Halljosan på er!

Hallojsan hejsan på er alla ni glada läsare som tittar in just hit till min lilla blogg igen. Kände på mig att det hade gått lite för lång tid mellan inläggen den senaste tiden men trodde ändå inte att det skulle röra sig om en hel vecka men så blir det ibland. Har helt enkelt pysslat med andra saker än att sitta vid datorn och då har jag inte prioriterat skrivandet heller. Dessutom känns det fortfarande bitvis konstigt att bara ha Ariel att tänka på numera men tills det andra löser sig så får det nog bli bäst så. Hon är faktiskt så otroligt underbar ändå hela hon att det är rent otroligt att vi har kommit så här långt tillsammans. Ja tänk jag som egentligen inte skulle ta en hona men ändå avgjorde att just hon kändes så rätt från första början. Fast visst vägen fram kanske inte varit helt lätt heller men nog är hon mattes prinsessa , absolut och idag var faktiskt första gången hon stte si till rätta en liten stund i mitt ena armveck och kunde mysa lite. I och för sig var hon väl trött och hade bara kommit ut för att dricka men det är väl kanske då man får passa på att ta upp dem om man har möjlighet.
Ska vi spela boll matte ?
Vad har matte gömt i alla de där påsarna hon har liggande framme ?
Fånga mig den som kan !

Hejsan!

 
 
Hej och god morgon på er alla ni läsare där ute som kikar in hit på min lilla blogg för att kolla om jag har skrivit något nytt inlägg. Idag tänkte jag försöka hålla mig ifrån vädret men det har ju inte hänt så mycket på den fronten än utan det är faktiskt rätt så mörkt ute fortfarande och ibland kan man undra om det verkligen är morgon eller om man ska dra upp täcket och somna om. Fast nej det är klart då skulle Ariel nog bli fundersam men hon var ute för tidigt och gnagde på gallret men jag har i alla fall fått se henne så då är jag lugn.Gav henne nytt toapapper igår att bädda med och mjo det tyckte honom så till den milda grad att hon bommat för ena öppningen på sitt hus totalt. Det är sådant som guldtjejer kan roa sig med. I alla fall så såg jag på handbollen igår , synd nog gick det åt pipsvängen men jag menar Danmark var ju ändå favoriterna så det var ju lite väntat. Så jag såg inte på Idrottsgalan men jag hade röstat på Peder i alla fall så när jag hörde om vinsten på nyhetern senare blev jag så himla glad! Det är bara andra gången en ryttare kammar hem det men oj så välförtjänt det kändes efter hans och All Ins insats under OS med ett silver och så många felfria rundor. Det är bara en sak som gnager och det är SVTS årskrönika för 2016. Om man nu skulle sammanfatta alla fjolårets sportsliga framgångar och hade tagit med många mindre sporter så som motorsporten varför hade man då inte ens nämnt Peder eller när man tog upp Paralympics men inte heller där nämnde ridsporten vad sitter det i då ? Dessutom tycker jag bara att det är löjligt att det ska spekuleras i röstfusk så fort en ryttare vinner Det fanns enligt räkningen som gjorde 2010 drygt 360.000 hästar i landet. En stor del av dessa är såklart ridhästar men de talrikaste är de varmblodiga travarna. Så hästnäringen är så långt mycket större än vad gemene man verkar tro men egentligen är det väl bara tragiskt om några fortfarande går runt och tror att eliten leker runt på hästryggen och inte ser allt slit bakom och alla år av träning. Dessutom så är det långt ifrån säkert för de allra flesta att det går vägen för det krävs så mycket för att hitta en bra häst. Enbart aveln är ingen garanti utan det är som ett lotteri. Sedan så vill alla inte tävla heller utan många nöjer sig med att bara ha en kompis att lufsa runt i skogen med men det är nog minst lika härligt skulle jag vilja påstå! Därför så tycker jag att mycket av samtalet som blev efter att Rolf-Göran hade vunnit blev barnsligt och jag hoppas att klimatet ska ha blivit bättre nu men visst ser man fortfarande hur unga killar hackar ner på hästtjejerna och det är bara tråkigt då ridningen är så mycket mer accepterad i den övriga delen av Europa och världen!
 
 

Hejsan på er!

