Hallojsan hejsan!

Hejsan på er alla ni läsare som har klickat er hit och hittat vägen in till min lilla blogg.
Nu så har jag inte  varit in här och skrivit någoting igen på ett par dagar ,men nu så tänkte jag att det skulle bli ändring på det och jag hade tänkt försöka med att få till några rader i ett inlägg.
Redan då jag var ut imorse för att byta vatten åt fåglarna och se till att de hade fått rent i  båda sina fat så kände jag det på mig, att det här var på väg att bli just en sådan där toppenfin försommardag
Solen den hade börjat skina  så smått och det var  faktiskt snudd på, att det inte blåste någoting till skillnad mot hur väderleken har sett ut  här tidigare under veckan. 
Fast nu ska jag kanske inte hålla på att klaga för mycket , men det har ju inte varit helt skönt att vara ute och gå när vinndbyarna har tagit i, så därför måste jag då säga att det kändes SÅ härligt idag.
Taz fick alltså lov till  att nöja sig med att bara få gå ut och springa  en liten stund i hallen, medan jag höll på med att packa ryggsäcken för att jag skulle kunna stanna ute en längre stund.
Han var inte helt nöjd kan jag säga med att behöva bli infångad men så fick det helt enkelt bli, får kanske kompensera honom ikväll med att han får vara ute mer.
Hur som haver så tog jag mig iväg ner mot kajen någon gång  där vid halv åttasnåret men det är en bra tid för att komma sig dit om man vill hinna titta på fåglar innan staden har hunnit med att riktigt vakna. Fast jag måste få lov till att  börja med, att visa upp några foton från igår när jag också var ute och gick , fast då blåste det ju kanske  en 6-7/ sekundmeter...
Nej det är inte helt lätt att få komma kråkfåglarna inpå livet, de flyger oftast iväg när de ser att man kommer gåendes med kameran men nere vid småbåthamnen så finns det ett par som jag tror börjar att känna igen mig, för den ena fågeln i paret har då blivit mer och mer orädd med tiden. 
Nu var den visserligen upptagen med någoting när jag kom, fast på det här avståndet brukar jag  verkligen inte få komma  men jag kunde stå  där ett par meter ifrån den utan att den flög sin väg.
 
Sedan säger jag bara som så, skam den som ger sig men äntligen så har jag lyckats med den svåra konsten igen, att få till eyy par fina kort på stenskvättorna men de gör ju verkligen skäl för sitt namn när de hoppar omkring nere bland sprängstenen men nog är det fina fåglar att få syn på alltid!
Sedan så fick jag syn på någoting helt annat med igår nämligen en ny kemtanker som hade lagt till vid kajen nedanför cisternerna men jag kanske börjar att bli lite haj på båtar nu också då jag börjar på att mer eller mindre  kunna känna igen dem. Fast den här gången blev det alltså en ny tanker från Norge med hemmahamn i Bergen som var på på besök.
 
Idag när jag kom ner  så var det bara Halland som låg kvar där borta, inne vid industrikajen men jag tycker ju fortfarande att det är en trevlig syn med dessa fartyg.
 
Ja jag kanske har fått pippi på storskrakar, men de är så trevliga sjöfåglar att få lära känna så här på  lite närmare håll och det är ju långt ifrån alla av dem som tycker om att visa upp sig så här framför kameran med. Fst eftersom jag brukar gå samam runda, nästan varje dag så tror jag att den här honan och jag har börjat med att lära känna varandra på riktigt nu då hon kan komma och simma alldeles invid strandkanten fastän attj ag står där med kameran. Ibland så händer det dock att hon skrockar till lite varnande men då brukar jag backa tillbaka ett par steg  också fortsätter hon att fiska som att ingenting har hänt.
 
