Hejsan och nej

Värme och jag går absolut inte ihop. Det är visserligen någonting jag vet med mig från förut & jag försöker alltid att hålla mig undan solen om det går. Fast igår var mamma och jag en kort sväng på staden för att göra bort ett par ärenden . När vi skulle handla började jag gäspa och kanske borde jag ha anat vad som var på gång redan då. Fast det är alltid lätt att vara efterklok. När vi kom hem så fick jag först ont i huvudet också drog hela köret med värmeutlöst migrän igång. Tänk, ändå tycker pappa att jag ska göra annat än att sitta vid datorn på dagarna, men vad mer kan man göra när det blir sådär tryckande varmt ute? Nej jag har inte alls dåligt samvete kan jag säga utan jag flyr alltså inomhus med någon annan syssla bara jag slipper vara ute för det blir ju varmt även i skuggan. Sedan såg jag på fotbollen, fast när det var dags för förlängning gick jag och la mig och lyssnade på radion istället. Grattis Kroatien till er första VM-final! 
Att Svergie åkte ut mot England kanske inte känns så snopet längre ändå, jag tycker faktiskt vi  hängde i bra långt när vi överlevde gruppspelet & 2-0  behöver inte betyda en kross som vissa rubriker löd. Om de tror att lagsport är så lätt kan de ju pröva på det själva, det brukar jag också tycka åt alla som skriker åt den idividuella då en ryttare tar hem Jerringpriset!
Fotat lite 
olika molnformationer.
Försöker fota tornseglarna och svalorna ovanför föräldrarnas hus men det går ju sådär kan jag säga.
Ingen tvekan den här gången om att det är en ruggande korp som jag fångat på det här fotot, men jämfört med den första bilden så tycker jag inte att det är speciellt likt heller. Den andra fågeln har bredare stjärt, kraftigare näbb och var så mycket större än en korp då den kom ner på lägre höjd.Så nej möjligheterna finns ju fortfarande att det var en havsörn för nog har vi sett mycket korp här och i fält liknade den inte alls en sådan.
 
De fyra talgoxungarna växer så det knakar, men det tror jag det då de får så god resurangmat varje dag, kanske ska man egentligen inte mata fåglarna så här på sommaren men pappas Pippi har nog behövt all hjälp med ungarna som hon har kunnat få då vi inte har sett till hennes hane på ett tag. Dessutom är det roligt att se hur nyfikna de små mesarna är.Man ser verkligen deras olika personligheter när man börjar studera dem på nära håll.
Sedan trodde vi att någoting hade hänt hos flugsnapparna för det har blivit alldeles tyst i holken och vi var oroliga över att ekorren hade varit där och plundrat boet. Fast papap klättrade upp och öppnade holken och det var helt rent och urstädadat , tänk så duktiga fåglarna är! Så det blev inte mindre än två kullar svart/vita här i sommar eftersom ett annat par bodde uppe i parken.Så trots att det har varit ont om flygfän på grund av torkan så verkar det ju ändå som om det har gått bra för fåglarna och jag fick min bild på hanen till sist!
 
 
 
 
 

Hallojsan!

Hejsan på er alla ni läsare som har vägarna förbi & har klickat er in hit för att läsa min lilla blogg idag. Nu har det visst gått en hel vecka igen sedan jag kom med den senaste uppdateringen men bli inte oroliga. Jag sitter ju mindre framför skärmen sommartid, eller i varje fall så kanske jag mestadels har spelat Sims på sistone. Fast jag är ju även ute en hel del nu på dagarna och bevakar flugsnapparnas holk. I morse fick jag se hur ruskigt effektivt försvar de har, då en ekorre hoppade förbi utanför.Hann tyvärr inte gå in och hämta kameran dock då den var här, men den var mer rädd för fåglarna än för mig tror jag. Den satt i allla fall kvar i buskaget medan jag pratade med den utan att visa några tecken på aggression då den varken smällde med tänderna eller viftade på svansen. Svansen som förövrigt såg ut att vara något luggsliten men kanske var det en hona som bäddat i boet åt sina ungar.
Skam den som ger sig, jag fick så äntligen min fin, fina bild på hanen i paret också. Det har bara tagit mig en stor del av sommarenatt överlista honom!
Sedan fick pappa och jag en näpen liten promnadkompis efter vägen .När vi var på hemväg så fick vi sällskap en bit av den här Mindre Strandpiparen som kanske hade byggt sitt bo någostans  där i diket efter landsvägen eller vid ån.
Korpen dök upp som på beställning och måsarna tyckte inte alls om den, fast den flög samtidigt på rått låg höjd så nej även om det är svårt att se det på bild så var det INTE en korp som flög över föräldrarnas hus för ett tag sedan, det var något mycket större
 
 
 

Moff på er alla!