Hallojsan på er alla ni läsare som tittar in hit. En del av er kanske besöker min lilla blogg för allra första gången och några av er kanske tillhör den lilla skara som läser min blogg lite mer regelbundet. Hej till er alla i varje fall och jag hoppas att ni ska hitta något som in tycker är intressant att läsa om eller så kanske ni bara vill kolla på fina foton. Oavsett anledning så hejsan på er alla. Som ni ju vet lämnade Rafiki jorden för ett par dagar sedan. Det känns bitvis fortfarande konstigt att han inte finns där i hallen och väntar på en när man kommer hem längre. Jag vet fortfarande inte varför men förloppet gick jättesnabbt, från att ha varit pigg så blev han tvärdålig på bara ett dygn så det får väl vara en klen tröst i det hela att det i alla fall inte behövde dra ut på tiden. Påminde faktiskt om det som hände medf Stuart men jag vet ju hur noga jag hade tvättat ur buren mellan och alla saker var ju också sanerade och renskrubbade men vad vet man. Fast de viktigaste sakerna som hus och vattenflaska byter jag ju jämt ut så till största delen tror jag att det var oturen som låg bakom. Kanske är det så att man ska vara skeptisk om en hamster verkar för snälll, för då är risken större att det är något fel på dem men sådant kan man ju inte heller veta. Finns ju de som köper djur med stamtavla också och har otur så det finns ändå inga garantiner för att sådana saker inte ska hända. Sedan är det ju lite mer jobbigt för mig nu eftersom det har gått så snabbt mellan mina killar också. Fast det kanske kommer något bra ur det ändå, åtminstone så måste jag försöka tro att det vänder men just nu ska jag bara ta det lugnt ett tag och nöja mig med att ha min lilla guldtjej att pyssla om och skämma bort lite extra. Inte för att jag vet om jag kan skämma bort henne mer än vad jag redan gör men det blir ju lätt så när man har de små liven hos sig för en så begränsad tid. Då gäller det att man tar vara på varje minut för slutet för dem kan komma när man minst anar det. Så man får uppskatta alla de där små stunderna tillsammans och det kan man verkligen säga att jag gjorde med Rafiki, den korta tid jag nu fick ha honom i min ägo. Dessutom så märks det mindre på Ariel den här gången , eller ja igår så var hon rastlös och sprang runt i halllen och pep sedan jag hade sanerat den och hon fick gå tillbaka dit men idag är hon mer sig själv och det är skönt att se det i ett sådant här läge.
Attans matte lyckades få mig på bild igen...men vad har hon nu ställt för konstigt hus i hallen och var är alla vanliga prylar någonstans ?

Rafiki har vandrat vidare

Stort sorg idag och tomhet i hjärtat, lilla fina luddtassen Rafiki har somnat in för gott. Märkte redan igår morse att något var fel då han hade ögon stängda på morgonen och verkade slö , han kom inte ut som han brukar och reagerade lite på när jag höll i honom. Satt med honom i soffan men han blundade hela tiden och sökte sig nära mig. La ner honom i buren i sitt hus och då pratade han lite men han verkade fortsatt svag. Fina lilla prinsen som varit så snäll från första dagen...och nu finns han alltså inte mer. Han kommer tt begravas tillsammans med Timon senare i vår men just nu känns det bara så oerhört tungt och tomt.Tänk att man blir så oerhört fäst vid var och en av dem på så kort tid och på något sätt kändes det som vi ju fortfarande höll på lära känna varandra också händer det här... som egentligen inte SKA hända. Fast det är ju lätt att säga också men faktum är att den här dagen brukar vara en turdag för mig normalt men så blev det alltså inte i år.Så kort tid fick han hos mig ändå så fick jag lära känna en så liten och underbar kille!  så det kommer att kännas konstigt att bara ha Ariel ett tag framöver men jut nu får det nog ändå bli så och jag kommer att sakna Raffe precis lika mycket som jag har saknat mina andra killar då de vandrat vidare.
" A sante sana squash banana, we we nuga me me apana"
 

Hallojsan!

