mspbubblet

Aldrig att en dag blir tråkig eller långsam när man får dela den med världens bästa guldkorn Theodor för nog är han det och den där saknaden jag kände efter Ariel kanske har börjat gå över lite trots allt.Fast samtidigt så finns det ju fortfarande vissa dagar då jag kan känna att jag saknar dem allihopa men så är det ju för varje litet liv man får lära känna och ta hand om. Man glömmer ju inte alla hyssen och de olika personligheterna i första taget. Men för att beskriva min nuvarande kille så tror jag inte att jag kunde gjort ett bättre val, eller ja det var ju kanske mer han som hittade mig trots allt.

Ibland händer det faktiskt att jag bygger hus i sims efter riktiga ritningar på hus eller byggnader som jag gillar. Fast det är långt ifrån ofta ändå som det händer men nu har jag gjort det ett par gånger för att jag velat prova lite vad jag kunde få till. Klart alla saker går ju inte att få till men nog går det ändå att efterlikna dem ganska så bra.

dHej på er alla ni bloggläsare där ute som av en eller annan anledning klickat er in just hit till min lilla blogg idag. Solen skiner ute men det är fortfarande kallt i luften och inte samma värme som det var häromdagen. Någon natt hade det visst varit ända ner mot nollgradigt men jag tillhör ju den sorten som bara tycker det är skönt om det inte blir för varmt. Det tycker nog faktiskt även lilla Theodor men jag brukar ju byta vatten på honom ett par extra gånger om det behövs när det blir sådär varmt också drar jag ner persiennerna eller öppnar fönstret i köket så hitills har jag inte haft något guldkorn med värmeslag& jag hoppas att jag får slippa det även framöver.Fast nu var det ju inte tänkt att Theodor skulle ta upp hela inlägget idag även om det är väldigt lätt hänt att det blir så vissa dagar. Nej jag hade tänkt skriva om en liten reflektion som kom över mig istället nu då jag gick ut på en liten promenad till kiosken här på den övre delen av staden att något kändes konstigt och väldigt fel.Kom genast på vad det var...det var ju alldeles tyst och inte en mås i sikte. Annars är jag ju mer van vid att behöva ducka så här års, men nu syntes de inte till någonstans. Undrar om kommunen tagit fram en ny taktik för att skrämma iväg dem för nog brukar de annars lära sig att de där rovfåglarna som sätts upp är ofarliga?

Hur som helst så tycker jag faktiskt att det här är trist och jag saknar att höra dem skrika morgon/kväll för inte kan de ha häckat färsigt redan? Nej vi brukar ju alltid och har haft ett par boendes på taket här de två-tre senaste åren och de kom ju tillbaka i våras. Så var tog de då vägen visserligen så kan något ha hänt med den ena av dem för den andra gick själv ett tag innan den också försvann..och jag som hade hoppas på att de skulle få lyckas med en kull efter två års otur där de blivit av med ungarna. Men icke sa nicke som det verkar, men det brukar ju finnas andra par på taken runt i kring...och jag tycker det känns märkligt men det kanske beror på att vi i huset blivit så väldigt vana då vi haft dem som grannar & de har aldrig vållat oss några bekymmer annat än under häckningsperioden då man fått springa galtopp in och inte kunnat använda uteplatsen på bakgården men det har ju ändå varit något som vi grannar har accepterat och funnit oss i när vi lärt oss leva med dem som grannar. Så nu känns det på något sätt allt för tomt och tyst när man är van att ha dem utanför fönstret och fiskmåsarna är faktiskt snälla trots sin taktik att vara aggressiva försvarare av bon och ungar .För de har hyffset att varna innan de dyker på någon, det gör ju inte alltid tex tärnorna som dyker mer rätt på men man kan ju förstå det med då de bara försvarar sin familj. För även den enklaste fågel har många sidor det är något som fiskmåsarna har visat för mig.

Ja tankarna har varit många igen idag. Det kanske bara är rent mänskligt att de studsar runt så här efter att en större händelse har inträffat ute i världen. Jag brukar ju inte skriva allt för mycket om sådana saker annars här på bloggen men samtidigt så kan det ju kännas lättare och bli av med en del av alla tankar som studsar runt inuti huvudet på en ibland. Nog för att jag pratar med Theodor men jag kan inte riktigt tolka hans svar alla gånger när han säger något för han pratar ju bara i nattmössan ibland. Fast ja nu var det inte tänkt att guldkornet skulle kidnappa dagens inlägg också, även om det är lätt hänt att det åtminstone blir några rader om min lilla kille.Igår fick han gå ut i spenaten igen och nog njuter han av de stunderna och han gör allt för att försöka springa ifrån matten.Men det var som sagt inte det inlägget skulle handla om idag.
Såg ett så himla fint inslag idag på nyheterna från Manchester men det kom tårar i mina ögon när alla började sjunga på Oasis gamla dänga " Dont look back in anger* den är verkligen så stark &passar så bra in just nu när man reflekterar över allt..men tänk om vi bara fick slippa krig,våld och terrorism istället.
https://www.youtube.com/watch?v=r8OipmKFDeM

