Hejsan!

Hejsan på er alla läsare där ute och samtidigt också god morgon på er. Ja det är faktiskt morgonstund fastän det inte känns som så med det här mörkret.Tänk att bara lite snö kan göra en så stor skillnad på vintern. Det är egentligen ganska otroligt att det är så. Samtidigt flyr vissa söderut under de månaderna och gör allt för att undvika just vintern. Fast jag håller med någon som skrev att de gnäller på att korna släpper ut för mycket koldioxid men det är ju bevisat att flyget spyr ut så mycket mer, hur kan det då komma sig att så många ändå väljer att göra långa resor över hela jorden? Nej jag får inte det att gå ihop riktigt. Nu till något som går ihop mer.Rafiki har bara bott här i ett par dagar än så länge men han har redan börjat göra sig otroligt hemmastadd. Tror dock att någon måste ha skrämt honom för ibland springer han och gömmer sig i huset eller så drar han in bakom hjulet men han ska ju få mer tid på sig också. då han inte är van vid att bli hanterad. Fast han är redan nu världens bästa hamster näst efter Timon och Ariel då för han är jättesnäll att flytta mellan leklådan och buren. Känner han att matte har fått in ett bra grepp så ger han upp och bits inte heller eller nafsar.Sedan tycker han ju såklart om godis så målet är ju att han ska kunna komma och ta det ur handen frivilligt men det kommer nog. Det som riktigt lockat ut honom ur sitt skal var däremot att idag fick han och de andra sniffa på varandra genom gallret, ja egentligen hade jag tänkt vänta men han måste ju bli van vid deras lukter med. Timon brydde han sig inte om och Yetin är nog mest förbannad för att det har flyttat in någon som är ännu hårigare än han. i hallen. Ariel blev klart intresserad och ja Raffe är redan kär i hennne för sedan hade han inte det minsta plam på att gå in och sätta sig i huset. Nej han blev verkligen glad det syntes på hela honom hur han levde upp och nu är han ute och motionerar i hjulet och kollar in buren. Så det är för lustigt hur det kan bli verkligen, jag tror mer på att hamstrarna hittar mig, det är inte jag som hittar dem.
Funderar redan på hur han ska kunna ta sig upp ur leklådan och rymma men det är klart är man dessutom så här söt kan man kanske komma undan med en hel del. Vidare så märks det ju också tydligt då han är helnöjd för då sätter han sig till ro någonstans där han känner sig trygg och börjar putsa sig, det hände för övrigt idag den stund han var i leklådan då han gjorde det ett par gånger men jag har sett honom göra det i buren med.Så han verkar vara en mysig liten herre helt klart den där Rafiki :)

Morning!

God morgon på er alla ni små och stora läsare som bestämt er för att kolla in hit på min blogg just idag. En liten skara av er kanske brukar göra det regelbundet medan för vissa andra kanske det är första gången som ni besöker min lilla hörna på nätet. Hoppas att det ska finnas något för alla att läsa eller så kanske ni bara vill se en massa fina eller sötabilder. Ja men då har ni verkligen kommit till rätt ställe,
Jag har ju gett mig själv fotoförbud på Rafiki nu de första dagarna medan han håller på att göra sig hemmastadd men än så länge verkar det gå över förvänatan bra.


Blir han rädd springer han in bakom hjulet eller gömmer sig i huset men samtidigt är han sådär nyfiken att han komer och sätter sig vid gallret då man pratar med honom och godis kan han ju bara inte motså. Eller ja gurkan ville han inte ha igår men å jag tittade nu på morgonen var den borta så han kanske blev sugen på en nattmacka i alla fall men det är väl så att han inte är van vid all den här kärleken heller :)
Hur de andra två märker av nytillskottet? Jo Ariel packade in skafferiet i kindpåsarna igår kväll och tänkte gå över och bjuda på välkomstmiddag. När hon inte fick det blev hon sur och nöp till mig fastän hon inte ens är brunstig! Så ja nog har den lilla damen ett passande namn för hon är helt enkelt en riktigt bortskämd liten prinsessa men det var ju kanske därför jag valde det namnet med..eller som vissa vet så hade jag det på lager då jag från början var osäker på om Timon verkligen var en han från början. Så när jag fick tag i en så levnadsglad tjej stod det klart redan efter ett tag vad hon skulle heta, klart det blev en Ariel till sist!
Sedan märks det ju kanske att jag gillar disney med men jag kom på en så bra idé iår kväll kanske tack vare att jsut Raffe flyttat in :) men jag valde de engelskspråkiga orinalversionerna även om jag älskar de svenska översättningarna med men ni måste bara höra hur bra ledmotiven passar till mina små guldkorn och mjo jag ska göra en på Rafiki med då jag fått lite fler bilder och har något mer att välja på :) men för er som missat det kommer hans man från Lejonkungen och har betydelsen vän så nu har jag alltså två killar med namn därifrån och Ariels namn betyder ju visst: Guds Lejon så jag kanske borde bosätta mig i en tipi på savannen ?
 
https://www.youtube.com/watch?v=SXKlJuO07eM
https://www.youtube.com/watch?v=xB5ceAruYrI
 
 
 

Hallojsan!