Hejsan på er alla ni bloggläsare där ute som klickar er in hit för att se efter om jag gjort någon spännande ny uppdatering. Eller ja bland kanske det inte är så intressant att läsa det jag skriver men jag försöker för det mesta se till att det finns gott om bilder som ni kan titta på. Idag har jag däremot bara tagit det lugnt och slappat i soffan. Sett på skidåkningen men det mest spännande jag ramlade över var ett program om Storbritanniens dinosaurer ...nej jag ar inte kommit ifrån den där Jurassic Park fasen än utan tycker det är så fascinerande med alla nya fossila fynd som görs. Sedan är det hu såklart också roligt när det upptäcks nya , nu levande djur och växter med men det där forntida är ännu lite mer lockande. Det kanske också förklarar varför jag tycker om hajar för den delen fast nu tänkte jag skriva om en helt annan sak idag nämligen ett udda epost jag fått av moviestarplanet.se. De påstår att jag inte varit aktiv på minst två månader och omber mig att svara på en rad frågor. Saken är bara den att jag loggar in minst varannan dag...om inte så är det på sommaren då jag gör längre uppehåll men mer än två månader har jag knappast varit frånvarande! Dessutom tycker jag att då borde de ha skickat mejlet i samband med den frånvaron men det kom alltså först nu. Fast jag kunde i alla fall göra enkäten för att hjälpa dem lite på traven för det finns vissa saker med sidan som jag tycker är oroande. Om man nu vänder sig främst till barn och ungdomar som man påstår varför är det då så många som verkar ha svårt för att förstå reglerna ? Det verkar ju inte spela någon roll hur många gånger support säger till för jag ser det här varje dag eller åtminstone varje vecka då jag är inne. Folk som bråkar i chattrummen och kallar varandra saker eller de som skriver olämpliga trådar i forumet! Varför förekommer det då reglerna egentligen är väldigt enkla och finns på så många andra stöllen på nätet ? Dessutom kan det väl inte vara så svårt att tänka sig in i den andres sits heller innan man häver ur sig något för öga mot öga skulle man ju aldrig våga yppa en del av de där sakerna som nu tycks ha blivit allt mer vanligt förekommande. Dessutom känner jag att jag måste få lov att ta upp en till sak och det är priserna för sidan som har skjutit i höjden. Jag kan kanske acceptera att man tar ut en liten summa för VIP men 700 kr gör att det knappast känns värt den delen för det är ju inte barnen själva som betalar utan merparten betalas nog av deras föräldrar. Vilket medför att alla inte har råd för att det kostar för mycket. Det hade ju varit kul om man kunde vinna diamanter via speluppdragen men nej är man inte vip får man istället lov att betala extra för dem och det tycker jag inte är rätt men var och en har ju sin egen åsikt, nu har jag i alla fall sagt min mening om vissa saker! Fast jag tänker ändå avsluta med att säga attt såå länge de har de dyrare priserna nu och om klimatet fortsätter att förändras så tror jag tyvärr att sidan kommer att tappa fler användare än att de vinner nya! För det vore inte den första sidan som får den utvecklingen i sådan fall och jag undrar varför det ska vara så svårt att ha en reklamfri bra sajt då det ju gick utmärkt förut.
För att avlsuta i god ton ämdå väljer jag att stanna kvar tills vidare för jag tycker fortfarande om grundtanken med spelet men det finns helt klart alltid utrymme för support att göra förbättringar.

Hejsan svejsan

Hejsan på er alla ni läsare där ute. Ja hej till den lilla skara av er som brukar kolla in här för att se om jag skrivit någonting nytt. Såklart även hejsan till ni som kanske tittar in hit för första gången men det brukar jag ju säga så jag hoppas att ingen känner sig bortglömd i inledningen på dagens inlägg.I dag kan man hålla sig inomhus med gott samvete , termometern här visade på -23 grader *brrr* kanske har vintern äntligen kommit. Redan nu ryktas det däremot om att det ska bli varmare igen redan till veckan så ingenting verkar säkert då det gäller vädret just nu. Fast jag är i alla fall glad att vi inte har så kallt som ännu längre norrut eller översvämningarna som har blivit söderut. Nej nu har vi avhandlat väderleken färdigt för den här uppdateringen. Nu vidare till något helt annat nämligen hamstrarna. Rafiki är verkligen bara för mysig helt enkelt och han lär sig hela tiden mer och mer. Det är så roligt att bara sitta där och iaktta honom när han utforskar sin omvärld.
Spännande lukter finns det överallt.
Vampyr? Nej men väl rafiki som överfaller kartong.
Mjo nog är de duktiga på att klättra,Rafiki är inget undantag
Alltså..nej Rafiki vet inte alls hur mn klättrar över brädan
Nej det är en dammråtta som kommer farandes
Dammråtta var det ja...
Kan man se mer oskyldig ut än så här ?
Rafiki kanske tänkte bli cirkusartist ?
Med målmedveten blick, jo nog lär sig de små liven snabbt hur man ska bära sig åt.

Hallojsan!