För er som inte redan vet det så har jag faktiskt alltid varit ett fan av Oasis med ,om kanske lite i smyg fast nog sitter just den låten och Wonderwall kvar , inpräntade i minnet idag. De gör ju faktisktdet även om jag kanske mest lyssnade på annan typ av musik under 90-talet men det var ju då det kom så mycket som faktiskt var bra och en hel del av den musiken står sig väl mot dagens svampar som poppar upp men försvinner lika fort igen på ett par,tre år bara kan ju en artist vara helt inaktuell. Och det är en skrämmande tanke för visst finns det en del bra på den musikaliska scenen idag med men det är sju resor värre att försöka vara nyskapande och göra något unikt. Nej många tycks göra egna versioner på gamla hits och då tycker jag det är knpeigt när en sådan låt till exempel går och vinner en tävling. Vem är det som ska ha crediten för allt jobb som är nerlagt då kan man ju fundera på....för då har man ju tagit ett orginalverk och ändrat det men en del behåller ju samma stil på låten eller i en del andra fall handllar det kanske bara om en enkel översättning på en låt som ine funnits på engelska tidigare. Ja det där är en musikalisk och juridisk djungel minst sagt men vi kan säga att det här också blev ett stickspår från allt annat i inlägget just nu. Men något anan måste man ju kanske också skriva om mitt i allt det där andra som bara känns meningslöst och vissa saker kan jag förstå med att folk kräver. Som hårdare gränskontroller och ökad kamerabevaknining. Visst kan man också undra hur långt vi ska behöva gå men samtidigt så kanske båda dessa åtgärder kan bidra till att fler brott klaras ut och har man inget att dölja så tror åtminstone inte jag på att man har något heller att oroa sig för.

Hejsan på er allihopa där ute som klickat er in på min lilla blogg. Somliga av er kanske brukar kolla mer regelbundet vad jag gör och andra av er kanske bara råkar komma hit av en helt annan anledning.
Oavsett så vill jag börja med att säga hej. Fastän solen skiner ute så blåser det ännu lite kalla vindar i luften men Theodor har ändå fått gå ut en liten stund i spenaten. Fast det kan vi återkomma tillför föst måste jag ändå skrriva ett par korta rader om chocken jag fick imorse då jag slog på klockradion och hörde om dådet i Manschester. För det var jsut så jag kände och det blir på något vis så mycket mer otäckt då det händer här eller sker i vår närhet. Samtidigt så kan man ju inte heller gå omkring jämt och vara rädd för då har terroristerna vunnit men samtidigt måste man ju ändå fundera på vilka åtgärder som ska behöva krävas för att vi ska få leva fritt som vi vill. Sedan gillar jag inte heller då man i media pratar om att britterna skulle vara hårt prövade via IRAs bombdåd. Vissrerligen kan de ju stämma men den andra sidan i den konflikten var knappast oskyldiga de heller &varför måste Oranienorden fortfarande hålla sina årliga marscher just förbi Belfasts katolska område? Nej ibland är situationen mer komplicerad än att bara se svart och vitt, som när protestantiska separatister gav sig på katolska småflickor som var på väg till skolan eller har gängse media helt glömt bort den händelsen.Fast det viktiga i kampen mot terrorn är att man inte ger efter, men då behöver man ju inte dra upp gamla saker som har hänt på nytt.Nog om detta nu ska ni få se lite härliga bilder på min lilla guldkille igen.

Igår hände en av de få saker som egentligen inte bör eller får hända med guldkornet. Fast det är ingen fara med honom idag men jag tappade bevakningen på honom i max två sekunder och han hann förstås med att smita in bakom och under frysen i köket. Det är verkligen alla hamstrars favoritplats det där. Tror dock att det som vanligt var matten som blev mest orolig och nervös när han på bästa Ariel manér vägrade att komma fram också. Det spelade ingen roll att jag försökte erbjuda majs eller ägg , han vägrade ändå att komma fram då totalt satt han där nöjt i några timmar. Funderade på om jag skulle göra en hinkfälla att fånga honom i men ville inte gärna gå och lägga mig innan han var fast. Hörde honom böka runt så jag visste ju att han var okej ändå, klart han tyckte väl att det var ett jättespännande ställe att vara på.
Hur som helst så kom jag på det, vilket hans favoritgodis var så jag gick dit och rasslade med förpackningen med droppar och genast kom den lilla busmannen fram. Han hade klarat sig oskadd såklart, eller åtminstone relativt. Fast han hade fått samma mystiska klägg/ damm som Ariel fick en gång . Det hade snott in sig i pälsen på honom så matte fick försöka få bort det mesta av det som satt i topparna. Måhända fick han en liten ny frisyr men pälsen växer ju tack och lov tillbaka. Huvudsaken är den att det gick bra trots hans lilla äventyr men nu har han alltså provat på det stället med! Så nu kanske matte har lärt sig något att i köket ska det absolut inte vara några guldkorn på vift för då kan det ju hända att det dröjer innan de tittar fram igen!

