligen och då tycker jag även att ni kan läsa boken om honom av Eric Sjöquist.

Idag när man vaknade och tittade ut så låg där ett fint vitt täcke på marken, men det blir nog inte kvar mer än högst ett par dagar skulle jag tro då temometern visar på plusgrader som det ofta har varit just den här vintern. Det räcker med att man går tillbaka till fjolåret och jämnför med hur det såg ur, då hade vi tydligen ner mot hela 18 minusgrader här.  

Sedan om det här vädret kommer att fortsätta vet jag inte, men det känns i alla fall trist om det är på det viset att vi som  bor efter den norrländska kusten kommer att få leva med fler sådana här slaskiga vintrar framöver. Sedan så kanske vi människor kan anpassa oss efter vädret men hur besvärligt blir det inte för alla djuren där ute, det är dem jag tänker på med och det är inte så kul att behöva dratta på ändan heller.

Det  lilla konststycket lyckades jag med idag då jag trots allt tog mig ut på en kort promenad för att försöka fota lite fåglar, trots at tjag hadeförberett och tagit  broddarna på mig. Som tur var så gick det bra, mycket tack vare att jag hade hunnit stäla ifrån mig påsen med det jag hade handlat  och redan var på väg ner när fötterna gled undan på isen. Så halt var det där jag vanligtvis brukar stå nere vid staketet , men jag var i alla fall snabbt uppe igen och kunde borsta av mig, dessutom så tror inte att någon annan hann uppfatta vad som hände. Nu vet jag åtminstone att om det blir liknande före framöver, då får jag lov att gå den lilla omvägen istället. Tog den på vägen upp och där var det inte alls lika halkigt att gå utan man hamnade mer ute i snömodden men hellre det en sådan här dag som denna.

 

 

 

Det är svinhalt idag med, så det får lov till att bli broddar på idag med om man ska våga sig på med att gå ut fast på samma gång så skiner ju solen och det är fint väder men att det ska behöva vara sp här halkigt överallt, nej jag tycker helt enkelt INTE om när det först är plusgrader och sedan fryser på.

Fast nu skulle jag inte börja gnälla över rådande väderlek igen, det finns det så många andra som gör på ett bättre sätt än mig men man kan ju bli lite fundersam över hur den här vintern ser ut än så länge.

Hur som helst så tänkte jag skriva lite om en annan sak som inte någon kan ha missa då stormen Meghan drog genom det brittiska kungahuset. Jag kan känna på två vis  kring allt det där  , visst är det kanske ett ofrånkomligt måste att  även hoven runt om Europa ska anpassas och bli mer moderna men på samma gång så fyller de fortfarande sin viktiga cermoniella roll.

För om ser helt krass på saken så är det långt ifrån någon fördel med att ha republik med en sittande presiden även om denne är folkvald. Kolla bara på det instabila läget både i USA och Nordkorea där det verkar sitta fullkomliga maktgalningar högst upp, är det någonting som vi skulle vilja ha ?

Nej jag trodde väl inte det och det är ju på det viset att även en president kostar pengar genom valkampanjerna som genomförst vart fjärde år. Så det är verkligen ingen fördel, åtminstonstone inte som jag ser på saken. Dessutom så var det ju inte alls länge sedan som vår egen majestät genomförde vissa förändringar här som då kändes helt rätt medan situationen i England verkar ha varit en helt annan.

Tycker det är lite konstigt dessutom för Meghan som var skådespelerska innan hon gifte sig med prins Harry borde väl ändå ha varit van vid att få uppmärksamhet eller ligger det något mer bakom deras tråkiga beslut? Jo det känns faktiskt som att det gör det, men nu så ska man väl inte sitta här och spekulera för mycket i det heller men jag tror nog att det ligger en hund begraven någonstans eftersom beskedet kom så tvärt och jag förstår om Elisabeth blev förargad på dem.

För det var ju ingen liten bomb de kom med direkt, så de kanske borde ha disskuterat igenom det tillsammans med henne först.  