Hejsan på er alla ni läsare som gjort valet att kika in hit på min lilla blogg för att se efter om jag har skrivit någonting nytt sedan senast. Fast jag har inte hunnit med att göra så många saker än på det nya året men det kan ju vara lite så också att det kan vara lite trögt att komma igång och det mesta flyter ju på som vanligt. Fick däremot häromdagen veta något tråkigt , att systerns ena häst fått kolik och tyvärr inte klarde sig trots snabb insats från veterinären som satte in dropp. Ibland går det alltså åt pipsängen och det känns så oerhört ledsamt att det skulle behöva drabba dem, inte minst hennes ena dotter för det var ju tänkt att han skulle bli hennes tävlingsponny också blir det så här istället. Sedan är det så lätt att peka finger åt något håll och börja säga om eller varför och att försöka leta en förklaring men det är ju inte alltid som den går att hitta och vad hjälper den honom just nu kanske inget men likväl är det en viktig del av sorgeprocessen att ställa sig de frågorna. Sedan om man kan komma fram till något slags svar så underlättar det ju såklart en massa men ibland gör man alltså inte det utan man får mer försöka lägga ett pussel och kanske sakta om man gör det bit för bit att man uppnår ett resultat. I det här fallet så gick hästarna på lösdrift med en ligghall som de kan gå in i när de vill. Det verkade lugnt hela nyårsnatten och de fick regelbunden tillsyn mellan smällarna men det fanns inget tecken till tragedin som skulle inträffa dagen efter. Sedan får jag lov att anta att min syster har rätt bra koll på fodret eftersom den andra hästen i familjen haft problem med fång en längre tid men nu äntligen är frisk igen. Så då måste man ju kolla på andra faktorer och fastän de bor på landet så hade det tydligen smällt en hel del där.och hästar är ju personligheter som reagerar olika på stress men det är också en anledning som kan ligga bakom varför de får kolik. Nu behöver det ju naturligtvis inte vara den orsaken heller men jag tror ändå att man ska ta det i beaktning då det här var en ponny som de bara hade haft drygt i ett år och som aldrig hade visat några tecken på att få det innan. När man gör det så känns smällare och raketer bara än mer onödiga och är det verkligen värt att smälla upp alla dessa pengar då så många djur får lida av oväsendet och kanske rentav bli ihjälskrämda. Nej det kan jag verkligen inte tycka. Dessutom så ser vi ju bara hur våra husdjur påverkas , då kan man tänka sig hur rädda de vilda ute i skogen ska bli, De har visserligen den fördelen att de kan springa iväg och gömma sig men nog torde de bli lika skräckslagna. Sedan är det inte bara djur heller som tycker smällarna är obehagliga utan vad tror ni alla som kommer hit från tex krig tycker eller äldre personer med svaga hjärtan?
Visserligen kanske det är fel väg att gå med ett totalförbud men det kan ju vara berättigat då man ser hur raketer har börjat användas som vapen. Sedan tror jag också att man måste se över knallarna i dem som jag tycker blivit värre nu efter att de förbjöd bomberna för några år sedan.


Hejsan!

Hallojsan!
God dagens på er alla ni läsare som tittar in hit på min lilla blogg just idag för att kolla om det har hänt något nytt sedan senast-. Hoppas att alla hade en lugnt nyårsfirande och har fått en god forsättning på 2017. Själv så var jag bara hemma med guldkornen i år och tog det lungt framör TVn. De verkade inte alls stressa upp sig över oljudet av alla raketer ute heller men egentligen var det kanske bara ett par-tre smällar som var riktigt illa. Fast jag förstår fortfarande inte varför det det ska vara så roligt med alla dessa pengar som går upp i rök och samtidigt orsakar panik både hos fyrbeningar och tvåbeningar! Nej nog måste det finnas roligare sätt att roa sig på än att skrämma upp andra på det viset som raketerna gör. Nog om detta fast jag tycker det är lite konstigt att det måste vara samma visa varje år med folk som inte alls förstår sig på djurägare utan tvärtom är otrevliga och sarkastiska i tonen mot dessa. Då blir jag arg, för det är inte djuren som rår för att de reagerar som de gör på sitt naturliga sätt och även om man kan förebygga genom att vidta vissa åtgärder kanske man inte kan eliminera alla risker totalt om nu vissa måste smälla. Man kan fira på andra sätt med. Men nu ska jag inte bli för långrandig utan komma till det jag egentligen skulle skriva om.
Läste den här artikeln: http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/B9gjG/teorin-darfor-sjonk-titanic--egentligen och jag måste säga att visst, även om delar av teorin kan vara trovärdig så finns det ju även en massa andra påståenden som har förekommit genom åren. Så vad ska man egentligen tro, för det är klart att isberget var en viktig del ändå i kollisionen men sedan var det ju den mänskliga faktorn som spelade in. För kaptenen var erfaren och om han kände till alla riskerna så varför beordrade han ändå full fart framåt i maskin? Nej vissa gåtor kring Titanic lär förbli olösta men då kanske det är meningen att det också ska vara så Visst kan vetenskapen klarlägga en del av hur det gick till då *Drömmarnas skepp* mötte havsbottnen men jag tycker det är viktigare att man ser på arvet efter olyckan och den ökade sjösäkerheten den bidrog till. För oavsett hur mycket fakta vi än får reda på så ändrar det ju ingenting...hon ligger ändå kvar på havets botten.