Eller jag kanske snarare borde skriva varg ikväll då jag nåtts av de mycket trista men ändå på samma gång väntade nyheterna om att Rödluvan är borta. Jag kan inte säga annat än att det hela är mycket beklagligt och ledsamt. Samtidigt så undrar jag varför de här uppgifterna inte nått ut i media förrän nu. Det kan ju verkligen ha sina orsaker, varför törs jag egentligen inte ens tänka då till och med Leif GW har uttryckt sig mycket kritiskt kring tjuvjakten på våra stora rovdjur. För det är verkligen märkligt och konstigt att det har fått försiggå i det tysta trots att man många gånger verkar ha känt till den eller hör ryktena florera. Så därför undrar man ju vilken tråd som leder fram till sanningen den här gången med , var man ska börja nysta upp garnet. Personligen så har jag min egen övertygelse om vad som hände eftersom det var mycket renar i området då vargarna försvann men det kan ju också bara varit en olycklig slump att hennes halsband hittades bredvid en dödad ren. Sedan får var och en tycka precis vad man vill men jag tror det här är ett stort problem som måste lösas om regeringens vision om en så kallad korridor efter kusten alls ska bli en möjlighet. För jag fattar inte hur en så liten klick människor kan få bestämma över halva svergies yta när de dessutom får ersättning utbetalad för de djur som dödas av rovdjur. Varje år är det dessutom enligt statistiken fler renar som förolyckas genom trafikolyckor efter vägarna än det mer naturliga svinnet. Det vill säga det rovdjuren tar eller de som faller ur av andra orsaker. Sedan vet jag fortfarande inte var problemet med just vargen egentligen ligger och jag tycker det är skrämmande att gång på gång få läsa alla arga kritiska artiklar i tidningarna vars enda syfte verkar vara att skrämma upp folk. För vad är det egentligen som skiljer dem från vår bästa vän hunden ?
De är på många sätt väldigt lika och utan den ena så hade ju faktiskt den andra aldrig heller existerat, det är något som vissa av oss kanske borde bli påminda om ibland. För det slog mig då jag besökte en viss djurpark och stod där utanför juust vargarnas hägn att vad är det egentligen som vi är så rädda för? Klart man ska ha respekt för rovdjuren men det ska man ju med alla andra djur i naturen med & i de allra flesta fall om man inte hotar dem så går ju de där mötena hur bra som helst. Annars skulle vi väl ha fler attacker mot bärplockare men de flesta som råkar illa ut är ju själva jägare. Det är den andra delen jag inte gillar...alla dessa snyfthistorier med vargdödade hundar som cirkulerar. Klart det är synd om ägarna men jag tycker mer synd om djuren ifråga för kan man språket borde man ha begrepp nog att inte jaga med löshund i vargrevir!  Det är det sunda förnuftet som säger det och jämt då man går ut i skogen ska man ju se till att prata och visa att man kommer, för det är verkligen ändå inte ofta man får chansen att möta viltet utan de allra flesta gånger får man ju kanske bara se spåren efter dem. Vissste ni att en älg till exempel har fyra gånger så bra luktsinne som en hund ?

Fast nu börjar vi komma allt längre bort från kärnan känner jag och ska försöka återknyta det hela med att säga att tyvärr tror jag vargstammen i vårt land går en mörk framtid till mötes om det här med SGT, det vill säga skjut,gräv och tig får fortsätta. Ändå så påstår somliga att det är vi värnare som lever i en fantasivärld men jag undrar allt vilka den beskrivningen stämmer mest in på om man  inte ens kan se hur alla arter behövs för att ekosystemet ska kunna fortsätta att fungera.