Hej på er alla ni läsare där ute som bestämt er för att klicka er in hit just idag. Somliga av er kanske gör det regelbundet för att komma om jag gjort någon ny spännande uppdatering och för andra av er kanske det är första gången ni hittat hit. Oavsett anledning så hoppas jag att bloggen innehåller något som ni tycker om att läsa om. Sedan så kanske vissa av er också bara vill kolla in mina fina foton och det går ju såklart också bra. Kort och gott hej på er alla. Idag är det lite kylslaget igen ute , fastän termometern inte visar på mer än sex grader känns det som det vore betydligt mer men nu ska vi inte kalga då de haft ner mot -30 redan i Nikkaloukta. Därvill jag i varje fall inte bo men jag har absolut ingenting emot att bo i mitten av landet, det är ju Norrland det också!
Fast nog undrar man hur politikerna tänker då de vill lägga ner mer och mer av sjukvården här uppe , då blir man orolig men de kanske inte vet hur det är att ha 10 mil eller längre till närmsta akutsjukhus heller också vill de ju dra in BB igen. Man kan i alla fall börja fundera på hur de planerar som när de ens sitter och lägger sådana förslag men vad vet vi här uppe, vi kanske bara är skogtokiga helt enkelt som tycker att nästan varje stad borde ha infrastruktur som gör att man kan bo och verka i just den delen av landet. Åtminstone de större städerna men vad går egentligen gränsen mellan storstad och ett mindre samhälle kan man ju också fråga sig då. Nu var det ju inte det här dagens inlägg skulle handla om alls men jag kände att jag behövde få skriva av mig lite då man ibland blir väldigt frustrerad av att höra hur resonemanget går i media. Frågan är om man ska skära ner eller inte men det kan ju bli fruktansvärda konsekvenser av ett sådant handlande. Nog om det nu till något helt annat. Ni som brukar läsa här på bloggen vet ju att Stuart Little så tragiskt somnade in den 26/11. Jag har verkligen tagit det lugnt och sörjt honom sedan dess . Pysslat med mina två kvarvarande pälsklingar men sett att de också verkat nedstämda, åtminstone Ariel men faktum är ju att även Timon har verkat sakna honom. Så idag tog jag mig iväg ner med föresatsen att jag bara skulle köpa sand och ett nytt hus. Hade visserligen med mig transportburen i ryggsäcken men jag trodde inte jag skulle hitta en ny hane bara sådär. Det är ju stora skor som ska fyllas men nu har jag alltså hittat honom ändå. Guldkornet som ska få fylla igen en del av hålet som uppstått, men inte hela för det kan nog ingen göra men det känns så bra att ha tre små liv igen om väntar på en när man kommer hem. Det kommer med all största sannorlighet bli massor av foton även på nytilskottet vad det lider men just nu ska han bara få ta det lungt ett par dagar och boa in sig ordentligt i Stus gamla bur först. Faktum är dock att han redan har invigt hjulet. Åh jag har visst glömt bort att säga vad han ska heta. Jag har ju haft några alternativ som jag gått och klurat på men jag tror att Rafiki passar honom bäst så välkommen hem Raffe!
Så nu måste jag alltså lära mig den här ramsan utan till, första delen kan jag ju redan men den andra måste jag öva in: Asante sana, squash banana, we we nuga, mi mi apana
Som kan översättas till ungefär : "tack så jättemycket, mosa en banan, du är en babian och det är inte jag". För det är alltså ramsan som en viss babian i Lejonkungen går och säger till Simba vid ett tillfälle
Får klura lite på vilken låt som ska vara hans temamelodi..Timon har ju såklart Hakuna matata men Rafiki kan ju få Circle Of Life; https://www.youtube.com/watch?v=8zLx_JtcQVI som jag fått höra Elton sjunga för några år sedan via telefon :)

Hejsan!

God morgon på er alla ni läsare där ute som klickat er in hit till min lilla blogg. Ja hej på både er som brukar kolla in här för att se om jag skrivit något nytt på sistone och till er andra som tittar in hit för första gången. Jag hoppas som sagt att ni alla ska hitta något som ni gillar och att ni ska vilja kolla in min blogg fler gånger än bara en. Idag skiner solen ute och det ser faktiskt ut att kunna bli en riktigt fin dag men det har varit lite kylslaget minst sagt kan man säga på sistone. ...fast ibland är det töväder med så det blir sådär härligt halt på vissa avsnitt av trottoaren som de glömt att sanda. Jo det gäller att man ser sig för och går försiktigt så här års även om man bor i stan så att man inte drattar på ändalykten och slår sig fördärvad. Sedan har jag inte varit ut med kameran på ett tag men jag läste faktiskt någonstans att systemkamerorna är rätt känsliga för köld och egentligen tålde bara ner till nollgrader så därför har jag blivit mer restriktiv med min nya under vintermånaderna, man får ge sig till tåls helt enkelt men jag har ju en hel del foton i arkivet att njuta av så länge.. Inte heller tycker jag att man behöver mixtra med dem i Photoshop eller något annat bildredigeringprogram eller då de är fina bara som de är i all sin enkelhet.
 
 
 

Hejsan!