Hallojsan!

Hejsan på er alla ni läsare där ute som tittar in just hit idag till min lilla blogg. En del av er kanske brukar göra det mer regelbundet för att se om jag skrivit några rader medan för vissa andra kanske det är första gången ni klickat er in hit. Oavsett så hoppas jag att ni alla ska hitta något som ni tycker är intressant att läsa om eller så kanske ni bara vill titta på foton. I vilket fall som helst så säger jag god morgon till er allihopa, det är enklast så. Känns fortfarande bitvis konstigt igen att bara ha två guldkorn men jag kanske vänjer mig med tiden..eller så får jag se om jag kan hitta en till underbaring sedan igen men just nu tänkte jag ta det lite lugnt och inte skriva så mycket om dem här. Fast det är alltid så roligt att uppdatera er om alla deras upptåg de har för sig och Rafiki är verkligen en underbar liten kille! Han älskar verkligen att klättra och att kolla in världen så när man har honom i soffan får man allt se upp eftersom han är så snabb. Sedan är han verkligen snäll och tycker om att vara ute i hallen. Dessutom så spetsar han nyfiket öronen då han hör att Ariel är ute och stökar runt...och mjo hon är helt galen i honom men det är väl därför jag kallar henne för flörtkulan nu också!  De får ju visserligen inte träffas mer än att de kan få snusa på varandra genom gallret ibland men man märker ju ändå hur de lär känna varandra men så här besatt vr hon inte ens då jag hade Stuart! Nu skulle jag inte bara skriva om guldkoren idag..nej det hände något hemskt här i stan imorse nämligen ett SMASH&GRAB inbrott mot en klädbutik. I samband med det har de spärrat av halva staden för det hittades explosiva varor i en bil som hade brunnit. Det känns verkligen så obehagligt att även sådana här saker börjar sprida sig till mindre orter nu tydligen. Tur i oturen den här gången var väl ändå att någon hade iakttagit dem och ringt polisen som tagit in sju personer på förhör!
Fast det känns fortfarande läskgit och man undrar ju hur folk ska kunna komma hem då dehar stängt av ett så stort område över så många timmar ? Ja man lär väl få höra hur det går under dagen för bilen var visst tänkt som en undanledade manöver men det verkar alltså inte ha fungerat riktigt som det var planlagt och tur det!
Sedan kanske man undrar över polisens agerande i vissa andra fall. Till exempel så blev det helt stopp i trafiken för ett tag sedan norr om staden och det rapporterades att en lös häst var ute  och sprang. Märkligt eftersom det just i det området inte tycktes sakna någon skimmel och flera boende sa att de varit ute och letat men inte hade sett någon förvirrad, rädd pålle. Det fanns visserligen hagar bredvid vägen med betandes hästar, bland annat ett par skimlar men de var ju inhägnade. Så det kan lika gärna ha varit en synvilla eller något annat djur, kanske en ren som kommit ut på fel plats för lite märkligt var det ju annars att ingen ägare hörde av sig. Fast det kanske bara är jag som tänker så men jag tycker ju att man borde försöka få tag på någon vidare inforamtion i fallet från medias håll och inte bara släppa historien som de gjorde nu med meningen: Hästen har inte synts till på vägen längre så den har förmodligen försvunnit eller blivit infångad.
Om någon hade hämtat den så borde ju kanske den uppdateringen ändå komma via någon av de många sociala plattformarna som finns idag, ändå så blev det tyst från alla håll. Då kan man ju börja fundera över de där andra alternativen eller så kanske det var ett spöke som visade sig ?
Ja oavsett vad de nu än var så hoppas jag att ni alla har en bra dag och tar det lungt där ute!

Hejsan på er!