Tjabba, tjena hallå där ute i det gröna gräset.
Nu är det jag Theodor som har ordet för tillfället. Jag hann faktiskt före matte till tangentbordet den här gången(jag skyndade mig och sprang så fort mina små ben kunde bära.)Det såg kanske lite ut som på kvällarna numera när jag fått min runda och ska gå tillbaka in i buren. Ja jag fantiserar faktiskt inte om jag säger att matten min får lov att anstränga sig för att hinna med då jag pilar på mot buren. Samtidigt så skrattar hon i andra änden av kopplet och kallar mig allt från Professor Kalkyl till Dr Snuggles utan att jag vet varför.
Nej huvudsaken är väl att jag hittar hem i det här stora huset, borta är visserligen bra men hemma är utan minsta tvekan allra bäst. Omvärlden är helt enkelt lite för skrämmande för en liten guldgosse som mig. Sedan har jag varit ute i spenaten ett par gånger till sedean vi fick semester men det tycker jag är ännu läskigare! Dessutom är det Så jobbigt då man måste springa runt halva huset för att komma in så matte kan glömma det,det finns ju en massa otäcka fåglar här med. Det spelar ingen roll hur mycket matte än försöker förklara för mig att talgoxarna och flugnsapparna inte tänker äta upp mig nej jag vägrar och vill helst bara gömma mig i transportburen. Så nu vet ni lite av vad jag har för mig förutom att jag verkligen passar på att sova bort den värsta värmen som är på dagarna. Tror faktiskt att ,matte egentligen skulle vilja göra samma sak men det fungerar liksom inte lika bra för henne och hon har dessutom hittat en bra metod till att jag ska få svalka i buren! Hon lägger helt enkelt in en sten hos mig som hon begraver i spånet så att jag slipper förfrysa mig om jag kliver på den. Så visst är det tur att man har henne ibland och tro det eller ej men ibland så kan jag faktiskt slappna av på hennes mage numera om kvällarna. Åtminstone när jag sitter och vill se på fotbolls VM!
Tjipp och hej då från guldkornet Theodor.
(Ps. Jo matte vill visst hälsa en sak till er, hon säger att årets får är på plats bara så ni vet om det skulle dyka upp en serie med ulliga inlägg framöver. Ett av dem kände visst igen sina klöverdamer och kom genast springande & ett annat ville tydligen leka fotpall vid ett av dertas besök. Konstiga djur det där verkar vara! Ds.)

Hallojsan!

 
Hejsan på er alla ni läsare som kanske bara har råkat klicka er in hit till min lilla vrå på det stora nätet. Till er som brukar kolla in mer regelbundet säger jag bara : Tack för ert tålamod!. Nu på sommaren så brukar jag ju visserligen inte uppdatera så ofta men ännu så länge så har jag faktiskt varit ovanligt dålig på att skriva någoting överhuvudtaget. Fast det har ju ändå hänt en del saker, men då får jag försöka sammanfatta en del av det nu istället.Föräldrarna har firat guldbröllop och det brukar ju bli med djuriskt tema fast den här gången blev det lite lugnare med bara en middag, men det var såklart också trevligt även om jag tycker om att fara runt på lite olika spännande ställen. Maten åts i alla fall på resturang och den var verkligen supergod! Sedan pågår det ju även ett fotbolls VM och det är verkligen spännande. Tänk vilken bra lottning vi har fått och att vi skulle vinna över Mexico med hela tre-noll. Det känns fortfarande lite ofattbart att vi dessutom vann gruppen & att Tyskland som var regerande mästarna åkte ut så tidigt! Tänk så snopet....Argentina klarade sig med ett hårstrå & Kroatien gjorde vad de skulle mot ett lite blekt Island som inte hade turen på sin sida med bollen den här gången men de såg i alla fall till att det blev spännande. Nej nu ska vi inte fördjupa oss allt för mycket i sportens värld även om det är lätt hänt så här under ett mästerskap. Jag måste ju få berätta vad jag gör förutom att spela Sims 4 då, men det gör jag ju även en hel del då jag är hemma i staden. Jag är ute i buskarna och leker paparazzi kan man säga för visst finns det en hel del fåglar att titta på även på sommaren man behöver således int e alls passa in de stora flyttstråken vår/ höst för även om chanserna kanske ökar till att få se mer ovanliga gäster så får man inte glömma bort de stationära heller.
Nyfiken liten sädersärlsunge trippade in på uteplatsen för att se sig omkring.
Inte konstigt att talgoxhonan ser helt utpumpad ut. hon får inte ens bada ifred för ungarna sina
Det kanske är tur att jag bara sett till två här än så länge , men de är tillräckligt högljudda kan jag säga.
Varje dag får hon arbeta, hon får jobba och hon får streta kom genast hit, kom genast hit mamman min jag vill ha mat NU!
Mamma fick faktiskt syn på hackspettarna uppe vid stenen och undrade vad de gjorde. Jag hämtade kamean och ställde in zoomen. Det visade sig att det nog var mor och son som var ute på utflykt för att leta mat i parkområdet på andra sidan vägen. Är det kanske honan som är är och försöker hacka sig in i huset på väggen utanför mitt gamla rum ?
Skam den som ger sig Till sist fick jag en fin bild på honan i paret med svart/vita flugnsppare som flyttat in i den ena holken om sitter i en av många björkar som föräldrarna har på tomten. Jo hon börjar bli mindre rädd för oss nu när vi passerar deras bostad men hanen, han tycks vara omutbar.
Blev väckt ett antal sena kvällar av en skön stämma då koltrasten var här och spelade, annars tycker jag att man aldrig brukar se till dem på sommaren.Pappa la ut några äppelhalvor till dem och det verkade ha varit väldigt uppskattat även så här års för de försvann då direkt!
 