Hejsan svejsan på er alla ni läsare där ute som ramlar in hit av en eller annan ibland kanske lite oklar och diffus anledning. Hoppas att de flesta av er hittar något som ni gillar med allt innehåll. Några tycker kanske om att läsa mina bitvis ibland för långa inlägg och en del andra kanske bara är här för att kolla på bilder . Hej till er alla oavsett varför i alla fall. De senaste dagarna har ju alltså varit lite upp och ner på grund av Stuarts tråkiga frånfälle men nu känns det idag som det börjar lägga sig lite fast det är ändå fortfarande bitvis jobbigt att ta in att han inte finns längre. Ja tänk hur stort tomrum en liten hamster kan lämna efter sig ändå. Fast det gör ju också att jag uppskattar de två kvarvarande guldkornen ännu mer och de tycker kanske att jag har blivit lite pjåskig men det är också väldigt lätt hänt att det blir så. Planerna på en ny bekantskap står däremot fast och till veckan ska jag försöka ta mig ner för att kolla men en sak som är sann är att det blir stora skor att fylla oavsett vem det blir som får äran att flytta in till oss. Om jag inte hittar någon nu heller är det kanske inte lika stor panik längre heller men jag tro fortfarande att vi skulle må bra av det alla tre ...för jag kommer ändå alltid att sakna min lilla mysman och stunderna vi hade tillsammans i soffan på kvällarna när han låg på min mage och såg Veterinärerna på tvn. Dessutom kommer det att bli nya tårar den dag då Timon väl vandrar samma väg så därför tycker jag att det känns bäst att skola in en ny så snart som möjligt i alla fall. Inte för snabbt heller men så man hinner sörja Stuart och samtidigt göra plats för ett till guldkorn i hjärtat.
Nu kanske jag har skrivit nog mycket om hamstrarna men det har samtidigt varit skönt att få skriva av sig lite tankar, känslor och funderingar som har dykt upp men nu till något annat. Jag hade ju skapat ett nytt hushåll i Sims 4 som ni kanske läst. Den ena blev dock blixtförälskad i sin chef på jobbet och de har nu gift sig och flyttat ut till förorten.De bor i ett lagot..ehmm litet hus fast man kanske egentligen inte kan kalla det litet då det har två våningar och tre sovrum men samtidigt tycker jag inte heller att det blev för stort för dem att växa i. Utan istället blev det alldeles perfekt för deras lilla blivande familj..ja än väntas det INTE tillökning men de är tokförälskade och kan inte låta bli varandra..lite som Maya och Youssef om ni minns dem?
Det blev ett charmigt litet hus åt Callie Ann och Shingo i alla fall.
Så här ser alltså huset ut invändigt, fast jag har byggt om det lite efter det att bilden togs så nu ligger ett av sovrummen nere istället.
Och så här ser det ut på övre plan med två sovrum samt ett mindre som det inte riktigt är bestämt än vad det blir, ett litet gym, kontor, badrum eller ett till sovrum kanske ? Dessutom håller Callie Ann på att fundera om hon ska sadla om då hon inte trivs riktigt med sin nya chef på jobbet och har hittat en ny musikalisk ådra. Shingo är däremot den som står för merparten av hushållsinkomsten än så länge. Om det börjar ordna sig för  familjen Hedlund/Fujita så är det mer oreda för Callie Anns syster Paprika som bor kvar i lägenheten. Hon har sagt upp sig från sitt jobb inom matbranschen och startat upp en ny restaurang. Hon gjorde ju ett försök att lyckas med det tidigare men den gången slutade det pladask och hon gick bara back..så vi får se om hon kan lyckas bättre nu och dessutom så har hon helt fokuserat på arbetslivet och glömt  bort helt hur man är social förutom med den anställda personalen på hennes lilla kvartersylta. Ja ni märker att jag kan fastna några timmar då jag håller på med hushåll som jag känner mig mer nöjd med :) men kul är det!
 

Hallojsan!

Hejsan på er allihopa. Ja hej till alla er som av någon anledning valt att klicka er in just hit till min lilla blogg. Den senaste tiden har mina inlägg kanske varit en aning svardraperade men det har ju blivit så eftersom Stuart Little valde att lämna oss. Visst det är fortfarande lika jobbigt att tänka på honom och allt roligt vi hade ihop men samtidigt gör det även att sorgen blir lättare att hantera ändå. Den jobbigaste biten är kanske att se hur det faktiskt märks på de andra två att någon fattas När man kommer dem så nära som jag gjort ser man ju liksom de där små förändringarna i deras beteenden som talar om det för mig, eller så är det bara mitt sätt att tolka deras signaler på.Faktum är att Ariel inte kom ut på hela den dagen efter, jag fick muta ut henne ur huset och det är ju så väldigt olikt min lilla fröken som det bara kan bli. Tyvärr kan jag inte läsa hennes tankar men jag nästan ser det på henne då hon får snusa på Timon genom gallret. Hon är inte brunstig så därför låter jag dem få göra det och då sitter hon stilla på bakbenen , sniffar, spetsar öronen och bara lyssnar på helspänn innan hon backar ett par steg och sätter sig på det viset igen. När hon kom ut i hallen för fösta gången drog hon in under skohyllan och bort till hörnet där de brukar sätta sina doftspår så nog tror jag att de märker av att något har förändrats. och inte är sig riktigt likt. Som idag då Timon var ute en stund, han som aldrig pratar annat än i undantagsfall nu sprang han omkring i hallen och muffade precis som om han försökte locka på någon ändå så låg Ariel och sov just då så han kan ju inte ha försökt imponera på henne. Dessutom så har han periodvis också börjat kasta omkring på sitt hus precis sådär som Stuart gjorde så även om jag börjat hämta mig efter några jobbiga tårfyllda dagar är det jobbigt att se mina två kvarvarande guldkorn så förvirrade och vilsna som de är just nu. Fast jag vill samtidigt ändå inte introducera en tredje hamster för snabbt igen utan jag hade ju tänkt låta det gå åtminstone ett par veckor först, för även om jag skulle kunna låta bli och bra ha två så tror jag det skulle hjälpa oss alla tre att hantera förlusten. För det var ju så att det inte bara var jag som hade fäst mig vid lillkillen ändå som det har visat sig men de hanterar det ju på sitt vis..men att ja till och med Timon skulle sakna honom det hade jag inte räknat med. De får ju trots llt bara snusa på varandra genom gallret men kanske är den lilla kontakten dem emellan tillräckligt för att de ska hinna skapa någon form av band ändå trots att de är solitära djur och ska bo ensamma. Så nu tänker jag försöka blicka framåt så smått och Stuart kommer alltid att finnas med oss i tanken ändå, för han var ju det underbara guldkorn som bara han kunde vara , mattes prins och lillgris. För att hålla tankarna på något annat har jag spelat en hel del Sims 4 med. Valde att återskapa en karaktär som på något mystiskt sätt försvunnit nämligen min tuffa polisttjej Callie Anne men jag tyckte att hon blev lite för ensam så jag hittade på en syster som hon fick flytta ihop med i en lägenhet som var i behov av viss upprustning
Det är alltså här de bor nu systrarna Hedlund. Det vill säga Callie Anne som jobbar som polis där hon träffade sin make Shingo som nu också flyttat in i lägenheten. Den andra systern, Paprika jobbar just nu som mixolog och har matlagning som sin största hobby vid sidan av.
Ibland kan det bli rätt så intressanta kongresser på badrummet. Funderar på om Callie Anne och Shingo däremot ska få flytta ut till förorten istället så de får lite mer svängrum men samtidigt så är ju lägenheten ändå rätt stor.