Ja jag tänkte faktiskt inte bara skriva om guldkornen idag utan jag känner att jag måste få bli av med lite andra tankar som jag gått runt och burit på. Åtminstone sedan jag såg programmet om Amy Winehouse som visades på SVT2. Någon mer än jag som såg det ? Kom visserligen in på slutet men måste ändå säga att jag INTE alls tyckte om det. Visst att hon hade enorma problem men samtidigt tror jag att media bidrog till så mycket av hennes tragiska öde också. Tänk er att inte kunna gå ut, utan att bli igenkänd och att ständigt vara bevakad& fast i en kändisbubbla. Det måste vara väldigt jobbigt och tärande i längden. Att kanske aldrig kunna slappna av helt och bara vara sig själv. Fast jag förstår inte varför de inte kunde få bort henne från alla störande element tidigare men det var väl så att hon inte ville heller men det kom fram för lite tycker jag att hon faktiskt hade börjat ordna upp sitt liv ändå. Det här programmet målade mer ut henne som en skandaldrottning än som den begåvade sångerskan hon faktiskt var. Jag rös till exempel när jag hörde hennes Rehab, alltså den där raspiga härliga rösten som bara hon hade...den är väldigt sällsynt och ändå gillar jag inte heller Jazz men när Amy sjöng ihop med Tony Bennett så var det magiskt. Tänk så mycket man kan göra bara med hjälp av rösten och utan att lägga på en massa konstiga ljudeffekter som gör att melodin drunknar i något helt annat. Ja den är den delen jag tycker det borde fokuseras att minnas henne för inte allt det där andra tragiska som tyvärr tagit allt för mänga stjärnors liv. För när allt kommer omkring så var hon en lysande artist när hon kunde fokusera utan att blanda in drogerna. Hon var helt enkelt bara människan Amy och ingen utomjording eller vad nu media försökte måla upp henne som.
Nu kanske vissa tycker att det är tokig av mig att ta en missbrukare i försvar så här för det var ju en del av hennes liv och visst, det kanske det bitvis är men man måste ju också komma ihåg vad som ledde henne in i mörkret.
Då är det kanske inte lika lätt att dömma folk heller helt ut om man tar in de andra delarna och börjar titta på helheten. Till er andra som läser detta och kanske också gillar Amys musik kan jag säga att ni inte behöver se den där dokumentären, ni kan lungt hoppa över den . Vill ni däremot läsa något som är bra så rekoemnderar jag er att ni letar upp boken som hennes pappa har gett ut :)
Den  kände jag var otrolgit fint gjord och mer för att ära hennes minne än att försöka kasta mer smuts som jag upplevde att den här dokumentären gjorde.
https://www.youtube.com/watch?v=TJAfLE39ZZ8

Hallojsan!

Hejsan på er allihopa som tittar in hit till in lilla blogg för att kolla om jag har skrivit några nya rader. Tänkte försöka knåpa ihop ett inlägg idag med även om jag går lite på halvfart efter den jobbiga händelsen igår kväll. Jag visste ju visserligen att det var på gång att Timon skulle segla iväg. Ändå så kom det så plötsligt efter Stuarts mer tragiska bortgång. Så nu känns allt lite dubbelt för tillfället samtidigt som det också känns lättare för jag vet ju att han hade haft ett jättebra hamsterliv här hos mig i två år. Ja tänk ....han blev faktiskt gammal för att vara en hamster. Visst har jag läst om att det finns de som blivit så mycket som tre år men de fallen måste vara väldigt sällsynta. För jag märkte ju också att åldern började ta ut sin rätt på slutet. Så då är det också skönast om de bara får somna in hemma och han sa ju dessutom hej då med. Fast det kommer ju kännas konstigt tomt ett tag nu eftersom jag trots allt hade börjat vänja mig vid att ha tre små guldkorn igen. Nu tänker jag däremot nöja mig med att ha bara Rafiki och Ariel ett tag så får vi se hur det känns efter ett tag igen. För även om det känns tomt just nu så hoppas jag ju att Rafiki ska kunna fylla upp en del av det där tomrummet och Ariel..ja hon är sitt vanliga underbara livfulla jag men vi får se...om det skulle dyka upp en sådan där alldeles perfekt omplacering igen är det ju inte otänkbart heller att det kommer att bli en treklöver här även framöver. Fast just nu ska jag ta det lugnt över nyår ...och egentligen tänkte jag inte skriva om det så mycket idag men det blir ju alltid några rader extra om guldkornen. Fast det är ju därför de har sin egen spalt med här på bloggen.
Och jag håller inte med på det som jag läste på facebook i en gnagargrupp från en signatur som sa sig ha hamstrar men inte kände något behov av att mysa med dem & att det mest var för vår skull vi gosar, inte för deras. Tycker man så kanske man ska ta sig en funderare på varför man egentligen väljer att ha husdjur överuhuvdtaget. Visst är det delvis för vårt välbefinnande men man märker ju ändå hur tillgivna djuren blir om man håller på med dem och hur mycket man faktiskt får tillbaka av dem.Så nej , det är inte enbart den ena parten som vinner på kontakten och de där extra små stunderna av gos utan alla får någonting utav det. Annars skulle man ju aldrig välja att skaffa djur heller om man inte ville pyssla med och hantera dem eller tänker jag galet nu ?
Fast det är jsut därför också som jag tycker att butikerna borde informera mer om djuren vid köp , fast samtidigt så finns det ju också bra butiker som faktiskt tar sitt ansvar men ändå hängs ut i medierna av aktivister och det tycker  jag är galet! För de flesta tror jag ändå anstränger sig för att göra det bästa av den tid som djuren ändå tillbringar där, sedan är det alltid köparna som bär det slutgiltiga ansvaret för vad som händer. Visst kan man försöka undvika köpa djur som är uppföddas hos grossist men samtidigt är det svårt att undvika det helt med då det saknas  registerade uppfödare i vissa delar av landet. Jag har bara köpt guldkorn i butik och rent hälsomässigt har det inte varit några problem förän Stuart kom in i mitt liv då men samtidigt så ångrar jag ju inte att jag valde honom heller då han också var en på miljonen bland hamstar. För även hos uppfödare är det så att även om de har stamtavlor kan bära med sig genetiska defeketer och dylkt som kanske inte syns så då blir den svåra frågan vilket som egenligen är bäst? För av nu sju guldkorn totalt är det bara han som hade problem med hälsan Snuttan, Stanley och Timon de fick bli gamla, ilket jag hoppas att mina nuvarande två också får bli och att de inte ska behöva råka ut för Meekos eller Stus öden..men man kan aldrig veta vad som händer i förväg utan man kan bara agera efter hur det blir.