Hej på er alla som av någon ibland kanske lite diffus och oklar anledning klickat er in hit på min lilla blogg för att kolla om det har hänt något nytt. Ibland är jag faktiskt mer duktig på att uppdatera med nya inlägg men vissa gånger så kommer uppdateringarna mer sällan. För ibland kan det ju vara så att man inte har någon lust till att skriva och då tror jag, oavsett vad det gäller att det är bättre att vänta tills energin kommer tillbaka. Hur som helst så har jag varit ute i solen idag igen med lilla Theodor. Man måste ju passa på då det bjuds på så här fint väder för man vet inte , det går så fort att det växlar och blir sämre igen. Den här gången höll han sig kanske lite mer till transportburen i början då jag valde ett för honom nytt ställe av innergården att stå på. Ville inte stå mitt i vägen eftersom några grannar höll på att pyssla med utplanteringarna samtidigt men efter ett tag så vågade guldkornet sig åter igen på att stega iväg som han gjorde då vi var ute häromdagen för allra första gången. Han var precis lika ivrig idag och drog iväg när jag väl hade fått på honom selen och han skulle verkligen snusa överallt och kolla in alla nya saker noga. Det är verkligen tur att även fast jag bor mitt i stan så finns den där innergården där jag kan rasta pälsklingarna eller som det är just nu pälsklingen. Sedan fick matte fullt schå då han kom in för han hade fått lavar i pälsen när han plöjde runt i buskarna så den biten måste man också hålla koll på men nog märks det direkt på honom hur kul han tycker det är. Tror däremot att han var rätt näjd också med att få gå in och sova igen fför på slutet ute så letade han själv uppp transportburen och gömde sig i handduken som jag alltid har liggandes i den. Också hade han fullt upp med att putsa sig sedan, ja han måste väl rätta till alla de där lockarna hel enkelt.

Hejsan på er alla! Ja framför allt hej till ni dom vågar er på att kolla in hit på min lilla blogg.Somliga av er kanske regelbundet brukar läsa om vad jag har för mig på dagarna medan en del av er kanske klickat er in för första gången. Oavsett så hoppas jag såklart att ni allihopa hittar något som ni giilar. En del kanske vill titta på vackra bilder och andra kanske är mer road av att läsa om Theodor små upptåg. Idag sover lilla guldkornet gott efter att ha varit ute igår men det lär dröja några dagar innan han får samma chans igen. För idag har vädret slagit om och är rätt grått och trist igen så det växlar ju verkligen kan man säga.

Det känns i alla fall bra att han har fått gjort bort premiären ute och nog gillade han den korta stunden alltid. Först vägrade han ha selen på bästa Timon manéret och sedan när jag hade fått på honom den ja då stolpade han iväg så stolt till närmsta maskros för att kolla in vad det var för någonting spännande. Så han är verkligen som en härlig , hårig blandning av både Timon och Ariel. För annars är jag mer van vid att de stannar kvar i transportburen ett tag då de får komma ut, glöm det inte Theodor inte. Eller så kan det hända att han bara är äventyrlig av sig! Nåja det var i alla fall kul att se honom fara fram sådär. och han såg så belåten ut när han hade krånglat sig ur selen!

Sedan såg jag en till sak som gjorde mig snopen imorse nämligen en stor, röd katt som gick omkring på bakgården och markerade revir på buskarna. Visserligen brukar jag ju se katter ibland trots att jag bor mitt i stan men det är ovanligt numera att folk har utekatter, eller så kanske den bara hade smitit ut tillfälligt.Den var i alla fall fin och såg ut att må bra men då har jag en till sak att hålla reda på innan jag går ut med hamstern.

Hejsan på er alla ni läsare där ute som klickat er in hit och välkomna till min lilla blogg. Somliga av er kanske brukar kika in hit och se efter vad jag har för mig ibland på dagid. Så därför tänkte jag börja med att skriva om en del av det jag har pysslat med så här långt. Gav Theodor i morse, städade och såg tilll att han hade vatten också fick han lite majs innan jag åkte ut till föräldrarna för att hälsa på dem, ja mina föräldrar inte Theodors.

Hade bara stått och studerat fåglarna en liten stund när jag upptäckte henne, men plötsligt var hon bara där den svart/vita flugsnappparhonan så nu har hanen hittat en maka redan i år. I fjol satt han ju flera veckor och sjön innan han gav upp eller om han fick tag på en på annat håll. I år verkar det alltså redan ha sagt det där berömda klicket, men man vet ju inte heller om de faktiskt kommer att hålla ihop hela säsongen ut. Fina är de i varje all med sin fjäderdräkt och vackra sång!

Hur som helst blev det stökigt direkt då han kör iväg alla andra fåglar som försöker sig på att komma i närheten av de holkar som han sett ut- Hoppas dock att någon av de lediga ska duga så att han inte behöver vräka familjen talgoxe från sin. Såg däremot faktiskt att den lilla blåmesen vågade säga ifrån och när det gäller just blåmesarna så är han allid så gullig mot sin fru. Hon sitter där på grenen &gapar som en liten unge också far han och matar henne, tänk vilken service!En riktig gentleman om man jämnför med andra i grannskapet.