Hallojsan på er!

Hejsan på er alla ni läsare som tittar in just hit på min lilla blogg. Som ni vet har jag kanske inte skrivit så mycket på ett par dagar nu. Det blev visserligen några rader igår men till sist så kom jag mig i något annat och det blev inte mer. Tänkte försöka skriva lite mer idag men ni får ursäkta mig om jag inte orkar skriva så mycket än. För samtidigt som jag vet att han är borta så känns det ändå fortfarande så svårt att låta båda hjärta och hjärna komma i fatt varandra. Han var ju verkligen min lilla ögonsten..och lillkille, tänk att ett så litet djur kan lämna ett sådant hål efter sig. Visserligen så sörjde jag ju Meeko med då han så tragiskt förolyckades men på något sätt är det ändå värre den här gången med Stuart. Kanske beror det på att han ju var en så stor liten personlighet med. Jag tror det men jag får försöka trösta mig med att han trots allt hade ett bra liv hos mig, han kunde inte ha fått det bättre och det är kanske lugnast när de bara får somna in av sig själv än att de ska behöva plågas med. För jag hade ju någonstans anat det ändå genom att han ofta la sig på hustaket och vilade sedan han hade sprungit i hjulet men på sistone kunde han lägga sig i sandbadet med och det var verkligen inte likt honom. Ändå så kom det ju som en chock eftersom han var så mycket yngre än Timon. Timmy som för övrigt , peppar peppar verkar vara hälsan själv än så länge. I går kväll så kastade han både omkring sitt hus och försökte skrämma slag på matte genom att genomföra sitt party-trick det vill säga klämma sig igenom översta hålet på stegen &låtsas att man har fastnat. Sedan när matte kom för att undsätta Columbus ja då tittade han först på mig med en listig min och sedan kröp han ut därifrån helt på egen hand! Så samtidigt är jag glad för att jag åtminstone har två av guldkornen kvar, det lindrar ju en del av saknaden ändå men samtidigt så känns det så fel att se den tomma buren stå där ute i hallen. Jag vet att jag skulle kunna plocka undan den så länge men samtidigt vill jag inte det för då kommer jag bara att placera en massa andra saker där för att slippa se den där tomheten och det gör INTE saken bättre just nu. Nej jag har ju försökt börja klura lite på hur det kommer att bli framöver och ett tag kanske jag kommer att nöja mig med att ha just bara två hamstrar så får jag känna efter hur läget är om ett par veckor igen. Nu har det ju bara hunnit gå några dagar så då kanske det inte är konstigt om allt känns skitjobbigt heller rent ut sagt. Så just nu kan jag inte göra så mycket mer än att ta dag för dag så får vi se vad som händer efter det för den saken är klar, guldkorn är underbara husdjur och det är ju så att jag försökt att ta dag för dag med dem alla tre för man vet ju aldrig när den där dagen kommer utan man kan bara försöka glädjas så mycket det går varje liten stund man får ha dem hos sig. Sedan så kommer jag alltid att minnas mitt lilltroll med den där så pigga& vakna blicken för allt han hittade på och alla hans små egenheter för det var just allt det som gjorde att han var den underbara hamsterkille han faktiskt var. Tack Stuart Little var du nu än befinner dig för att jag fick den stora äran att lära känna dig och hälsa Meeko om du stöter på honom, kanske knaprandes på någon god droppe. Dessutom lovar jag att jag ska  ta hand om Timmy och sist men inte minst Ariel som faktiskt har verkat vara lite förvirrad ett par dagar nu. Idag är faktiskt första dagen efter som jag tycker att hon börjar slappna av igen och är sig själv, men jag vet ju inte hur hon tänker som men faktum är att första dagen efter så kom hon inte ens ut ur sitt hus. Så jag tror att hon på något sätt också saknar dig även om ni aldrig hade träffats, men ni hade ju känt in varandras dofter och hon var van vid att höra dig stöka runt med ditt hus i hallen. Samt att du räddade matte när hamsterfröken gömt sig bakom frysen och vägrade komma fram.
Ja tack ännu en gång Stuart Little för att vi alla fick lära känna dig och om jag skulle kunna ändra på något  så hade jag velat ha dig en liten tid till hos oss men det var väl din tur att gå helt enkelt.
Och en sista sak ska jag tillägna dig, den hemska dag då Meeko dog spelades I´ll be missing you på radion och nu länkar jag till en av de finaste låtar jag vet förutom den nämligen Faith Hills There You'll Be: https://www.youtube.com/watch?v=BwyWmqV_RJc
 
 
 
 

Hallojsan!