Tårar

 
 
Imorse så fyllde brisen seglen på hans fartyg med en stark och kraftfull vin för att hjälpa honom att lätta ankaret. Timon begav sig så ut på sin allra sista seglats. Innan han gav sig av så såg han däremot till att ta ett farväl av sin älskade matte. För han kunde inte kasta loss innan han hade gjort det, det hade han inte samvete till.
Nu seglar han omkring på de sju haven. På väg mot ett främmande rike och vem vet kanske så står Meeko och Stuart och väntar på honom när han kliver i land ? För det är utan tvekan så som hans matte vill minnas honom . Som Timon,Timmymolnmannen, Yetin och sist men inte minst så var ju hans vanligaste smeknamn trots allt Columbus,äventyraren .För jämt när han skulle utforska världen så utgick han från en karta men han förivrade sig aldrig utan kom jämt tillbaka när det vankades godis eller då matten tog fram sopen. Så nog kommer matten att sakna honom helt klart, så är det men hon har ju ändå två underbara guldkorn kvar.
https://www.youtube.com/watch?v=OwrU_N3tdts
 
 
 
 

Jul Jul Strålande Jul

Hejsan hoppsan på er alla ni morgonpigga läsare där ute. Ja en del av er kanske just har klivit upp ur sängen och sitter &äter frukost så här på julaftons morgon. Fast det måste man ju få lov till medan en del av er kanske redan har hunnit vara igång ett tag. Jag hör nog till den där senare skaran fast egentligen är jag mycket mer kvällsmänniska än att jag är i farten tidigt men det kanske är så att jag har lärt mig att man får mer saker gjorda om man sätter igång.
Hur som haver lär vi få riktigt ruskväder här idag med snö och blåst sades det igår , så jag ska till päronen och fira med dem och syskonen m familjer. Det blir med andra ord fullt hus men det är ju trevligt att träffa lite folk ibland med. Annars så har jag ju passat på och myste med guldkornen i förväg och lagom tills idag, jo då kom Rafiki på hur han skulle ta sig över brädan så nu är det en konst som de behärskar alla tre och nej jag visade honom inte, han kom på det helt själv! Sedan var det bara turen att jag fick tag i honom innan han, hann med att vandra ut som de andra två gör i lägenheten. För jag litar inte riktigt på att han hittar runt ännu och dessutom så är han ju väldigt nyfiken av sig och kan nog få för sig både det ena och det andra så ska han gå ut får han allt ha sele på ett tag till så jag kan ha koll på var han tar vägen. Nog är de härliga alla tre guldkornen...de är ju det dessutom så tar jag mig mer tid nu och myser med Timon de stunder jag kan för visst märks det att han börjar bli gammal och trött då han inte kommer ut som vanlgit eller gräver ner sig i spånet men det är ju så det är..man får glädjas åt varje ögonblick man får ha de små liven hos sig och det här blir ju trots allt Yetins andra jul..två år är liksom bra om man får ha dem hos sig. Har hört talas om hamstrar som blivit tre år med men de måste verkligen vara sällsynta!Jag är i alla fall glad som fått ha Yetins så här länge :)
 
Det visade sig vara en liten utmaning att ta julkort med Rafiki men till sist så nu önskar jag och guldkornen god jul och gott nytt år till er alla!
Hmmm...tro vad som händer om jag försöker ta den här vägen för att komma upp?
Ibland måste man stanna upp för att rätta till alla lockarna.