Sedan så kan jag ju inte få nog av tärnorna utan jag passade på att gå förbi det andra stället där jag vet att de brukar kunna sitta sig och mycket riktigt  så var  det upptaget, fast borden bredvid var lediga så jag slog mig ner där och åt min frukost .
Fast jag kände mig ju lite uttittad men jag tror faktiskt  att silvertärnan föredrar nyfångad fisk som helst även ska sprattla när man ska till att svölja ner den.
 
Så här går det vanligtvis med mina försök till att fota den skygga storskarven som jodå ibland går ända in till kajen  här för att fiska, det vill säga kanske inte fullt så bra. För så fort att de får syn på mig, så brukar de dra iväg fortare än att man hinner zooma in dem med kameran.
Idag när jag kom gåendes mot trädäcket så satt ett par med fisktärnor där och vilade sig, de verkade må rätt så gott i solskenet de med.
Lite längre ut , uppe på räcket så satt  som vanligt min lills kompis Silvertärnan och väntade på att få nyfångad strömming till frukost. Hanen kom förbi och  han släppte av fisk ett par gånger till henne men det roligaste var nog ändå den lilla gråsparvshonan som efter en stund kom flygandes . Hon började med att landa på räcket bredvid tärnan som inte verkade vara sådär jätteförtjust över att ha fått en  ny granne  , men för sparven var det bara en mellanlandning. För sedan så tog hon sikte på mig och landadade  under bordet där jag satt och efter ännu en liten stund när hon hade konstaterat att det kunde vankas smulor av muffins  som rmlade ner ja då kom även hennes fina make dit. Så nu kanske jag har fått mig två nya små fans här :) men nästa gång så får jag kanske  plocka med mig någoting som är nyttigare för dem att äta.
 
 
/Silvertärnan
 
 
 
 
 

Hejsan svejsan på er ni alla !

Hallå på er alla ni läsare som har hittat vägen hit och klickat er in till min lilla blogg.
Nu så har det fått gå ett par dagar igen mellan raderna men det är kanske lätt hänt att det blir så när man pysslar på med andra saker och  under tidenglömmer bort att man borde gå in och skriva ett inlägg.
För tillfället så har jag ju snöat in fullständigt, kanske lite för mycket på ett par , tre saker.
Den ena grejen är Sims 4 som jag har fastnat lite i , då jag försöker mig på att återställa min Modsmapp som  så mystiskt försvann efter den senaste uppdateringen av spelet. 
Jag börjar däremot kanske äntligen börjat känna det så smått att jag har hittat tillbaka till ordningen på alla filerna igen så att mappen försvan nvar faktiskt kanske inte enbart negativt.
För det har fått mig till att bli mer nogrann med att sortera upp dem och ni kan ju vara säkra på att jag tänker göra en säkerhetskopia av den, den här gången så att det här inte händer igen!
Så kul är det ändå inte att behöva sitta och ladda ner en massa saker på nytt, nej för även om jag kunde rädda en del av sakerna via en mapp som jag hade sparat ute hos föräldrarna på deras maskin så tar detj u några timmar att samla in alla föremål igen!
Ja ni hör ju , jag har att göra med det inna njag kan börja spela.
Sedan så håller jag på att sticka en ny kappa åt Orla  och eventuellt ska hon  även  få ett par nya  byxor till den , men jag kan inte för mitt liv förstå var jag har lagt hennes jeans åt men de dyker völ förhoppningsvis upp.
Efter det så spenderar jag ju givetvis mycket tid tillsammas med guldkornen och lilla Taz , han gör ju hela tiden stora framsteg även om han får återfall ibland och blir rädd för saker.
Fast han är ju trots allt fortfarande bara en liten räka som inte ens når upp till första planet på skohyllan..förlåt jag menade såklart klätterställningen och vet ni, jag trorf aktiskt det att det blev rätt hamster på rätt plats den här gången också, Han är verkligen så snäll och lite försiktig av sig men , på samam gång ser man bara ett svart streck när han drar fram över hallgolvet i raketfart. 
Jo det är klart mycket bättre att få springa omkring i hallen än att behöva vara instängd i en trist leklåda. och jo han har  allt redan börjat med att linda mig kring sin ena lilla tass.
Sedan så kan det  såklart vara svårt att få  ett bra grepp om honom ibland då han är så liten , jag är ju  kanske  visserligen mer van vid  att hantera betydligt större  Hugo Boss numera men jag kan försäkra er om att ingen hamster skadades vid denna fotografering.
Så fort han fick komma tillbaka ner på golvet så drog han kvickt  iväg på äventyr!
 