Annars så tycker jag att hon verkar vara en  så härlig person tänk er att vara så i farten som 93-åring!, inte minst sedan jag hörde i  en intervju med just prins Harry att hon går runt med en flock corgihundar runt föttterna. Ingen annan tycker visst om dem eftersom de enligt honom skäller hela tiden, men det är ju bara deras sätt att kommunicera med omgivningen och de är ju vallhundar i grunden så det handlar väl också om att sammanföra flocken. Hon lär ju även ha ridit så länge hon kunde komma upp i sadeln, men hon red då tills hon var 89 år och har eller har haft en uppfödning av Fellponnys. Jag har faktiskt en sådan i minatyrformat som står på hyllan ovanför datorn och den är formgiven efter Elisabeths egen favorit och även om min nu råkar vara gjrord av resin så visst tycker jag ändå att man har lyckats få med de typiska dragen för rasen.

Här är han min lilla Carltonlima Emma.

 

 

 

Då blev det plusgrader på termometern igen och det verkar trist nog inte bli någon riktig vinter i år. Alltid är det någoting med väderleken  numera som det verkar men jag tror inte riktigt på att vi är ensamma om att bära skulden till det i sådana fall fast det kan framståsom så ibland när man läser vad aktivisterna säger. Nej, det är väl så att man måste få de här stora jättarna till att ta ansvar för hur påverkar det ständerna kring Indiska oceanen eller i karibien om lilla Svergie minskar på sin plastförbrukning ? Nej ni hör ju hur orimligt det hela låter redan där och om vi inte hade betande djur som kor och hästar som hjälper til latt hålla nadskapena öppna hur skulle det då se ut med den biologiska mångalden där vissa arter faktiskt är helt beroende av åkermarken?

Sedan undrar jag hur en orgnisation som Greenpeace kan försvara vindkraften, jo ni läste rätt för jag skickade faktiskt en fråga till dem och blev helt chockad när jag fick det här svaret tillbaka: Det dör ett visst antal fåglar ändå per år, ja visst men för den saken skull behöver man ju inte öka på den statitsitken ytterligare ?

Nej det finns  helt klart många frågor kvar för någon att besvara, men det var inte det här som jag hade tänkt skriva om idag utan ni måste ju få den allra senaste Scratrapporten.

Han är verkligen ett litet nattdjur i ordets rätta bemärkelse och de två senaste kvällarna så har han inte kommit upp vid tio som han annars har gjort utan han har legat kvar nöjd i sitt hus, så även igår när jag skulle städa buren och flyttade ut honom i hallen så att jag kom åt i hela buren.

Nej han sov lungt vidare , men nu i natt när jag var upp vid tvåtiden för att gå på toaletten då var han minsann vaken och satt och kollade på mig med sina förvånade, pigga pepparkornsögon. 

När jag gick tillbaka till sängen , efter att ha legat en stund i soffan så sprang han för fullt i hjulet och det var så skönt att höra det där svaga ljudet av hans klor mot träet.

Somnade om och vaknade inte förän vid halv niotiden nästa gång, trodde inte att han skulle vara vaken men gjorde ändå iordning lite gosaker som jag la ner i hans matskål. En kort stund senare så kom hamstern ut för att göra bort sina behov, samla in maten och dricka lite så då fick han  allt komma upp för en stunds stillsamt mys i soffan. Fast det var väldigt skönt att han kom ut, men jag kanske bara nojar mig med och han är ju fortfarande liten så han kanske bara håller på att ställa in sin mat och sovklocka änny, antagligen är det så. Eller så kanske han har hamnat i spökåldern, för då brukar de ju bli rädda för precis allting men man får ha extremt  tålamod med de små liven och jag försöker visa honom att matte inte är farlig. Jag menar han har ju börjat att slappna av så smått när han är ute i hallen, men samtidigt så är han fortsatt lite reserverad för mig men det är ju inte att undra på då han bara har bott här i lite mer än en vecka ännu. Nej nu ska jag bege mig ut en liten stund så att jag hinner gå en sväng innan lunchen och det blir nog til latt ta på sig broddarna idag eftersom halkan har kommit hit. Hörde ju rakt att de varnade för den i de norra delarna av norrland, men det gäller även här efter kusten i Ångermanland.