Hejsan på er alla ni läsare som kikar in här på bloggen idag. Har inte haft någon störres lust att skriva på ett par dagar efter det som hände. För er som inte vet så har jag nu bara två av mina älskade guldkorn kvar men det blev inte som jag trodde att Timon skulle vandra vidare först. Det blev istället min lilla myskille Stuart som valde att lämna oss först. Så nu är jag inne i någon sådan där fas där det bara känns konstigt och tomt. Gör som alltid tre portioner när det är dags för att ge dem något och sedan kommer jag på mig själv och igår när jag gjorde advent och tog fram tomtedockan kom tårarna igen. Minns ju hur rädd han var för den ...och då den kom fram sprang han och gömde sig och vägrade komma fram förrän den var borta från hallen. Ja sådan var han helt enkelt min lilla Stu..så det är väl kanske därför saknaden känns så mycket mer nu än då Meeko förolyckades. Fast jag kanske haft det lite på känn med eftersom han hade börjat vila i sandbadet nu med sedan han hade varit ute och sprungit. Då låg han där, vid hjulet eller satt på hustaket och vilade så det kanske var något fel på honom ändå trots allt som gjorde det här. Så då kanske saknaden känns lite lättare ändå även om det såklart är jobbigt och går upp och ner en tid framöver. För jag tror jag tänker nöja mig med Timon&Ariel ett tag men samtidigt så lär det ju ändå komma ett nytillskott så småningom..fast jag tänker inte ta första bästa men det blir i alla fall en hane den saken har jag redan bestämt eftersom jag tycker de är mysigast . Klart Ariel är ju underbar på sitt sätt men honorna luktar ju mer under brunst och jag är mest sugen på att ha en till hane men alla hamstrar är ju underbara på sina egna sätt.

Sorgens dag


 
Idag trillar tårarna nerför mina kinder och jag kan inte sluta gråta. Nej Timon och Ariel mår prima men min lilla pälskling,myskille och gladiator Stuart Little  har somnat in. Reagerade då han inte kom ut på morgonrundan som han brukade och lyfte på huset.Då låg han där. Han som verkade må bra igår kväll och han tog sockerärten precis som vanligt. Det var väl hans tur helt enkelt men ändå känns det så plötsligt och oväntat &närmast jobbigt för han var ju min lilla prins och myskille. Hur ska det liksom bli nu ? Ja jag vet inte....mamma tyckter jag ska nöja mig med två och samtidigt har jag svårt för den tanken..jag vet inte varför men nu har man ju vant sig vid att ha tre och känner sig mest komplett så. Men just nu faller tårarna och jag har fortfarande svårt att ta in att det ens har hänt..min lilla Stuart-älskling och mattes hjärta  finns inte mer , i alla fall inte på jorden och nu har Meeko fått sällskap i hamsterhimlen av ännu en liten stjärna men jag får trötsta mgi med att han har haft ett bra liv hos mig med all kärlek han har fått också får jag krama på guldkornen som är kvar lite extra den här första tiden medan jag funderar...men ja det känns inte alls bra. Det kanske kommer att kännsas bättre så småningom men just nu kan jag bara tänka på hur mycket jag kommer att sakna våra mysstunder tillsammans i soffan.  Tack för den här tiden vi fick ihop världens bästa Stuart Little må du sova så gott och hoppas du träffar på Meeko någonstans på vägen till hamstrarnas himmel där det finns hur mycket godsaker som helst som man kan stoppa in och gömma i kindpåsarna.
 

Tjenamoss!