/Silvertärnan
 
 
 

Hejsan svejsan på er ni alla !

Halloj på er alla ni läsare där ute , ni som har fått för er att ni  just nu ska klicka er in hit på min lilla blogg Jag hade i alla fall tänkt att jag skulle försöka mig på att skriva några rader här idag , då det ju inte har blivit något nytt inlägg här på några dagar. 
Utan det har istället blivit så att jag har pysslat på med en del andra saker, som att försöka städa upp lite vid datorn också har jag även tillbringat en del av den tiden i soffan framför Vinterstudion.
Vidare så har jag också spelat en hel del Sims 4 och jag börjar  så sakteliga att komma igång  med husgbyggandet på nytt. Det som saknades var kanske inspirationen ,men så var den tillbaka och familjen Karlström/Edberg kunde till sist få flytta til lett nytt kvarter. Fast det är ju en hel del jobb kvar som ska göras på det, men det börjar i alla fall att likna någoting, det tycker jag allt. Svårast för mig att få till blir nog det brutna taket på den gamla villan som är från sekelskiftet .Med lite mer pusslande och jobb med inredningen så kommer det  här nog ändå att kunna bli ett riktigt fint hus när det är färdigt.
 
Jag försökte mig på att utgå från en planritning den här gången men man får ju alltid lov till att anpassa dem en del efter spelet, så jag ändrade bland annat om det trånga och opratiska köket lte mot hur oginalet ser ut, men det tror jag ju faktiskt att simmarna bara är tacksamma över så här ser ni plan I; Hall, Kök,Matrum, Vardagsrum, Kontor, Musikrum och WC
Plan II är också något av ett projekt men så här ser rumsindelningen ut: Hall, Sällskapsrum, samt fyra sovrum + två badrum och förråd
 
 
/Silvertärnan
 
 
 
 
 

Äntligen!

Idag så får jag helt enkelt lov att utbrista i ett äntligen som Gert Fylking gjorde en gång när han var iklädd i en rosa träningsoverall om någon minns det fast de flesta har kanske förträngt det ? 
Det var bitvis så det kändes imorse när jag tittade ut genom fönstret och såg att det låg ett vitt täcke kvar där nere på marken. Ja, fast egentligen så började  ju det här första riktiga snöfallet redan igår kväll men eftersom det inte har hunnit blivit kallt ännu så trodde jag kanske inte på att det skulle ligga kvar.  Fast den här gången kan jag faktiskt  kanske finna mig i just den vetskapen om att jag kan ha fel, jodå det händer . Kanske att det på något vis är lite märklgit  att man kan bli så här pass glad över att det kommer lite snö men den gör verkligen en stor skillnad när den väl ligger där.
Allting känns i alla fall som om det har blivit mycket ljusare i tillvaron och den där grå filten av dimma på morgnarna , den som man kan bli så trött av ja den känns helt plötsligt inte alls lika jobbig längre.
Sedan så visar ju termometern visserligen fortfarande på plusgrader , men då så får man väl lov att försöka ta till vara på den här känslan så länge som den nu varar. För nog är det så , att det  trots allt är bra mycket trevligare  så här när det ligger ett  lagomt tjockt täcke av snö på marken lagom till jul än när den på en gång ska behöva förvandlas till slask ? 
Sedan låter det ju så fint under fötterna när  snön knarrar då man går.
Nej nu ska jag allt ta och fortsätta med att spisa julmusik här och nu känns det faktiskt som att det  nog kommer att bli en bra jul trots allt, om ni inte har hört den här än så tyckert jag att ni ska lyssna på en av de låtar som jag har med på min julspelista  (124) Punters, Christmas In The Harbour - YouTube
Hörde den för allra första gången för några år sedan, men jag måste säga att det är en låt som hela tiden växer i mina öron men det kanske blir mer så då man faktiskt bor i en gammal kusttstad.
Nu  så har det äntligen blivit ett vitt täcke nere på marken när jag tittar ut genom fönstret
 