Mot kvällningen så verkade sutiationen ha lugnat ner sig och jag är faktist lite lur på om tlagoxarna inte redan har ungar i boet. Kan ju visserligen vara honan med som ligger och tigger men vad jag såg var ingen av de vuxna fåglarna hemma då och det lät från holken.

Hallojsan på er alla ni läsare där ute som klickat er in hit idag till min lilla blogg. Idag är det mer grått väder ute och råkallt i luften. Så nej det känns fortfarande inte som om våren/försommaren vore här riktigt. Fast det har visst varit minusgrader i natt också så temperaturen har nog inte hunnit stabilisera sig riktigt än och det märks. Det bästa igår var ändå att få se gluttsnäppan som visst spritt sig ända hit ner till den norrländska kusten från fjällen. Samtidigt så har vi ju också fått nötkråkan från Sibirien som slagit sig ner. Jo det händer en hel del intressanta saker i naturen med arter från både norr och söder som flyttar in och gör det här till sitt nya hem. Sedan är det ju något alldeles extra när man får uppleva dem själv. Fast en annan del har jag svårt att förstå och det är den biten med till exempel mandarinanden. Det är ingen inhemsk art eller ens en fågel som har hittat hit på egna vingar utan de flesta exemplar som förekommer har rymt från parker eller är ättlingar till sådana. Visst kan de vara fina att se på men de är totalt olika våra änder och kan enbart häcka med en artfrände på grund av antalet kromosmer.Så därför kommer det nog aldrig att handla om att det blir någon större population heller,dessutom så kan det ju gå riktigt fel då nya arter förs in till vissa områden. Se på australiens problem med bland annat kaniner och agapaddor som riskerar att orsaka stora problem med deras endemiska ekosystem. På någon plats hörde jag också om getter som hade tagit över en hel ö. Därför tycker jag att man ska vara lite försiktig med att tycka om de där rymlingarna, för vi har ju så många egna inhemska fågelarter att tycka om och värna runt.

Hejsan på er alla ni läsare som tittar in hit på min lilla blogg just idag. Somliga av er kanske brukar kolla in då och då för att se vad jag pysslar med och om jag har skrivit några nya rader sedan senast. Fast ibland kan det gå ett par dagar mellan uppdateringarna och ibland mer beroende på hur mycket som har hänt eller hur mycket lust jag haft. Hur som helst så har jag i alla fall tagit mig ut på en promenad idag med en laddad kamera. Egentligen så borde jag kanske ha tagit mig ut mycket tidigare men omständigheterna har gjort så att det inte blev av förän idag utan att gå närmare in på dem. Trodde först inte att jag skulle se så mycket för det kändes trots solskenet lite kyligt i luften fortfarande. Fast allt eftersom jag gick och bara tog det lungt och passade på att njuta av vädret så dök arterna upp en efter en kylan till trots. Det kändes dock som det var väldigt tidigt för några av dem som egentligen inte brukar dyka upp förän i mitten/slutet av den här månaden men de verkar ju klarat sig fint ändå. Ja tärnorna kommer ju från antarktis så de klarar sig väl men de övriga insektsätarna då ? Hoppas att vädret lugnar ner sig lite så de åtminstone får chansen.

Hejsan på er alla ni läsare som tittar in just hit idag för att se efter om jag har skrivit några små rader som till sist bildar meningar och kanske blir de till ett inlägg om man har tur. Fast det var likadant idag som det har varit ett tag då jag ska logga in med popup fönstret som ständigt kommer fram, men huvudsaken är väl ändå att anslutningen verkar funka trots det. Lite fundersam kan man ju ändå bli varför det fortfarande ska envisas med att komma. Nog om den saken nu över till något helt annat. Häromdagen då jag kom hem efter att ha hälsat på hos mina föräldrar så fick jag mig ett gott skratt åt en av fiskmåsarna som häckar här. Den satt på trottoaren och kalasade på ett äpple, när den fick syn på mig skyndade den sig att svälja en stor bit innan den tog resten,flög iväg och slog sig ner i mitten av vägbanan. Ja nu hade den ju tur att min pappa är en stor fågelvän för han kröp förbi med bilen och trots det så flyttade den inte på sig utan den var verkligen stencool. Det är väl kanske just därför som jag tycker om måsfåglarna också, för att de är så smarta och oerhört anpassningsbara. De är betydligt mer flexibla än v människor verkar vara , åtminstone vissa av oss som försöker hitta på diverse metoder för att skrämma bort dem men jag tror vi kan lära oss något av att börja studera dem mer. För de är verkligen inga hönshjärnor utan de är betydligt smartare än man kan tro. Jag vet inte om ni sett klippet på den här smarta truten: https://www.youtube.com/watch?v=Kqy9hxhUxK0 .det är bara ett bevis på deras förmåga att lära sig saker för ni ska veta att de har utmärkt syn och till och med ett vidare fält i sidled än oss. Så egentligen är de imponerande fåglar och har nog så mycket karaktär. Det är ju en sida som jag känner igen från min lilla pälsklädda gosse aom jag har här hemma med.