Underbar....men varm dag

Är det inte  kylan folk klagar på så är det värmen. Fast det kan jag åtminstone förstå eftersom jag tillhör den sorten av människor själv som blir som en kokt kräfta &svettas så fort solen ligger på lite. Det blir outhärdligt om det varar någon längre tid också märker man att även naturen och djuren runt omkring oss påverkas av det, men värst är väl ändå den övehängande risken för skogsbränder. De är ju dessutom så svåra att få bukt med också eftersom det kan ligga länge och pyra i mossan och en liten gnista kan fort antända mycket.Samtidigt så kan elden också ge liv. men det tar flera år innan en eldhärjad skog återhämtar sig,
Fast nu var det ju inte om det här jag tänkte skriva idag. Nej jag ville egentligen bara åter få visa upp vilken härlig stad jag bor i, åtminstone om man som jag gillar att skåda fåglar. 
Föst så sprang jag på duvorna på torget och fiskmåsarna är väldigt närvarande nu när de har små borymmare som springer överallt, man får verkligen se upp.
Sedan lyckades jag pejla av stränderna och mycket riktigt, det finns gott om småskrake i år,såg dock bara till en hane men desto fler honor låg och solade sig på de uppvärmda stenarna, smarta fåglar.
Sedan måste man ju få kyls ner fötterna ibland när man fått för mycket sol.
Det är härligt att fota fåglar som är så här avslappnade tros att man bara sitter några meter från dem.
Alltså det kliar..precis där under hakan..snälla.....hjälp någon.
Ett,två tre på det fjärde ska det ske, på det femte gäller det och på det sjätte så småller det!
Storskrakshonan var verkligen helt lugn med att jag satt där och btraktade henne, så lugn att hon visade upp alla sina färdigheter i att bada.
Visst  ser det riktigt skönt ut ?
Tärnorna i småbåtshamnen var helt lugna i  år där de låg på en brygga och solade sig. Kändes lite konstigt för ananrs brukar de ju försvara sitt bo som bara den men jag vet inte om de kommit igång riktigt ännu .
Bättre bild än så här blev det inte på stenskvättan som gäckade mig hela tiden.
Fast jag fick riktigt bra istället på gråsparvarna som är så orädda att de rakt hoppar framför fötterna på en.
 