Stadsduvorna verkade inte  vara allt för bekymrade av väderomslaget men de sitter ju där uppe på hustaken och kurar i varmluften vid utblåsen., så nog tar de på det viset sig igenom vintern Åminstone så länge det inte blir alldeles för kallt.
 
Hittade mig en fin liten kompis som någon hade hunnit bygga ihop där nere på kajen, men jag tyckte att den stackaren såg ut att vara lite ensam fast jag hade ju bara tagit på mig fingervantarna på mig när jag gick ut.. Om jag bara hade haft handskarna så skulle jag nog gett mig på att försöka bygga en snöhund där bredvid och gett gubben en mössa.
Ett par  av storskrakarna  dröjer sig ännu så länge kvar  här fast jag hade lite otur idag, för då jag väl kom mig dit ner idag vid tiosnåret så låg den här hanen på för långt avstånd för att jag skulle kunna få till bättre kort på honom än så här, men jag fick mig ett gott skratt åt honom ändå då han höll på med att göra sitt  årliga julba så att vattnet stänkte åt alla håll! ELller om han höll på med att öva in en ny fisketeknik men vad jag vet så brukar ju skrakarna vanligtvis lägga sig i ubåtsläge när de ska till att fånga fisk.
 
Jo, några enstaka gräsänder dröjer sig också kvar här inne i fjärden och de är precis som vanligt svåra att få komma närmare in på livet än så här men det verkar alltså som att de två knölsvanarna till sist har gett sig av för i år,Jag är fortfarande så tacksam över att  jag hade turen med mig  nu i höstas och fick lära känna de båda två , stora vita fåglarna på lite närmare håll. Hoppas verkligen på att de dyker upp igen när det  ska till att våras, men då får jag ju kanske akta mig mer om det är så att de var här och mutade in sitt nya revir. De gav mig dock en fin inblick i livet som svan och jag fick så många krot på dem, att det blr en utmaning för mig nu när jag ska sätta igång med sorteringen.
Här är bara några av alla., men jag vet inte om det är så att man kan ta för många kort på dem.
Jg tycker nog inte det men det kan ju tänka sig attj ag blev aningens påverkad av att jag fick stå där på stranden och betrakta dem på så nära håll som de nu till
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
/Silvertärnan
 
 
 
 
 
 
 

Hejsan svejsan!

Hej och hallå på er alla ni läsare som har lyckats med att ta er förbi alla dessa olika säkherhetsnivåer som kommit till tack vare GDPR och hittat vägen via länkarna in hit till min lilla blogg. 
Ni som brukar  gå in och besöka mig har kanske märkt av att jag inte har varit inne och skrivit någoting här på några dagar men nej ni behöver inte bli oroliga utan jag har haft fullt upp och pysslat på med en del andra saker som jag ju oftast gör när jag inte sitter framför dataskärmen.
Vidare så blir det  ju inte heller så mycket fotografering av just nu då väderleken här kanske inte har varit den allra bästa, åtminstone inte om man ser till hur det har sett ut här de två senaste dagarna.
Igår så var det visserligen uppehållsväder men då behövde jag gå neröver staden för att handla så då kunde jag inte ta med mig någon kamera och idag så är det både gråmulet också regnar det.
Jo visst kan man få lite lov till att bli trött på hur vädret ser ut. Det är kanske dagar som denna som man får gräva lite i arkivet och plocka fram sina gamla minnen. Ja, jag har stått där och tittat ut över fjärden, från kommandobryggan på en av våra stadsisbrytare som då var här på besök.
 