Det var något som stod klart för mig för länge sedan men framför allt efter att ha sett andra delfinalen i Eurovision Song Contest. Ändå tyckte jag att Irland hade lyckas bra i år och skickade en fin låt men den gick tydligen inte hem eftersom de som vanligt inte tog sig vidare till finalen ens. Blev grymt besviken och fundersam kring vad som egentligen är viktigast, låten eller själva framförandet där så många nummer är snarlika och ska projiceras på stora skärmar. Eller så så det ju tydligen ibland vara något helt urflippat så då kan man lika gärna göra som redan sagda land gjorde ett år , ja ni kanske minns då de ställde en kalkondocka på scenen ? För tråkigt nog känns det som man håller på att glida allt längre bort från kärnan. Sedan tyckte jag det var grymt tråkigt med att Ryssland inte fick komma..men hallå ESC är väl för alla och ska vara opolitiskt. Dessutom hade temat faktiskt att göra med mångfald och var det då rätt att utesluta ett land helt. Nej även om man kanske inte håller med om allt deras ledning gör så kan man ju inte porta dem helt för den saken skull. Det tycker jag borde vara en självklar sak ...och när ett land vet med sig att de har vunnit så lån tid i förväg som man gör ska man inte kunna begära då att de ska kunna ordna tävlingen själv också? Tycker det borde vara en självklar sak att ta upp eller att man i första hand får vända sig till de big five som redan bidrar med en stor del av den totala kassan och inte behöva kalla in folk från anda länder. Men det kanske bara är så som jag tänker kring hela cirkusen ? Sedan håller jag med de som gett en känga till programledarna men vissa av inslagen med Verka Serduchka är faktiskt ganska komiska även om en del av skämten där med också faller rätt platt. Personligen så kommer jag nog att fortsätta plöja igenom före detta irländska bidrag i ESC ändå och försöka förstå hur ett land som en gång skapat så många underbara låtskatter, fortsätter skapa bra låtar och ändå floppar i Europa. För jag kan räkna upp ett par stycken till minst som hade förtjänat att nå längre än vad de gjorde! Som till exempel Brian Kennedy med Every Song Is A Cry For love, Mickey Harte med We´ve got the World tonight eller Dervish med Can´t stop the spring.
Ja ni märker säkert att jag har ett tema idag med mitt inlägg och jag som inte ens skulle se på ESC i år men när jag hörde Irlands bidrag fick jag ett visst hopp ..men nej det var nog bara tillfälligt det fanns där efter den utgången. Men ska jag säga något positivt så tror jag att Robin har chans till en bra placering åtminstone fast man vet ju aldrig när smaken verkligen är som baken-delad nuförtiden. Fast jag skulle vilja ha bort det här med grannlandsröstning som fortfarande finns kvar i stora delar av Europa för det är svårt att komma någonstans när gamla system ligger där. När Loreen vann med Euphoria fanns det ett land som inte alls gav några poäng & det var faktiskt Italien men övriga Europa inklusive Ryssland var ju rörande överens den gången om vilkent bidrag som var det bästa!