Tjo vad det var livat i holken

Kunde glädjande nog konstatera att talgoxarna visst var kvar hos mamma och pappa. Ja det verkar till och med som de har fått dubbelt så mycket arbete , för det lät i två holkar om det nu inte är två olika par men pappa säger att Pippi inte kommer till brädan längre och hämtar mat som hon annars alltid brukar göra . Nej hon hinner väl inte om hon har två kullar att föda. Om jag tror rätt så hände ju någonting med pappan till den första barnaskaran och jag tror möjligtvis att hon börjat på en till då det är rätt tätt mellan holkarna för hon har fått tag på en ny partner som det verkar men samtidigt så är ungarna i den första holken så stor nu att det nog inte dröjer länge till innan de kommer ut. Ja säg ibland händer det mycket saker i mesarnas värld.
Jag tyckte helt klart att jag kände igen den här uppsynen, för den var mest orädd av de talgoxar jag såg till så det är nog mycket möjligt att det var pappas Pippi för nog ser hon lite sliten ut,
Fast hennes nya make kände vi inte igen, men vi såg att båda två flög fram och tillbaka med mat i näbben och om de iakttagelser vi gjort stämde så matade de ungarna växelvis & eftersom ena kullen är äldre så kanske det fungerar bra för dem med denna lite ovanliga lösning på problemet.
Sedan så fick jag också syn på den gäckande flugsnapparen som har bosatt sig i en av de anda holkarna , för jag tyckte den var så liten i jämnförelse med en svart/vit ...dessutom var den helbrun i färgen utan den vita vingspegeln och jätteskygg.Flög ut så fort man närmade sig holken , så jag vet inte alls vad jag ska tro på den kan det vara grå eller mindre som flyttat in ...eller är det bara den vanliga gästen men att de är väldigt ovana vid människor ändå ?
Sedan har fiskmåsarna inne i staden fått ut  sin kull för i år, två små dunbollar blev det igen fast jag vet inte om någoting redan hänt den ena för ungarna drog iväg åt olika håll.Inte helt enkelt jobb att stura de där två små dubollarna!
Dessutom har måsarna fått konkurrens om taket sedan ett par silvertärnor också flyttat hit upp, så nu kan man säga att det verkligen är fullt med vingar  i luften. Åtminstone stundtals när alla är här , måsen jagar skatan och tärnorna jagar måsen.....vem behöver TV ?
 

Vatten, ge mig lite vatten!

Hejsan på er alla ni läsare där ute som hittat vägarna in till min lilla blogg, kanske surfade ni in på några nätvågor ? medan andra av er kanske försöker göra sitt allra bästa för att komma undan från den värsta värmen just nu. Jag själv tillhör nog i sådana fall precis den sorten, tvättäkta rödhårig kräfta som jag är & flyer helt in när solen ligger på för mycket. Känns som om högsommarens värme kommit alldeles för tidigt, men det märks väl även av i naturen med alla dessa stackars fågelungar som lämnar sina bon alldeles på tok för tidigt. Vi har ju visserligen tydligen inte några bofasta fiskmåsar i år som det verkar men istället har vi fått en annan återkommande gäst på bakgården så nu har jag löst mysteriumet med det stora fågelbadet.

Funderade först på varför det stod där vid busken, tycker fortfarande att placeringen kanske är lite illa vald men nu vet jag åtminstone vem som nyttjar det eller vilka för det är väl antagligen fler fåglar som nyttjar det under dygnets alla timmar men det står ju precis så att jag ser det från mitt vardagsrumsfönster& kan följa aktiviteten under bra många av dem.
Det är knappast några små fåglar som badar där men skatan uppskattar det i alla fall väldigt mycket, kanske i synnerhet sedan jag hjälpte dem på traven idag och bytte ut den största delen av vattnet. För det är ju någoting man också måste tänka på om man bestämmer sig för att tillhandahålla en sådan sak åt dem, att de alltid ska ha tillgång till färskt vatten så åtminstone varannan dag bör man väl byta åt dem och skatan verkade nöjd för sedan jag gått in och den vågade sig fram igen så badade den inte mindre än tre hela gånger.Det måste väl vara ett bra betyg!
Den vågar sig alltså inte fram för att bada medan jag är ute , inte riktigt än i alla fall men jag kan sitta vid bordet om jag sitter stilla och inte rör mig. Då kommer den fram och dricker men det märks verkligen hur vaksam den är fast jag tänker ändå göra ett försök till att lära känna den lite närmare , för är det några fåglar jag vill lära mig mer om förutom pilgrimsfalken och stjärtmesen så är det just skatan då jag tycker att kråkfåglarna är så underskattade och fortfarande av många blir illa så sedda på. Vilket jag tycker är konstigt om man ser till hur inilligenta varelser de är!  Pappas kråka har ju visat denna sida för mig redan men vad skrattar egentligen skatorna åt ?
 
 

Kvitter!

Det tog tid i år innan någon hyresgäst flyttade in i fågelholken i björken. Inte undra på det då svart/vita flugsnapparen var här tidigare och hårdbevakade den men någonstans hade han en lucka i sitt larmsystem. För den senaste veckan så har det varit tyst och jag tänkte att han kanske hade flyttat på sig men jag la ändå märke till att det flög fåglar borta i björken.Så idag när jag skulle ut och hämta in sallad åt guldkornet Theodor så tog jag för säkerhetskull med mig kameran ut i buskarna. Jag hade bara stått där en stund när någon landade på en gren och gissa om jag blev glad när jag la märke till vem det var som kom med värsta skrovmålet!
Den nyfikna talgoxen har alltså hunnit före i bostadskön, kanske är det mesarnas år i år?
Samtidigt hörde jag någon rapport som talade för lite flygfän men jag hoppas ju att det kommer igång så att de mer renodlade insektsätarna också klarar sig!
Fast det här var en rolig nyhet som jag ville dela med mig av. Det är väl kanske jag som håller mest koll på fåglarna i huset, för trots att det bor mest äldre här måste man ju ha ett brinnande intresse för de bevingade vännerna med och tänk vad man kan hitta på en bakgård inne i stan!