 
Nej det är nog alltså inte bara  coronan som gör att den här julen att känns  minst sagt konstig.
För det har varit så svårt tycker jag att hitta någon som helst julstämningutan snö som ligger på marken, men med klimatförändringarna som pågår så är det kannske någoting som vi kommer att bli tvugna till att vänja oss vid så här efter kusten och det är givetvis någoting som jag tycker är tristInte bara eftersom jag är trött på det här slaskvädret, men mest för att jag tänker på hur många djur får det besvärligt när snön inte lägger sig, så som till exempel skogharen men det finns så många fler arter som påverkas att jagi nte kan hålla på att räkna upp dem allihopa här för då skulle jag aldrig någonsin bli färdiig med mitt inlägg.
 
Vidare kan det kanske hända att en del av oss människor kanske har blivit allt för bekväma av oss med tiden och tycker att det är mycket behändligare  för oss att det blir varmare så vi får slippa hantera de där snömängderna men då tycker jag att man får lov till att påminna som om konsekvensera av det som samtidigt sker i naturen. Visserligen så har djurarter i alla tider försvunnit och det har upptäckts nya MEN tillbaka på den tiden så hade inte våran exitens hunnit få samma påverkan på jorden.
Det är en sak som man också kan komma ihåg och därför tycker jag att den här frågan borde vara någotinging som är långt viktigare på dagordningen. 
Sedan måste man också komma ihåg det att vi inte kan göra allting själva , men alla kan vi kanske göra en sak för att påverka den negativa utvecklingen som man ibland får höra om i media med perfafrosten som håller på att tina och extremvädret som bara verkar bli allt vanligare. Fast då vore det väl ett måste att man också  fick med sig de stora elefanterna på tåget, för vad hjälper det lilla vi gör här om de andra fortsätter i samma takt kanske utan att  de ens reflekterar över klimatet ? Ja den frågan tåls att fundera på och jag håller inte heller helt med Greta och Co riktigt. För jordbruket arbetar hela tiden med att göra förbättringar ändå så klagas det ständigt  på att vi äter allt för mycket kött MEN hur tror de då att landskapet skulle se ut  då utan de betande djuren som håller det öppet?   Hur skulle människorna  kunna fortsätta med att leva och verka på landsbygden, det är ingenting heller som de verkar ha funderat på och det är  då defentivit INTE rovdjurens fel  att vi har tappat mjölkbönder. Möjligtvis är det politikernas fel ,men det är ett långskott att försöka skylla det problemet på de fyrbenta.
Nej nu ska jag nog inte halka iväg allt för långt på det spåret utan nu så känner att jag vill avsluta det här inlägget med en fin bild på en yster svensk mjölkko på väg ut mot sommarens grönbete!
 
/Silvertärnan
 
 

NY Blogg

Ni som vill fortsätta att följa med mig på mina äventyr ute i naturen kommer nu att kunna göra det via min nya blogg istället. Ni hittar den på https://ternvindens.blogg.se/.
Fast MSPBubblet kommer ändå att få ligga kvar tills vidare då det fortfarande än så länge är här som jag har majoriteten av alla mina saker liggandes men jag kommer alltså inte att uppdatera med några nya inlägg här längre, utan jag kommer alltså istället att finnas på ternvindens.
Vi ses väl där hoppas jag.
 
                                                             /Kram Silvertärnan
 

Hejsan svejsan på er ni alla !