 

I ett par dagar nu så har det känts som det har varit lite kallare  i luften när man har gått ut, kyla som  äntligen har kommit in, men det kanske bara är tillfälligt för vi har ju knappast haft någon vinter att tala om annars  här i år, åtminstone inte så här långt in på säsongen.En del kanske uppskattar det här mildvädret men det gör i alla fall inte jag som vill ha vinter  och snö så att jag kan åka skidor men framför allt så tänker jag på de där små gnagarna som det nu pratas om i media. Det kan ju inte bara vara den goda tillgången på  föda som driver mössen att söka skydd  för vi har så vitt jag vet inga ekollon hos oss här uppe i norr men det är klart att de söker sin in i hus och dylikt när det  nu saknas snö som annara isolerar mot  den direkta kylan. För vanligtvis  är det ju så  att de gör sina gångar i det tunna lagret som bildas mellan snön och marken men nu blir det här omöjligt och kommer de då inte in i värmen ja men då fryser många av dem istället ihjäl och det leder till påverkan på de andra arterna som annars lever av smågnagare

Det tycker jag inte att det krävs någon avancerad forskning heller för att kunna räkna ut, utan det är väl självklart att det  scenariotkan bli en av följderna efter en sådan här  varm vinter.

Någoting är dessutom på tok när småfåglarna börjar sjunga redan i Januari, nej det är långt ifrån vår ännu men de kan j bli lurade av både ljuset och plusgraderna.

När jag var ute och gick häromdagen passade jag på att gå förbi fågelbordet på vägen hem och det var länge sedan jag såg så mycket blåmesar men det gick inte så bra att fota dem då de är så små och kvicka.

 

 

Hejsan på er alla ni läsare som har klickat er in hit och för tillfället befinner er någonstans inne på min lilla blogg. Som ni säkert redan har listat ut så blir det för tillfället en hel del av Scrat här då vi stadigt jobbar på att lära känna varandra. Fast jag måste ju få säga att jag verkar ha haft den stora turen och  fått tag på ett riktigt guldkorn igen. Han är så snäll  och hitills, nu så har jag isserligen bara haft honom en vecka imorgon men han har inte bitit mig på hela den tiden! Jag tror att de har gjort ett bra förarbete med honom i den lilla zoobutiken där jag köpte honom eller sp tycker han helt enkellt om mig. 

Fast han är fortfarande lite osäker av sig men det är klart, han är ju bara en liten hamsterunge så det är mycket nya saker som man ska bli van vid, inte bara matte kan vara läskig.

PÅ samma gång är han SÅ nyfiken och ska undersöka HELA den stora världen fast den tryggaste platsen är ändå buren och huset.

Idag så var det en stor dag här, tänk att jag har kunnat hålla mig ända fram tills nu men, så gick det alltså inte att vänta längre och man säger ju också  att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Jag har blivit sambo igen med en  sådan där undebar pälsklädd liten guldklimp med små söta tassar och ett par nyfikna pepparkornögon som tittar  lite fundersamt på en.

Han undrar nog var han har hamnat någonstans, men han håller på att göra sig allt mer hemmastadd i Ariels gamla bur som jag fick lov att gå ner i källaren och hämta upp från förrådet. För hur kunde jag någonsin tro att han skulle nöja sig med att bo i Stuarts lilla blå som jag hade ståendes upp i garderoben?

Tänk så fel det konstiga tvåbeningen  kunde ha, eller så har det förmodligen bara gått allt för lång tid sedan hon hade hamster senast men som hon har saknat att höra ljudet av små tassar som springer i hjulet på kvällarna.

Sedan verkar det vara en ny verkligt stor, liten personlighet som har flyttat in.

För inte nog med att han hade sina tydliga åsikter om buren, nej inget av de hus han fick prova med i början dög heller utan det som till sist blev bra att gå in och lägga var ett av de gamla lekhusen som han fyllt med toalettpapper under natten.De andra två  byggena ratades och kastades omkring på till den grad att den förskräckta matten undrade om det var Hulken eller Karl Alfred som flyttat in. Otroligt att ett djur av så ringa storlek som en guldhamster kan ha så pass styrka i sig, ja han orkade till och med flyttta det stora huset trots att jag hade lagt dit en av  de mindere stenarna jag haft på taket.  Funderade på att låta honom ha ett tillfälligt kartongnäste men tämkte att jag var tvunget och prova med lekstugan åt honom först.

En annan sak som är lustig med honom är att ingen av de andra hamstrarna som jag haft förut har varit speciellt glada i att gräva, men det är den här krabaten som försvann ner i alspånet igår kvälll men då vet jag i alla fall hur jag ska kunna aktivera honom i buren med. För det kommer ju att dröja ett tag innan jag kommer att våga ta upp honom och släppa ut honom i hallen , det kan jag  säga redan nu också måste jag ju hamstersäkra alla rum på nytt innan dess. fast först ska vi alltsåbara lära känna varandra, han och jag. 