Talgoxfamiljen

Mina föräldrar har i flera års tid matat småfåglarna om vintrarna. I samband med det har pappa stiftat närmare bekantskaper med ett par mesar och i flera generationer så har ett par talgoxar alltid bott i en av holkarna på deras tomt. Ibland så byts de ju såklart ut av naturliga orsaker men i år har någoing hänt med hanen i paret. De började säsongen som vanligt och nu när det var dags att häcka valde de ut den vanlig holken närmast huset att bygga bo i. Allting verkade frid& fröjd tills för tre dagar sedan då vi gjorde den sista observationen av Putte som vi kallar hanen. Sedan sa pappa att Pippi (som vi kallar honan för) verkade flyga ensam till holken för att mata ungarna. Jag hade spanet på när jag var där på besök i helgen och mycket riktigt så kunde jag slå fast att pappas misstankar verar stämma, Någoting måste ha hänt med Pippis make men vad...ja det kan vi ju bara gissa oss fram till. Endera har han blivit tagen av någon katt eller fallit offer för en rovfågel för vi tror inte att de här fåglarna är så gamla utan de är nog max inne på sitt andra eller tredje år. Nu har någoting uppenbarligen dock hänt med hanen så pappa har fåttt rycka in som extremorfar åt den hungriga kullen. Annars brukar han ju trappa ner på matningen under sommarhalvåret men Pippi är en väldigt flirig gäst vid brädan just nu, det tror jag det då hon har många munnar att mätta ! Annars så brukar ju småfåglarna hjälpas åt med skötseln av familjen så då får vi göra vad vi kan för att hon ska kunna föda upp ungarna ändå. Fast på ett sätt är det otroligt att hon stannar kvar som ensam föräldrer men instinkterna är väl så starka att hon inte bara kan överge de små liven heller.
 
Det hände för oss ett år med en svart/vit flugsnappare som lät sin avkomma svälta ihjäl sedan honan hade försvunnit men kanske har olika fågelarter skillnader i ekologin? Så måste det vara, Talgoxen tycks i alla fall vara väldigt lojal men det är alltså inte den svart/vita flugsnapparen som kan ha flera fruar inkvarterade i grannskapet.Synd på en sådan fin skönsångare.
Vidare så var vi även med om  det en sommar att en sädesärlshane blev ensam i föräldrarnas grannskap men till och med han hade bättre känsla för föräldrarskapet än ovanämnda kanalje.Det var faktiskt riktigt rörande att se hur ungarna jagade honom fram och tillbaka över gräset! 
 
 

Morsning på er!

Hejsan på er alla ni läsare som klickat er in hit på min lilla blogg.
Isag är det morsdag och jag har såklart varit hem till föräldrarna och firat. Det blev kanske inte att jag gav henne så mycket mer än ett par lotter och en chokladask men det viktigaste är väl den andra samvaron som man får under årets alla andra dagar och all den uppskattningen som man kan visa i vardagen tycker jag.
Sedan så är det ju alltid tradition åtminstone för mig att bänka mig framför TVn när det vankas Elitlopet. Fast jag vet inte riktigt vad jag ska säga än om årets upplaga, Gattis till Ringostarr Trebb, men med vilken fart Propulsion kom över upploppet! och mni personliga favorit nämligen Nadal Broline visade åter att om det bara stämmer är han med i de där klasserna, han som blivit utskrattad så många gånger för sin kantiga stil. Nu blev han trea i sitt försök och femma senare finalen! Så helt ute och cyklade var jag ju inte när jag sa att Nadalen måste man alltid se upp med! 
Det som hände i första försöket var bara cirkus däremot. Visst var fransosen Bold Eagle överladdad och han kanske hade galopperat i alla fall men på det här viset som det blev kändes det bara fel allltihopa. Om alla verkligen inte hade hört signalen för omstart varför fälldr de då ner vingarna innan alla hästar hunnit tillbaka till sina postitioner ? Nej det tyckte jag kändes konstigt och taskig för de som fick trava 500 meter extra. Inte så konstigt att tränaren tvekar på att starta i Norden igen. Så skulle nog de flest reagerat om man tog på sig hans skor, nu när de hade haft ett år på sig med förberedelser igen också blir det bara pannkaka.Samtidigt så är hästar inga maskiner utan de är i allra högsta grad levande djur, men den där missen av startpersonalen kostade nog för fler ekipage som ananrs hade velat blanda sig i leken som den långväga gästen Maori Times
Hoppas att mäster Stig H ger henne en ny chans att visa vad hon kan för nu fick hon ju knappt mer än visa sig på banan.
Också har jag suttit ute och bevakat fågalholkar. Nu vet vi att det i föräldrarnas trädgård bor, en familj blåesar, en familj talgoxar(honan har dock blivit ensamstående som det verkar) samt att flugsnapparen sjunger för fulla muggar just nu.
Blåmesen vid sin holk.
Flugsnapparen som gäckar mig i år.
I Trast you

Hallojsan!