Hejsan på er alla ni läsare som råkat klicka er in hit till min lilla blogg.
I morse så sken solen här igen och min tvätt som jag egentligen skulle, eller borde  ha gjort bort igår medn jag gick ju på långpromenad istället, ja den blev inte av idag heller då det var fulltecknat på båda listorna nere i källaren. 
Visst hade det kanske fungerat att ta den på Fredag efter att jag har varit till tandläkaren men då vet man ju aldrig hur läget ser ut, så nu ska jag i alla fall försöka med att få den avklarad på Lördag istället.Ja så kan det då tydligen bli här ibland men det brukar ju för det mesta ordna sig till sist.
Sedan så förhåller det sig kanske även på det viset  att tvätten nu  inte är den allra roligaste sysslan man kan behöva göra men till sist så blir tvättkorgen ju ändå full och då kan det verkligen vara dags för att ta och göra någoting åt det.
Nej nog gnällt om tvättstugan för den här gången och då har jag ju inte ens tagit upp problemet som finns med torksåpen, tänka sig! Eller om det ens räknas som ett riktigt problem för den delen, det beror nog lite på hur man ser på saker och ting men nu får det räcka med de här bryderierna för idag.
Nu så vill jag istället  passa på att visa upp vad jag hade turen att få se en tidig morgon när jag hade satt min kurs upp mot sjukhuset och det bakomvarande skogspartiet.
Möter först en karl som går på den andra trottaren och pratar i sin mobiltelefon, ser på avstånd hur någoting  brunaktigt rör på sig uppe vid husen och han reagerar inte alls över det utan traskar bara vidare  Jag står fortsatt kvar på samma ställe och fem minuter senare så kommer ju den här fina råbocken sättandes i full fart utför slänten. Fast jag hinner i alla fall med att fota honom innan han försvinner  ännu längre ner i backen,  mer mot sjukhusets huvudbyggnad till.
Sedan så får jag syn på fden här lilla sångaren som sitter uppe i grenverket på ett lärkträd och den är inte så värst buskablyg av sig heller. Jag tror att det är någoting visst med mig och de där sångarna i år, för jag verkar ha blivit väldigt bra på att knuna leta mig till dem.
Den svart/vita flugsnapparen  sitter i buskaget och visar upp sig,
 
Se bara, en sådan gentleman silvertärnshanen  kan vara när han kommer in med nyfångad frukosfisk till sin hona som sitter där och väntar på honom på bryggan.
Björktrasten kan verkligen konsten att se uppnosig ut, eller borde jag kanske skriva uppnäbbad istället  i det här fallet
Vet ni vad det här är för en konstig  fågel ?Är det kanske renav en ny art ?
 Ännu ett porträtt av fiskmåsen.
 
 
 
 
 
 
 
 

Moffsan på er!

Nu så har det bliviit dags igen för mig Scrat att få ta över mattes lilla blogg för en stund.
Kan ni tänka er det att jag hann före henne till tangentbordet den här gången ,men så påstår hon ju också att det händer att jag uppnår blixtens hastighet när jag kilar iväg över golvet och nog går det snabbt alltid för mig att smita ifrån henne när jag vill det.  Fast mina små utflykter brukar ju som mest leda bort till sängen där hon har en massa intressanta kartonger ståendes på golvet. Det är bara alldeles för frestande för mig helt enkelt, jag menar det kan ju finnas någoting spännande i någon av dem.  Matte håller dock kanske  inte riktigt med mig i det här fallet och hon får lite spader på mig när jag drar in dit under  men samtidigt så tycker hon nog att det är bättre att jag utforskar världen under sängen än att jag kilar bort till köket och drar in bakom frysen. För det allra mesta så hinner hon ju trots alltt med att stoppa mina listiga planer och det kanske faktiskt är tur det, vem vet hur det skulle gå annars. ?
Fast i ett avseende så kan jag nog driva henne till vansinne, jo det är fortfarande någoting visst med de där tapeterna som hon har ute i hallen som gör att jag inte kan sluta med att dras till dem. Hon tycker ju ända innerst inne att de är allt för mörka och fula så då borde hon väl uppskatta att jag försöker med att hjälpa till på mitt lilla sätt ?
 