https://www.youtube.com/watch?v=Dp3apBsLjvk&feature=youtu.be

De mörka molnen tornade åter igen upp sig på himlen och i den kylslagna luften började rengdropparna som nästan hade frusit till is på sin väg ner att falla mot flickans jacka när hon skyndade sig hemåt mot den trygga värmen inomhus. Ja det här skulle snudd på kunna vara inledningen på en ny roman mer än en mening som jag kommit på efter att jag bara varit ute på en liten promenad. Fast det är just vad det är, en på tok för lång mening. Det är något som jag fått höra förut att jag skriver ibland men vissa meningar är jättesvåra att bryta ner i mindre beståndsdelar. För försöker man med det förlorar man rytmen i historien och den där inspirationen flyger all världens väg och det är riktigt svårt att komma in i det där flytet igen. Fast nu var det inte om skrivkonsten som dagens inlägg skulle handla. Nej jag ville bara dela med mig av det omväxlande vädret här. Man kan säga att det är rena aprilvädret fast i maj. Visst kan man tycka att det borde ha hunnit stabilisera sig lite mer men det kanske är precis sådant här väder vi får stå ut med när allting annars tycks ske ett par veckor innan det normalt händer. Jag menar hittills i år så har jag ju sett både flugsnapparen och sädesärlan på datum som känns väldigt tidiga för att vara södra norrland, men inte kan det finnas mycket ännu för de återvändande flyttfåglarna att äta. Åtminstone inte för insektsätarna som de båda nämna tillhör men för de som kan anpassa sig så går det väl an då välvilliga människor kanske börjar lägga ut mat igen för att hjälpa dem lite på traven. Också var jag ju så nöjd med mitt senaste hushåll som jag gjorde igår i Sims 4 men döm om min förvåning då jag startade upp idag och huset hade försvunnit med allt jag hade gjort på den omgången. Var ju rätt säker på att jag sparade igår kväll innan jag stängde ner men tydligen måste jag ha missat det eller så hände det väl något för det finns ju vissa buggar i spelet ändå. Också fick Theo komma  upp en stund imorde då han satte sig på bakbenen på taket och ville komma upp efter att han hade gjort bort sina små sysslor som att äta, gå på toaletten och dricka så då fick han såklart det. Han är dock nöjd med en stunds morgonmys i soffan, eller att få vara ute i hallen en liten stund sedan vill han gå in igen efter tio minuter och sova när han har fått lite godis att ta med sig in som nattsnacks.

Hejsan svejsan på er alla ni läsare som gjort valet att klicka er in hit på min lilla blogg just idag för att kolla om det har hänt något nytt här sedan igår. Ibland blir mitt skrivande mer sporadiskt och vissa gånger så har jag mer lust att dela med mig av vad jag gör. Först och främst så tänkte jag visa upp ett litet bygge som jag har hållit på med i Sims 4.Eller ja så litet blev det ju inte men det visste jag ju när jag utgick från en ritning som bara fanns kvar inuti mitt huvud. Vet faktisktt inte varför jag inte tog några bilder på gamla ridskolestallet och miljön där uppe innan det revs men det var väl aldrig något man reflekterade över då, hur som helst fint var det i alla fall ochj ag tycker det är så synd att allt är borta nu och ska bli bostadsområde istället. Visst är det fint på nya anläggningen med ...men nej det där gamla stallet var fortfarande mysigare och bussarna gick två gånger i timmen. Nu kan ju kommmunen inte ens ordna en tur ut på dagtid på grund av allergikerna som åker säger de! Men jag tycker det verkar löjligt då kan man ju lika gärna förbjuda alla pälsdjur helt eller varför inte alla dessa parfymer som folk ibland sprutar på sig så att de verkar omges av ett moln?

Nej jag tror nog att de bara förlorar på det i längden och sist men inte minst blir ju ridskolan drabbad men det är min åsikt då folk som inte kan ordna skjuts eller har körkort själva inte kan ta sig dit för att hjälpa till med hästarna som förut.

Hejsan svejsan på er alla ni läsare som kollar in hit på min lilla blogg just idag. Somliga av er kanske brukar se efter vad jag har för mig på en mer regelbunden basis medan vissa andra av er är här för första gången. Oavsett anledning till att ni klickat er in hit så säger jag hej på er alla igen och god morgon. Än så länge skiner alltså solen ute men igår liknade det nog inte alls vår egentligen utan det var mer vinter igen, åtminstone på eftermiddagen. Så det är stora skillnader i temperaturen från dag till dag just nu innan det hunnit stabilisera sig för den aktuella årstiden. Jag längtar i varje fall tills det slutar blåsa så att jag kan ta ut Theodor så han får traska omkring i spenaten för det brukar vara väldigt uppskattat. Fast då måste det ju vara runt 16 grader först och hålla sig därikring innan han kan få gå ut och utforska den stora vida världen. Nåja nu tänkte jag ju inte låta guldkornet kidnappa ännu ett inlägg men några rader blir det alltid om hans framfart. Nej jag tänkte egentligen berätta om ännu en fågel jag har sett nämligen den lilla kvicka sädesärlan som nu också har anlänt. Jag hoppas bara att det inte blir som meterologerna förutspår att det ska kunna komma snö för det skulle nog ställa till det för flyttfåglarna nu när de har börjat komma. Fast egentligen är det kanske så att det är som så att fåglarna är för tidigt ute men de går ju efter ljuset och instinkterna, inte efter rådande väderlek.