Nej jag tror inte att det var mig som polisen var ute och letade efter idag när deras helikopter passerade föräldrarnas hus där jag för tillfället befinner mig. Den flög över hela tre gånger under eftermiddagen!
Fast jag hittade ingen vidare information om att det skulle ha hänt någoting även fast jag kollade både den lokala tidningen och slog på radion som ju brukar meddela om det är någon som har försvunnit. Kan dock tänka mig att så kan vara fallet då det finns både ett äldreboende och ett omsorgsboende i närheten. Hoppas att de hittar vederbörande oskadd i sådana fall och att ingenting annat har hänt fast då borde det väl vara mer pådrag också.
Fast man blir ju ändfå fundersam , speciellt då det inte står någoting.
Annars så hade jag föresatt mig att lyckas fota den Svart/vita flugsnapparenn ,fast indivden som bor här i år är visst lite för skygg. Den som bor hos mig i staden och brukar istället sitta och sjunga på morgonkvisten men han var ju helt tyst idag så jag vet inte om han har hittat en hona, eller om han bara har bytt ställe att sitta på.
Man kan ju aldrig riktigt veta med fjäderfäna, men är man ute efter en viss art finns det andra som kan rädda dagen åt en.
Talgoxen har bott in sig ordentligt
Likaså blåmesen som flyttat in i grannholken. 
 
Pappa berättade att han inte hade sett till nötväckan på länge , men knappt hade han sagt det förän det satt en välbekant uppenbarelse och drack på kanten av fågelbadet. Kom den bara för att dem hörde att jag var hemma på besök?
 
 

Hallojsan!

Hejsan svejsan på er alla ni som klickat er in just hit till min lilla blogg. Om ni brukar kolla in hit har ni säkert märkt att det gått ett bra tag sedan jag författade några rader här senast. Det brukar av någon anledning hända mig varje år inför sommaren, att jag får mindre lust att göra uppdateringar på bloggen, Fast det kanske hänger ihop med att jag försöker vara ute så mycket jag kan med men nu har jag ju fått ta det lite lugnare i år än vad jag brukar.Är dock ändå ute och går lite grann och håller igång men sedan gör jag mycket annat med som gör att jag kanske inte har prioriterat att skriva här. Jag spelar Sims 4, ser på tv, skriver, leker med Theodor och pysslar på med mindre hobbyprojekt förutom de vanliga sakerna som jag håller flytande också hoppas jag på att måendet vänder så att jag kan ta upp de där andra trådarna.

Skulle fota svart/vita flugnspparen idag var det tänkt. Tog med mig skrivblocket, kameran och dricka ut och satte mig vid det vanliga bordet i skuggan. Skissade lite en stund när den ena av husets vaktmästare kom och satte sig för en paus vid det andra bordet. I samma stund så tystnade alla fåglarna och det blev tyst. Trodde det var kört . Han gick in men jag satt kvar en stund till och precis då jag packat ihop så landade denna skata en bit bort på gräsmattan. Jag tror inte att den såg mig, för den var helt oberörd från början där den gick runt. 
Så jag fick snabbt upp kameran och lyckades fota några fina bilder innan den upptäckte mig och fick bråttom att ta till flykten. Kråkfåglar är faktiskt inte helt enkla att få på korn ändå för de är så otroligt vaksamma av sig!
Fast  jag tyckte det var väldigt roligt då den vågade sig så långt fram som den gjorde, så nära en skata har jag nog inte varit sedan vi hade ett bofast par på bakgråden och det är ju några år sedan! Så nu ser ni varför jag måste ha sele på min lilla guldklimp när han är ute och går i spenaten. Klart ibland så fungerar det ju utan med, men säkrast är i alla fall att ta med både den och transportburen så att ingen får för sig att han är en middagsbit!
 
 

Hejsan. eller moff på er!