Så här  enkelt tar man sig upp på plan två ,på den där helt  suveräna klätterställningen som hon har ståendes ute i hallen.
Va är det en skohylla ? Jasså men då får vi väl kolla om det står några smaskiga Gucci där eller kanske några delikata Prada som man kan få lov till att sätta tänderna i.  Annars är jag väldigt försiktig av mig, men skor är liksom min grej och alla nya dojjor måste ju såklart snusas in och godkännas av mig först. Tror ni att det finns någon skoaffär där ute som behöver antälla en liten kontrollant ?
Tjenamoss på er här så gäller det att ha full koll på var matte befinner sig någonstans när man befinner sig utanför buren , så att man vet åt vilket håll man ska ta vägen.
 
 
 
 
 

Äntligen!

Idag, på morgonen så hände det som jag väntat på äntligen!
Jag fick mitt så efterlängtade 100:e kryss  när det gäller vilka olika fågelarter som jag har sett  hitills och det känns på något vis väldigt skönt att ha det målet avklarat men så har det ju också verkligen tagit sin tid att uppnå det. Är ni  kanske lite nyfikna nu på vilken den 100: arten att komma in på min lista blev?
Den kom verkligen som en glad överraskning där den satt uppe i trädkronorna vid bangolfen där jag ju tidigare har kunnat konctatera att det finns hämplingar , men den här gången så var det ingen sådan som jag fick syn på utan någoting nytt och ännu mer spännande nämligen en rödstjärt.
Jag har visserligen bara sett den på bild tidigare men nu så hade jag turen på min sida och fick se den för första gången även i verkligheten. Den satt tyvärr inte stilla någon länge stund så jag hann aldrig med att få upp kameran för att kunna fotografera den, utan när jag hade fått till fokuseringen så ahde den hunnit flyga iväg mot skogen och den kom då inte tillbaka medan jag stod där men det är ju så här det är när man fotar vilda fåglar och djur, man får försöka lära sig att ha tålamod så vem vet, den kanske dyker upp igen när jag som minst anar det.
Vidare så fick jag ju faktiskt syn på mesarna redan då jag hade kommit ut på baksidan av huset , de är som vanlgit allt annat än buskablyga av sig eller så är det bara jag som har en förmåga att kunna locka dem till mig
Talgoxen kommer alltid flygandes när man går ut, den brukar sitta i buskaget och titta på mig när jag har tagit ut Scrat i spenaten..
Ett litet blåmespar verkar  nu till sist  ha bestämt sig för att flytta in i den andra holken och jag hoppas verkligen så på att de kommer att få stanna kvar ,så att inte den där svart/vita flugsnapparen lyckas med att jaga bort dem för annars så brukar vi faktiskt oftast ha flugsnapparen boendes  just där. Det sitter visserligen en holk även på andra sidan björken, men jag vet inte vem som har satt upp dem för oftast så vill fåglarna ju inte bo allt för nära varandra.
 