Hejsan hoppsan på er alla ni läsare där ute som råkat ramla in här av en eller annan ibland kanske lite oklar och diffus anledning.. Just nu faller det vita flingor ner från himlen utanför fönstret och det ser alltså ut som om det kommer att komma ett litet vitt täcke inför söndag då det är först advent. Några av er kanske redan har börjat stöka fram lådorna med julsaker. Jo jag har börjat så smått där hemma jag med :) och jag kanske borde skämmas men några småsaker har hängt uppe hela tiden. Fast så kan det bli med en del saker att de smälter in i omgivningen så mycket att man inte tänker på om de finns där resten av året med. Nu skulle dock dagens inlägg inte handla om julpynt. Nej jag tänker skriva om något helt annat som jag inte har yppat mig om på ett bra tag trots att jag stannat kvar och spelar MSP, det vill säga Moviestarplanet.se fortfarande.. Ja jag har blivit kvar trots allt eftersom jag i grunden tycker att det är ett roligt spel och några trevliga människor som man kan surra med om allt mellan himmel och jord finns det ändå kvar där även fast det blivit allt svårare att hitta dem. Framför allt är det dock två negativa saker som jag tycker dragit ner det totala betyget på sistone. För det första har det blivit vanligare igen med en del som inte verkar kunna acceptera att sidan har sina regler och det känns inte alls kul att se folk bråka öppet i rummen eller när det skrivs en del saker i forumet. Liksom kom igen nu! Det handlar inte om att man får tåla vissa saker när man ger sig ut på nätet utan man ska alltid behandla andra med lika stor respekt oavsett var man befinner sig. Så svårt kan det inte vara att utgå från att man ska bemöta andra så som man själv vill bli bemött. Och jag anser att vi alla måste kunna hjälpas åt för att skapa god ordning och ett bra klimat där man kan trivas utan att behöva bli rädd men det är något som jag tror blivit svårare då man infört en striktare åldersgräns. Det leder bara till en större splittring i förläggningen som jag ser det och dessutom så kan man aldrig lita på någon heller. Så därför är det mycket klokt att vara försiktig med vad man säger eftersom man aldrig kan veta vem som döljer sig bakom tangentbordet. Den andra saken som fått mig att fundera är också egentligen inte så så svår. Jag har spelat sedan 2010 och förut så var jag nästan alltid vip men efter ägarbytet på sidan och priserna förändrades så har jag bara köpt någon enstaka gång eller vunnit via tävlingarna. Annars är jag oftast inte det numera på grund av att det blivit allt för kostsamt jag menar vem har egentligen råd med ett års StarVip för 700 kr? Åtminstone INTE jag och vilka är det som egentligen får betala kostnaderna,. I de allra flesta fall så faller det nog det ansvaret på föräldrarna men alla har verkligen långt ifrån råd med den kostnadsbild som mer och mer har framträtt. Jag kan acceptera att man kanske måste ta ut en viss avgift för att slippa ha reklam på sajten men det känns inte motiverat att det ska kosta så mycket på ett år per medlem om det är en sajt som främst vänder sig till barn&unga! Speciellt känns det som en omotiverad prisbild eftersom man haft mycket problem med lagg och hela tiden skyllt på att det varit användarnas datorer som varit för gamla.För mig är detta beteendet av support oansvarigt och att man dessutom inte kan svara på när en enkel bugg ska vara fixad det är under all kritik. Sedan finns det ett par småsaker man kan fundera på med men framför allt tycker jag det är märkligt att man är jättepigg på att komma på nya teman och nya funktioner men att man samtidigt verkar vara så intresserad av att lösa så att sidan fungerar som den ska igen. De sakerna gör att jag har lite svårt att förstå vilken riktning man vill att sidan ska gå framöver för jag tror tyvärr att man inte lockar så många nya användare heller då man har de här problemen och många väljer att sluta för att de blivit. rädda på grund av hot eller trakasserier. Har det gått så långt då tycker jag att något är katastrofalt fel. Sedan tycker jag att censuren på sidan ibland faktiskt går för långt och ord som inte alls är nedsättande eller störande i sig själva blir förvandlade till hashtags & då tycker jag kanske att man behöver se över listan men på det stora hela så är sidan fortfarande ett bra ställe även fast den dras med vissa problem men vem vet det kanske blir bättre framöver?Också vill jag även passa på att berätta att min Simsfamilj har utökats med ännu en medlem nämligen lilla Nora så nu består den av fyra karaktärer som var och en ska bli roliga att få följa framöver. Funderar faktiskt på om de ska få flytta igen eftersom de nuvarande grannarna är lite väl stökiga av sig ibland och de får nattron störd till och från men först ska deras hushållskassa få bli lite större så de har råd att flytta till något mer vettigt men jag lovar att jag återkommer till dem då jag bestämmer att det är dags för dem att ta det steget ut i stan, eller som de ska få prova lyckan och flytta ut till förorten igen.

Halloj!

Hejsan på er alla ni läsare där ute som har gjort det goda valet att titta in till min lilla blogg just idag. Nu har det gått några dagar igen sedan jag skrev några rader senast men det är ju lätt hänt att det blir så i perioder och varje dag kan man ju inte hålla på att uppdatera för då skulle det bli enformigt. Ja vissa kanske tycker att jag upprepar vissa saker nog ofta redan nu men jag vill ju hålla mig till ett visst format då jag skriver om saker här. Annars skulle jag lätt kunna brodera ut vissa inlägg men då skulle det bli mindre noveller för er att läsa varje gång. Så jag försöker hålla mig så kortfattat jag kan ändå även om jag samtidigt också försöker behålla den där känslan i orden. Nog om detta nu till något helt annat . Jag återskapade ju en karaktär från Sims 3 i fyran rätt nyligen och jag började berätta lite om honom. Nu har jag kommit fram till att han och hans nya fru nog ändå får fortsätta bo ihop sedan de adopterat en flicka som heter Emma. Man kan säga att de fick en nytändning i förhållandet efter det och de har dessutom blivit goda vänner med henne. Annars kan ju även relationerna mellan familjemedlemmar i Sims knaka så nu är enda problemet de har de lite störiga grannarna. Annars så har mamma Kate hittat sia passioner här i livet med, hon tycker om både matlagning och att skriva böcker. Så simdalerna har börjat ramla in på kontot eftersom Donald just blivit befodrad och numera sitter i kommunfullmäktige.

Hallojsan!