 

Förlorade nyss ett helt inlägg som jag hade hållit på att skriva då bloggen kraschade tillfälligt och inte gick det att logga in på nytt heller utan det dök bara upp en rad andra namn när jag försökte komma åt den. Är det någon mer än jag som har blogg.se och har råkat ut för det här ?

För det är faktiskt rätt så irriterande när det händer . Provade att byta webbläsare eftersom jag vet att det har fungerat ibland förut  med den metoden och då så låg inlägget åtminstone sparat men jag kunde inte skriva någoting mer på det och försökte jag med att logga in på nytt så kom jag bara til sidan som visade "åkomst nekad" och ingenstans längre än så. 

Gav till sist upp alla försök att logga in och gick ner till källaren  och tog hand om den väntande tvätten istället& körde igång den andra vändan i torkskåpet som bara går i en timme åt gången på 30 grader, innan man måste gå ner och starta det på nytt.

Hur som helst så kom jag nyss tillbaka upp och provade åter igen med att gå in och nu så verkar det ju fungera fint igen utan problem men hur kan det komma sig att det blir sådana där problem med inloggningenh utan vidare ?

För jag hade ju inte ändrat på några inställningar utan allting ser ut som det ska vara i de olika menyerna som finns. Fast eftersom det inte är första gången det här händer och knapapst den sista  så vore det ju kanske bra att få veta vad det är som orsaker det hela, men man kanske inte ska veta allting.

Hur som helst så är det annars lugna  men hala gatan här idag och jag gör inte så mycket för närvarande, mer än att sitta vid datorn också försöker jag få lite ordning på alla mina husritningar till Sims. Böjade att sortera upp dem igår och över hälften av papprena försvann från mappen som jag har haft liggande på en hylla under databordet, den var så full att den höll på att falla isär. Det ni, jag borde kanske ha gjort  någoting åt det för länge sedan men en del saker känns tydligen lättare om man skjuter upp dem, fast egentligen så blir det ju bara mer jobb om man gör så. Nåja nu kommer det i alla fall att bli mer ordning i den nya mappen framöver, vilket innebär att jag kanske kommer att få bättre koll på sakerna. Vi får väl se men det skadar i alla fall inte att det blir rensat i den!

 

 

 

Jag tillhörde nog den  mer naiva skaran som trodde att det skulle bli relativit lungt på nyår överallt tack vare att det ju kommit nya regler och bestämmelser kring fyrverkerierna. Numera så gäller det visst att man både måste ha tillstånd och genomgått en kurs hos MSB för att ens få fyra av raketer, men trots det så är tårtorna och de där svävande lyktorna fortfarande tillåtna. Hur kan den saken komma sig ?

För det är så om man har djur i sin närhet  vet man om  att det räcker med en knall , för att någoting ska  behöva hända och det är INTE alla hundar heller som går att vänja vid skott utan både individer och raser är så olika. Min syster har just nu en vit herdehund i hushållet och hon reagerade inte alls under kvällen utan var totalt obrydd över  de puffar som hördes på håll medan vallhunden som var på besök istället låg och tryckte under bordet större delen av kvällen på grund av rädslan. Om man nu har en vovve som blir så livrädd, då vore väl det dummaste man kan göra att försöka skrämma den ännu mer eller är jag helt  ute och cyklar i mina tankegångar nu ?

Så jag tycker inte att det där resonemanget håller riktigt, speciellt inte eftersom vi satt ute på landet bland flera gårdar med stall där det finns hästar och inte långt därifrån så finns det  även en lantbrukare med nötkreatur

För mig är det där valet i alla fall självklart, inte minst sedan det året då min ena systerdotter älskade ponny blev en siffra i statitiken över hästar som förolyckats då han drabbades av stresskolik under nyårsdagen och tyvärr inte gick att rädda  livet på trots att veterinären snabbt var på plats.