Idag är det jingen annan än,jag Theodor som bestämmer vad som ska skrivas här på bloggen. Eller rättare sagt så är det matte som författar medan jag piper och uttrycker min åsikt så att hon väljer rätt ord. Man kallas väl inte Theodor Kallifatides , inte för inte heller.
Hur som helst så måste ni få se vad jag har kommit på under de senate veckorna.
Matte kliar sig i huvudet och undrar vad som har hänt men jag har bestämt mig för att åtminstone tillfälligt sova ute och tillbringa mer tid i klätterhuset. Jag menar har man två bostäder i buren så är det ju dumt att inte utnyttja båda två, i väntan på att det ska bli så varmt ute att matte kanske tar hem min sommarstuga. Ja, jag har faktiskt fått göra bort premiären ute i spenaten med men det var nog i lite kallaste laget så det blev ingen lång stund utan bara då solen låg på som mest och värmde marken.
Enlgit vad jag har hört så blir det dock finare väder till veckan så har man tur kanske man får komma ut då igen om inte mattes grannar  fiskmåsarna syns till förstås. Nog för att hon gillar dem, men jag blir livrädd varje gång de dyker upp för de kan ju faktiskt få för sig att jag är deras lunch! Tur att matte är med jämt och passar mig för ananr skulle jag nog sätta mig i klistret väldigt lätt men världen är ju så spännande för ett litet guldkorn som mig.
 
Tittut!
Vad tror ni ska jag kanske bosätta mgi permanent i ärmen på mattes tröja ? Då måstr hon gå runt och bära på mig hela dagarna.
 
 
 
 
 
 
 

Hur mås det?

Hejsan, hallå på er alla ni läsare som klickat er tillbaka in hit idag för att se efter om jag har fått hit några nya rader och det är i alla fall min tanke. Att det ska bli ett inlägg till sist av alla mina tankar och ord. Idag är det lite gråmulet väder här och det ser väl ut att kunna börja regna vilken stund som helst men jag har ändå varit ute och försökt röra lite på mig trots allt. Hur som haver så har dessa två grannar anlänt för årets häckning.
Hörde dem för några dagar sedan och har sett dem  landa utanför fönstret men alltså först nu var det läge för mig att fotografera dem, men jag tänkte att jag var tvungen att passa på att gå en liten sväng med kameran eftersom det var uppehållsväder. Hur som helst vill jag ta upp frågan om måsfåglar igen. Inte minst sedan jag blev fögrymmad häromveckan då det pratades om dem på radion, P4 Västernorrland och den ena av de två programledarna ironiskt sa att man borde skjuta dem allihopa.
Jag förstår inte hur man kan uttrycka sig på ett sådant sätt. För även om man kan uppleva måsar som störande när de försöker försvara sina boplatser eller ungarna som är borymmare så får väl inte gemene man ge sig på fåglarna för den sakens skull och vem försvarar inte sina barn ??
Nej ursch för de som har den inställningen alltså. Det värsta var väl hur de fortsatte skämta om det och skrattade åt mina åsikter när jag försökte förklara måsfåglarnas viktiga roll i naturen på ett lungt och pedagogiskt vis samtidigt som jag försökte låta bli att bli arg när det inflikades " Om man inte får skämta om måsar, vad får man då skämts om"?"
För visst pratade den ena programledaren om att man MÅSTE kunna samexistera men det är väl just det vi människor är dåliga på ibland. I alla fall den del av oss som tror att det går bra att bara skjuta av fåglar hur som helst. Då kände jag hur ilskan kokade i mg. Fast jag kanske är bortskämd med som bor i ett hus med häckande fiskmåsar på taket? Ja jag tror det, för det är så spännande att kunna följa dem varje år på nära håll och se hur hårt de sliter för att försöka föda upp en kull. Efter två år med missflyt så hoppas jag åtminstone på att årets häckning ska få bli lyckad när den kommer igång!
Ifjol hade de en liten kull med bara två ungar. Den ena försvann tidigt medan den här andra knappt han bli flygfärdig förän någon dåre fick för sig att ta livet av den genom att gasa med bilen uppför baclen. Som tur var, var jag inte hemma men de som hade sett det sa att det var rena avrättningen! Så i år funderar jag på om man ska gå dit och måla ett måsövergångsställe till dem. I synnherhet sedan bussarna har börjat gå den vägen med, men jag tycker att en mås är en så pass stor fågel att den borde man hinna se när den sitter på vägen!
Ungfåglarna är faktiskt väldigt orädda av sig ibland, men då kan man ju lära känna arten ännu närmare genom att studera deras beteenden istället för att klaga som vissa gör. Det finns faktiskt också enkla anledningar som gör att de söker sig till städer eller åkrar på landet. I takt med att fiskenäringen kanske minskar och man blir allt mer effektiv på att ta hand om avskrädet därifrån så måste måsfåglarna söka sig till andra ställen där de kan passa in. För är det någoting som måsar har så är det bra syn och de är väldigt intilligenta med.
Så då blir det ju lätt för dem att hänga i städerna och spana efter sopor &annat gott. Dessutom så finns det gott om platta hustak som blir alldeles utmärkta ställen att bygga sitt bo på. Nej, jag tror helt enkelt på att det är vi som får vänja oss vid att de finns där, i synnnerhet om man bor vid havet då är sjöfåglarna bara ett naturligt inslag i vardagen precis som vilka andra fåglar som helst!
 