Hejsan hoppsan på er alla ni läsare som tittar in just hit till min lilla blogg. Ja verkligen hoppsan nu har det faktiskt gått en hel vecka utan att jag skrivit något nytt. Det värsta är att jag inte ens vet hur det har gått till men så kan det gå om man gör andra saker istället och kanske inte känner för att skriva men några nya rader ska det väl i alla fall kunna bli idag. Vad jag gör annars då jag inte sitter vid datorn ? Ja jag umgås ju såklart med mina tre guldkorn som tar upp det mesta av tiden på kvällarna då de är vakna annars ås är jag ju kreativ och har för det mesta ett eller flera sådana projekt igång samtidigt också spelar jag ju en hel del Sims 4. Har ju äntligen efter allt strul som varit fått ordning på de nerladdade filerna , åtminstone den större delen av dem är tillbaka så nu har jag skapat ett par hushåll jag är nöjd med igen. Tog faktiskt och återskapade en karaktär från Sims 3 igår och mjo jag är fortfarande nöjd med honom så nu måste jag återskapa åtminstone två till karaktärer därifrån som jag ju hade och var nöjd med. Självklart är Maya en av dem men jag vet inte om jag ska återskapa bara henne och Youssef eller om jag ska ta med hela deras familj med alla barnen ?
Det är faktiskt en hel del jobb också i Sims 4 med att renovera en lägenhet och de får vänta med tills simleonerna ramlar in på kontot men det kan ju ta sin lilla tid.
Men till sist så börjar de får ordning på sin lilla lya som kanske inte är så liten.
Så jag hoppas bara att Donald och hans fru Kate ska kunna bo kvar men jag vet inte riktigt åt vilket håll de två är på väg. Fast Donald är dock samma muntra , fritidspolitiker med det där lekfulla sinnet som han hade i Sims 3.  Han kanske inte har den bästa klädstilen men det passar honom helt enkelt. Sedan vill jag passa på att visa upp ett av mina senaste alster med , jag som INTE kan rita människor annat
än i tecknat format har faktiskt lyckat göra en som jag är  SÅ nöjd med :)
 

Hallojsan!

 
 
Hejsan på er alla morgonpigga läsare där ute som ramlat in just hit. En del av er kanske kollar in min blogg regelbundet för att se vad jag skriver och för andra kanske det istället är första gången. Jag hoppas att det ska finnas något för er alla att läsa ekker så kanske ni bara vill titta på foton. Hejsan på er alla oavsett anledning till att ni valt att klicka er in just hit. Idag kändes det lite motigt att kliva upp och det inte bara för att stadens hockeylag förlorade i Allsvenskan igår. Nej det är nog mer för att den snö som föll i förra veckan snart har töat bort helt och det är riktigt ruskväder ute igen. Grått, mörkt , allmänt trist och regnigt. Med andra ord tillbaka till typiskt höstväder så det blir ju mycket att man tittar på TV och sitter vid datorn. En del kanske säger att jag inte har något liv men då tycker jag att de kan vara tysta istället för de känner inte mig. Huvudsaken är väl ändå att man är nöjd med sig själv och känner sig glad med vad man har. Jag skulle aldrig vilja ändra på något för att passa in hos någon annan. Visst kan man kompromissa med en del saker men jag fick ett så bra råd en gång av en kollega och det var så enkelt egentligen: Sluta aldrig att måla.
Nej det hade jag inte funderat på heller och jag har ju alltid varit så här kreativ ända sedan jag var liten och satt och rev konfetti vid köksbordet till mammas lagom roade min men sådan är jag & det är ju så kul att skapa saker även om det bara är för sin egen skull man gör det.  Sedan är ju djuren mitt andra stora intresse vilket jag tror också märktes lika tidigt då jag ville gosa med brorsans kanin men den ville inte samma sak utan rymde från buren eller den gång då jag hade  fått den tydliga tillsägelsen:Du går inte in till hästen.
Vad tror ni den lilla tösen gjorde ? Jo hon smög in i garaget och hämtade grimskaftet innan hon gick ner till hagen Visste inte riktigt hur man skulle få fast grimskaftet utan trädde det genom grimman men hästen, en fd travare lunkade på så snällt  efter mig och lät sig snällt bli ledd varv på varv och det var så pappa hittade oss. Så jag tror det var där jag blev biten av dem ändå. Visserligen så kan jag väl rida, men jag har aldrig galopperat och jag tycker nog ändå mer om det här med att pyssla om dem och mysa. Själva hanteringen är ju faktiskt egentligen minst lika viktig också tycker jag om att ha dem som motiv då jag fotar eller ritar. Fast jag har inga möjligheter att ha en egen. Drömmer ju om att ha en border collie igen också men just nu så har jag ju fullt hus med mina tre små guldkorn. Tillsammans med dem får man aldrig ett långtråkig stund  och jag tycker det är så synd att smådjur många gånger blir så underskattade som husdjur för de är verkligen underbara Var och en på sitt eget sätt men det krävs ju att man studerar dem ofta för att se deras unika personligheter. Fast all den där tiden som man lägger ner är det i slutänden också värt när man lärt känna dem på riktigt.
Nyfiken i en strut är det som gäller då Timon vaknar igen på förmiddagen sedan småttingarna gått och lagt sig.Det är som om han vet att då får han komma ut och ha extratid ute med matte. Han är dessutom så duktig att han kommer då man lockar på honom genom att prassla med godispåsen eller genom att ta fram sop&sopskffel. Annars behöver man vanligtvis bara vänta en liten stund så kommer dammråttan kilandes över golvet
.
Stuart Little är en riktig liten clown. Samtidigt som han är försiktig med nya saker och helst springer och gömmer sig då det kommer främmande föremål kan han inte låta bli vissa av dem
Också är det lilla Ariel som är ett riktigt yrväder med energi som skulle räcka för två. Hon är verkligen inte stilla långa stunder alls då hon är vaken och ute. Nej det finns ju en hel spännande värld att upptäcka så varför ska man stanna kvar i hallen då liksom? Nej jag har inte behövt ångra att jag tog emot den här lilla tösen som omplacering och bara hennes väg hit var ju ett äventyr. Och visst är hon n typisk guldtjej så vi hade ju våra duster i början men det lönar sig verkligen att ha tålamod och att kunna tolka deras små signaler.