Så många tankar...

NEJ var nog det första ordet som dök upp i mitt huvud idag då jag hörde vad som hade hänt med Anna Holmlund. Visserligen så vet ju extremsidåkarna om riskerna med sin hobby eller yrke men ändå...det går så fort att det händer en tragisk olycka. Något som jag blev väldigt medveten om under min skoltid då jag hade en klasskompis som råkade ut för något liknande. Hen drabbades av en allvarlig hjärnskakning och låg nedsövd en vecka och även fast vi inte stod varandra speciellt nära så blev ju hela klassen påverkad eftersom vi kände honom.. Så ja, jag kan precis förstå hur jobbigt det är den här gången för alla inblandade att inte veta hur det ska gå. Den gången med min klasskompis gick det vägen och han blev helt återställd så givetvis måste man ju hoppas på det bästa nu och läkarna gör säkert sitt yttersta för att allt ska göra det. Somliga kanske tycker att det är konstigt att man blir berörd då det handlar om en människa som man aldrig har träffat och inte känner men det är väl just det som är väldigt mänskligt att göra,
Sedan går mina tankar också till alla berörda parter i Berlin. Fy så gräsligt och hemskt det med.

Hoppla hejsan!!

Hejsan på er alla ni läsare som kanske bara råkat klicka er in hit av någon ibland lite diffus och oklar anledning. Ja hej till den lilla skara av er som läser min blogg mer regelbundet än de där första. ja tänk att det går mot jul...bara fyra dagar kvar nu fast det känns inte alls som årets största högtid skulle vara på väg. Inte vet jag varför men kanske är det snöbristen som hjälper till så att den där känslan är svårare att få fram än vanligt. Har försökt plocka fram den med diverse bra jullåtar men nej det är ovanligt segt helt enkelt. Någon som inte är det är såklart mina goa hamstrar. Nej Rafiki och Ariel håller migverkligen sysselsatt då de är ute i hallen och sniffar runt. Timon börjar ju bli lite mer återhållsam och åldern håller på att ta ut sin rätt över mattes Yeti men idag skulle han prompt klättra över brädan så jo nog har han fortfarande ett ess i rockärmen.
Rafiki ....ja vad säger man ? Han är verkligen makalös den lilla mannen. Ja så liten är han ju inte, men jag måste verkligen fortfrande nypa mig i armen och fundera på om jag drömmer. Allt har liksom gått mer än bra med inskolningen av honom och han tar de flesta situationer med ro.När han blir rädd så bits han inte utan han smäller bara med käkarna och då respekterar matte et och låter honom vara men han blir verkligen säkrare för varje dag och har redan lärt sig hur man ska bära sig åt för att få gå ut också har han haft selen på sig.Sedan är han en riktig liten klätterapa så man får ju hålla koll när man myser med honom i soffan så han är verkligen nyfiken av sig! Ja tänka sig...att man kan hitta en så mysig man i en helt vanlig djurbutik fast jag var ju förstås inte ens säker på att jag skulle lyckas igen men det kanske var Rafiki som hittade mig ?
Dessutom tror jag att han har blivit trygg på den här korta tiden med för nu har jag sett att han har börjat göra något som Stuart också ägnade en hel del tid åt, nämligen att dra in leksaker i huset!
Så jag fattade nog rätt beslut den här gången också mitt uppe i allt, för saknaden känns inte alls lika tung och jobbig även om den fortfarande finns där i utkanten så går det lättare då jag får följa Raffes upptåg och Ariel är mer än nyfiken på honom och han skulle allt bra gärna vilja träffa guldprinsessan med men det blir inget av deras drömdejt!
Sedan vill jag passa på att visa upp min nya sida för modellhästarna för er, är ni nyfikna kan ni kolla in den på: http://norrskenetsmodell.jimdo.com/.
Har en del jobb kvar men nu är den åtminstone igång och uppe så det kommer inte att bli så mycket nytt presenterat i den kategorin här utan så småningom kommer jag ta bort den helt från bloggen men försvinner gör de alltså inte, de bara får en helt egen sida!
 
Ibland har man tur och kan hittta något ätbart på golvet då man är ute
 
Det luktar så gott på vissa kartonger
Rafiki kom på hur han skulle ta sig upp helt själv och matte kan bara sitta och studera vilka val han gör.
 
 
 

RSS 2.0