 
 
 
 

Hejsan igen!

 
 
Hejsan på er alla ni läsare som klickat er in hit till min lilla blogg för att se efter om det har hänt någonting nytt. Eller så kanske några av er besöker mitt lilla ställe på nätet för allra första gången. Oavsett så hoppas jag att ni alla ska hitta någonting som gör att ni tycker att bloggen är tillräckligt intressant för att ni ska vilja fortsätta läsa den.Idag så åt jag lunch och kände efter, men till sist bestämde jag mig för att försöka gå en promenad trots allt. Det var lite gråmulet men jag tog ändå med mig kamera, en liten flaska Loka-Citron och satte kurs mot hamnen. Trodde inte jag skulle ha turen med migutan det såg ut att bli en lite sådär gråmulen dag.
Kustbevakningens båt låg inne vid kajen , men eftersom gångvägen var avstäng vågade jag inte gå hela vägen runt, utan jag gick åt andra hållet istället. Det var full hals på samtliga måsfåglar.Både fiskmås &skrattmåsarna satt på isen och sjöng för full hals, ja skrattmåsarna var till och med så våryra att de hade börjat dansa på den isbelagda grusplanen en bit bort. Allt för att hitta igen sin partner från föregående år , eller att försöka få tag på en ny.
Så jag lyssnade på deras konsert en stund innan jag gick vidare för att kolla av resten av sträckan.
Som sagt isen ligger fortfarande kvar bra mycket på fjärden.
Storskraken hade visst anlänt men tyckte inte om då jag kom för nära bron, eller om det var någoting annat som skrämde upp honom. Så närmare än så här kmo jag inte idag. Sjöfåglar och vår= lättskrämda.
Först hörde jag någoting bland stenarna, sedan såg jag att det flaxade till så jag gick närmare för att kolla vad det var och då satt den lilla kvicka Stenskvättan där och såg aningens frusen ut.
Årets första tussilago hade tittat upp på strandkanten.
Precis som jag kände att jag hade fått nog och var på väg att gå hem så kom äkta paret gräsand flygande och landade i kanotrännan, hm de kanske hade hört att jag frågat efter dem ? de flög på så låg höjd över den närbelägna lekplatsen att det till och med gick att höra deras vingslag & en pojke som satt i en klätterställning såg frågsam ut sedan de dragit förbi. Fast när jag letade upp fåglarna så hörde jag hur killgänget skrattade och gjorde sig lustiga över fåglarna, alltså vad är det med en del unga killar och djur ?
Jag förflyttade mig längs kanten på rännnan, satte mig på huk så att änderna skulle bli tryggs med att jag var där sedan fotade jag på och småpratade med dem och till sist så var åtminstone hanen så säker att han både kunde leta mat 
Samt putsa fjädrarna i i min närhet.
Fast han höll ändå ett öga på när jag förflyttade mig och ibland pratade han med sin fru när han tyckte att hon kommit för långt bort, eller låg för nära mig.
Fast jag måste ju få säga hur fina drakarna är nu på våren med sina speldräkter! Ändå pratas det så mycket om tex den asiatiska  mandarinanden som från att ha funnits på några få ställen nu förekommer lite varstans som det kan verka, då vi har inhemska arter som är minst lika vackra ta till exempel just gräsand eller varför inte den lilla krickan ?
Jag gillar nog visserligen alla sorterrs fåglar , inklusive måsfåglar och kråkfåglar som förargar många andra men jaag vet inte vad man ska tycka om de där parkrymlingarna egentligen, eller fåglar som hästammar från sådana. Fast en sak är åtminstone bra med mandarinen och det är att den inte kan korsa sig med någon av våra inhemska arter och bilda hybrider.
Den har nämligen olika antal kromosomer som våra innhemska änder, så därför kan de inte få fram någon livsduglig avkomma tillsammans &skulle de mot förmodan lyckas så skulle denna i sin tur förmodligen bli steril. Det kanske låter krångligt men i själva verket är det inte heller det, åtminstone inte för den som är intresserad och vill lära sig.Sedan kan man undra vaför man inte vill ha hit den, men det är en fågel som egentligen lever vilt borta i Östasien och alltså ingår den inte i vår naturligs fauna precis som mårdhunden.
 
 
 
 

RSS 2.0