Det är verkligen ingenting som jag vill att någon mer liten tjej ska behöva råka ut för, att mista sin allra bästa vän bara för att några andra inte kan respektera de som är  djurägare och  "bara"ska få ha lite roligt.  När jag sedan  på ser hur debatten kring det här går på sociala medier så blir jag ibland mörkrädd , speciellt eftersom somliga verkar tycka att allting är djurägarnas fel. Jag har även varit med när man tagit in hästar i stallet, slagit på radion och täckt för fönstren allt för att de ska slippa se ljuset och höra ljuden men ändå har boxarna sett ut som ett slagfält när man kommit för att mocka morgonen efter. Så hur ska man då egentligen bära sig åt ? Den frågan kan man ju ställa sig och man kan ju även läsa om fall med hästar som skadat sig då de fått panik när de har stått inne För hästar är flyktdjur och det går aldrig riktigt på förhand att säga hur de ska reagera, ibland kan det räcka med en liten plastpåse som fladdrar uppe i ett träd för att de ska få panik eller så kan de plötsligt få för sig att en katt är en livsfarlig panter som fått för sig att gena över hagen.

Jag vet inte hur stor kunskapen om det är bland folk, men ibland känns det som om den breda allmänheten faktiskt skulle må bra av att lära sig lite mer om djuren för då kanske vi skulle kunna få bättre förståelser kring  Nyår och Sista April. Fast det kan ju även vara så att det tar lite tid innan folk lär sig och tar till sig det här nya, men jag tycker faktiskt att de har varit bra på att sprida informationen runt det, så jag tycker inte att det borde vara så svårt att följa föreskrifterna som en del andra verkar tycka att det är.

Också vill jag passa på att höja ett varningens finger igen när det gälller de svävande thailändksa lykotnra som har blivit så populära att skicka iväg. Visst kan det vara fina att se på men det är defentivit INTE vär det när man aldrig vet var de hamnar någonstans då de landar, se på den hemska olyckan nu i Tyskland som bland annat Aftonbladet har skrivit om där de tros ha orsakat en brand på ett zoo.

Man hann visst sedan bara rädda två av de 30 aporna som bodde där, resten av de stackars djuren blev alltså  lågornas rov .En kvinna och hennes vuxna döttrar hade sedan läst om det på nätet och anmält sig själva till polisen eftersom de hade skickat upp lyktorna i närheten utan att läsa på bestämmelserna :/

När jag läser  vidare om det så här, så tänker jag bara på hur tur vi hade själva den nyårsaftonen när päronens granne ringde för att berätta att tre sådana där asiatiska lyktor hade fastnat i några höga tallar som står på deras tomt. Som tur var , var vi  då redan på väg hem och det tog  en kvart innan pappa till sist fick dem att slockna med hjälp av snöbollar eftersom de hade fastnat så högt upp. Vad hade kunnat hända om inte grannen sett dem eller om vi inte hade varit på väg tillbaka hem just då ? Nej det vill jag inte ens tänka på, men man tycker ju att det inte borde vara så svårt att föreställa sig att de KAN blåsa iväg och landa helt galet, till exempel på någon åker och därigenom ställa till det ännu mer om delar av dem  sedam hamnar i djurens foder. Fast det är kanske som med alla dessa aliminiumburkar som hamnar i dikeskanten, en del verkar aldrig lära sig det heller trots att upplysningarna om det kommer uti medierna så gott som varje sommar. 

Hur många gånger ska det behöva påminnas om det här kan man ju verkligen fråga sig...för jag tvivlar starkt på att det är SÅ svårt att ha en soppåse med sig i bilen eller att ta med sig burken hem. I naturen ska den i varje fall INTE behöva hamna!

 

 

 

 

Hejsan på er alla ni som läare min lilla blogg och har hittat den krångliga vägen hit , förbi alla olika nivåer av GDPR som gör att  länkningen blir till en så mycket krångligare historia än vad det skulle behöva vara. Åtminstone om man ska försöka med att länka från Facebook till bloggen så har den blivit en himla onödig historia numera.

Nåja nu var det väl ändå inte riktigt det som jag hadre tänkt skriva om idag, 

Först  och främst så hoppas jag  på att alla hade ett lungt och skönt nyårsfirande,det hade i alla fall jag. Följde med päronen ut tilll syster min som bor på landet där vi åt en massa godsaker, bland annat så fick vi Caq au vin till middag och njöt av en spakande föreställning med tomtebloss som barnen ordnade men bäst ändå var nog pannacottan som vi åt till efterätt som var hiskeligt god, okej jag kanke är lite väl svag för efterätter ibland men det är ju inte så ofta  som man äter sådana saker.