 

Hejsan svejsan på er alla ni läsare där ute som gjort det goda valet ikväll att klicka er in på min lilla blogg. Somliga av er kanske brukar läsa den regelbundet men för vissa andra kanske det är första gången ni tittar in. Ja hejsan oavsett anledningen bakom att ni tittar in just hit.
Idag har det varit en verkligen strålande vårdag med den där försmaken av sommar i luften. Fast det har samtidigt tagit i ordentlgit i träden och ute hos föräldrarna så fick krukorna vingar &flög iväg. Vissa bekymmer verkade även rinduvorna ha för bara den ena av dem dök upp på matstället eller så hade den andra bara sökt sig till någon annan plats där stormen kändes av mindre, vem vet. Fast nu har de i alla fall anlänt. Sedan stod vi ute och pratade på tomten. Helt plötsligt tyckte jag att en bekant stämma hördes, vi hade ju pratat om den och då satt den äntligen där i syrenen den svart/vita flugsnapparen och övade på vårreportaren. Så nu har de alltså kommit även hit till de södra delarna av Norrland men visst undrar man om insektsätarna verkligen kan hitta något ätbart nu och det lär ju bli sämre väder till helgen igen.

Hallojsan på er alla ni små läsare där ute i den stora vida världen som kikar in just hit på min lilla blogg igen. En del av er kanske brukar kolla mer regelbundet vad jag har för mig ..eller jag kanske snarare borde skriva vad vi har för oss på dagarna. För jag har ju faktiskt ett litet guldkorn inneboendes nu också. Ja han flyttade ju in strax innan att Ariel som var mattes ögonsten blev sjuk och vandrade vidare och för er som brukar kolla in hit så vet ni ju att han heter Theodor. På senare tid så har han dock mer blivit kallad Tornadon eller Gangstern eftersom han fått för sig att börja bita sönder sina kojor. Samtidigt som han gör slarvsylta av dem så fort han bara kan så gillar han även att mysa i dem på kvällarna men nu måste matte fundera över en mer hållbar lösning åt herrn innan han förverkar en till. Fast matte fick sig ett gott skratt då han slet sönder papemachie-skapelsen som hon hade gjort i stycken! Någon som har ett tips här för ett hus har han ju redan men en koja som inte går sönder när hamstern gnager var hittar man det för den ska ju vara mysig med för honom att ligga i ? 

Annars parkerar han gärna i sandbadet när han har varit ute i buren på kvällarna också ligger han där &myser men då blir ju matte smått orolig med tanke på vad som hände med Stuart. Fast det kanske inte betyder något heller för efter en stund går han ju in i sitt hus så det är nog mest att sanden är sval och skön. Har man däremot haft en med hjärtfel redan blir man ju kanske ändå lite fundersam då de beter sig på det viset men man kan ju inte gå och oroa sig i onödan heller utan man får ta det dag för dag ändå. Han mår ju  som en prins annars så då är det nog ingen fara heller får man i alla fall tro.

Hallojsan på er ännu en gång idag. Nej min vecka har såklart inte enbart bestått av umgänget med världens bästa guldkorn Theodor och fågelpromenader även om det blir en hel del av båda dessa nu. Nej jag har även hunnit med en del andra saker som att skissa lite framför TVn igen.

Hallojsan på er alla ni läsare som tittar in hit för att se efter om jag har skrivit något nytt sedan senast. Det har jag kanske inte gjort men istället så har jag fått en del andra saker fixade under den tiden. Så då finns det kanske lite mer att berätta om nu när jag väl sitter här framför datorn en stund. Var hos föräldrarna och firade valborg med en promenad ute i naturen. Såg så väl sångsvan som storskrake,knipa,gräsand,tofvipa , storspov och koltrast. Så nu börjar ju våren komma igång på allvar och precis när vi efterlyste kanadagässen så kom ett par flygande! Men samtidigt så har jag hört larmen om fågelinfluensa söderifrån med de döda svanarna som hittats så lite orolig är man ju kanske ändå. Men förhoppningsvis så stannar väl ändå spridningen av får man tro och det kan ju finnas flera orsaker också men lite oroande är det ju då man hört att även amfibierna verkar ha drabbats hårt i år. Man kan ju däremot inte gå runt och oroa sig för saker hela tiden. Nej till veckans glädjeämne hör såklart mitt lilla busfrö Theodor. Han har gnagt sönder inte mindre än två kojor nu och ibland tittar han intresserat på kablarna då han är ute men jag har ju ögonen på honom hela tiden Det tror jag är ett måste då han är utanför buren, den enda gång jag inte ser honom är om han sitter under sängen eller har gömt sig i lavoaren som står ute i hallen men då vet jag ju åtminstone var jag ska börja leta när jag går med ficklampan. Vägen in till köket är ju stängd med kartonger och staketet har jag fällt ihop och haft på sidan efter olyckan då både jag och lilla guldkornet hade så stort tur man bara kan ha. Numera är det alltså lös eller i sele som gäller då killen är ute.