 

God morgon!

Morgon på er alla ni läsare som ramlat in just hit till min lilla blogg eller ja såklart hej till alla er som klickar er in för att läsa det jag skriver. Nu har det åter igen gått ett par dagar mellan inläggen men ibland blir det ju så att man kanske inte riktig tar sig för att skriva. Nåja nu är jag i alla fall här igen :) . Ni kanske undrar vad jag har pysslat med eftersom jag inte skrivit något och det ska jag säga nu. Jag har nästan men bara nästan lekt matadoren på julafon. Ja ni vet han i tjuren Ferdinand som sliter av sig håret. Orsak ? Jo mitt Sims 4 fick för sig att krångla här hemma det startade inte upp. Felsökte och det visade sig att uppdateringen av Win 10 kunde ställa till det i uppladdningsfasen av spelet. Sedan hade jag tydligen några CC-filer som också plötsligt fick för sig att sätta käppar i hjulet. Så det var bara att rensa mappen och börja om men nu hoppas jag att det åtminstone ska få vara nog så för ett tag framöver. Men jag kommer nog bli lite återhållsammare med att skapa hushåll..jag som hade kommit då långt med mina vampyrfans...och nu tillbaka på ruta ett. Fast man brukar ju säga inget ont som inte har något gott med sig. Vad det kan vara i det här sammanhanget är väl möjligen att jag flyttat om alla mina filer och sorterat opp nerladdningarna i undermappar så jag ska ha ordning på dem i fortsättningen också vet jag ju nu va jag inte ska ta ner igen. Sedan besökte jag mina föräldrar igår och blev ståendes bra länge vid deras köksfönster , spanandes efter fåglar. Fick se både nötkråkan som har blivit en återkommande vintergäst och gråspetten som kom för första gången i år.
Visst är den smalnäbbade sibiriska nötkråkan ett roligt tillskott . Sedan de kom för ett antal år sedan så har mina föräldrar alltid haft ett par i närheten men i år har de bara sett till en liten en än så länge. De hörs i varje fall lång väg.
Gråspetten är en fin fågel med utmärkt kamouflage mot stammarna..
 

Hallojsan!

Hejsan på er alla ni läsare som tittar in just hit på min lilla blogg idag. Somliga av er kanske redan har varit igång ett tag medan andra kanske just precis har klivit upp ur sängen och satt på radion eller tvn.Själv så håller jag som bäst på att äta frukost och jag släckte just ner radion för det kändes så deprimerande att lyssna på nyheterna. Normalt sett så brukar jag sällan prata om politik här på bloggen men nu känner jag mig faktiskt oroad över läget i Amerika. Hur ska en man som sagt så mycket konstiga saker under sin kampanj kunna leda ett så stort land som USA och ena det ? Ja det återstår ju att se för just nu är det som om börserna i världen åker berg&dalbana och den där oron sprider sig Fast nu ska vi väl samtidigt akta oss för att måla ...på väggen som man säger men nog känns det galet med en president för ett så stort land som står och säger att vi människor inte har någon påverkan på jorden och hotar med att riva upp många ingångna miljöavtal!
Det känns verkligen olustigt i dagens läge med tanke på situationen på vår planet med den ökade uppvärmningen och de smältande polarisarna. Dessutom undrar jag också vad en hårda tonen han höll mot Hillary i debatterna kommer att innebära för amerikas kvinnor och urbefolkningen ? Nej det är för många delar med det som känns väldigt osäkert just nu men har vi tur så hinner han ändå inte ändra på allt för mycket under fyra år.Så något gott kanske det kan komma ur det här ändå men vägen fram dit kommer att bli minst sagt krokig och besvärlig då Trump nog närmast kan liknas vid ett farthinder.Sedan finns det ju vissa som vill likna vissa krafter i vårat eget land med honom men där tycker jag att man måste läa sig att kunna skilja på de olika begreppen och sluta blanda ihop betydelserna av dem. För det är klart även här gror missnöjet ute på landsbygden och politikernas beslut om besparingar inom skolan &landstinget hjälper knappast till för att överbrygga de ökande samhällsklyftorna heller.. Dessutom för att försöka knyta ihop säcken och avsluta den här lilla utläggningen så har väl så gott som alla partier sina lik i garderoben, det är bara konstigt att det endast tycks vara vissa av dessa spöken som kommer fram i ljuset och vilken sida har egentligen mest rätt det är väl den svåraste frågan av dem alla För lika rädd som jag är för de som befinner sig väldigt långt till höger på den politiska kartan, lika rädd är jag för extremvänstern och dess aktivister som ibland är de som startar de våldsamma upploppen. Sådär ja nu känns det som jag lyckats sammanfatta alla mina tankar för dagen på ett någorlunda konstruktivt sätt så då återstår det bara för mig att önska er en trevlig läsning och ha en bra dag!

RSS 2.0