 
Den här lilla sädesärlan gjorde mig sällskap när jag traskade runt vid bangolfen och den var knappat skygg av sig heller utan den kom faktiskt  och satte sig så pass nära mig  som kanske en meter ifrån. Antar ju att de kanske hade sitt bo någonstans i närheten så jag ville inte stå kvar allt för länge heller och riskera att störa dem, utan jag fotograferade den och gick sedan vidare när jag hade fått mina bilder men ibland så kan man se hur en del av  fåglarna verkar lyssna när man börjar prata med dem.
När jag passerade nere vid kajen så försökte jag mig på att ta ett kort på hela kolonin med silvertärnor som nu har anlänt  från Antarktis och de  ockuperar  båda bryggorna på den ena sidan av fjärden trots att någon har satt upp en drake längt ut på den ena för att försöka hålla måsfåglarna borta. Fast det fungerar ju synnerligen illa då det verkar vara genomskådat för länge sedan!
Se så bara , hur elegant den är när den flyger men det är verkligen inte det lättaste att hinna med i svängarna när den kommer in så här på nära håll utan man får satsa p åatt ta en serie foton och hoppas på att något av dem blir bra.
Lyckad fångst, men vad är det egentligen för sorts fisk den har fått tag i den här gången för jag tycker  ju inte riktigt att det ser ut som en strömming som brukar vara ett av de vanligaste bytena för dem annars men det kanske också bara är så att  det är vinkeln som luras.
Porträtt av fiskmås.
Lyckades äntligen med att ha turen på min sida och  överlistade stenkskvättan som annars brukar vara  väldigt snabb på att flyga iväg när man kommer gåendes, så den lever ju verkligen på så sätt upp till sitt namn genom att vara jsut det, skvätten av sig. Fast skam den som ger sig och när man väl får syn på den så här , så är det en fin liten fågel.
Kunde naturligtvis inte låta bli att fotografera storskrakarna idag heller.
Till sist så hörde jag hur det kvittrade en massa inne i buskarna vid lekparken när jag var på väg tillbaka hem och jag blev förstås tvungen att stanna till och försöka få syn på de små  charmiga gråsparvarna som hoppade omkring bland de täta grenarna.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hejsan svejsan på er ni alla !

Hej på er alla ni läsare som har klickat er in hit till min lilla blogg.
Idag så är det  alltså så där igengrått där utanför mitt fönster igen  också regnar det, så jag antar att den här dagen kommer att bli en sådan där dag som man verkligen kan låta bli att sticka näsan utanför dörren på. Fast det har jag ju faktiskt redan gjort då jag var tvungen att ta på mig jackan och gå med insamlingen som vid det här laget började att bli överfull. 
Så nu är korgen under diskbänken tom igen och det känns ju alltid skönt att ha sådana där tråkiga saker som man ändå till sist måste göra avklarade, så Skalman hade nog i alla fall en poäng i det han sa om ni minns , ni har väl någong gång läst Bamse -Världens starkaste björn ? hoppas jag för den mycket kloka gröna sköldpaddan med den där gula hatten brukade ju ibland säga att : Måste och skynda är de fulaste ord jag vet.
Håller faktiskt lite  med honom där, det är inga ord som jag gillar heller fast vem gör väl egentligen det?
Nej nu så har det blivit dags för att äta lunch  också kan jag berätta för er att jag fick se hämplingarna igen igår när jag var ute och gick. Den här gången så dök de upp på parkeringen framför sjukhuset men jag fick aldrig  tillfälle att riktigt komma dem nära men jag hörde ju  hur de satt där uppe i ett av träden och kvittrade så fint. jag tror faktiskt att det är deras lite speciella  läte som gör att man först lägger märke till dem. Så det verkar faktiskt som att de  kanske har slagit sig ner någonstans i närheten, då det här är andra gången som jag får syn på dem när jag är ute och går omkring där uppe. Sedan så antar jag att  i alla fall några av er kanske vill ha en liten uppdatering om hur det går för "mina" fiskmåsar  i år ?
Jodå nog har de anlänt till taket alltid och de brukar som vanligt komma och slå sig ner på lampan under mogon och kväll när de ropar in sitt revir. Om det är samma par som förut vet jag ju förstås inte med säkerhet , men i år så har de då i alla fall hunnit före silvertärnorna som flyger omkring nere i hamnen Fast jag tror i alla fall att det är samma fåglar som har kommit tillbaka för att föraöka häcka här igen  efter det där misstaget  som de gjorde ifjol då de kom för sent och  tärnorna hann med att inta taket före. Jag håller åtminstone alla tummar jag kan för att det ska få gå bra för dem den här gången och jag beundrar verkligen deras enträgna försök att inte ge upp att bo här helt!
Vissa fiskmåsar är helt klart mer orädda än andra och visst så är de faktiskt rätt fina fåglar, det märker man inte minst när man får stå och bara betrakta dem så här.   Fast det kanske just är som så , att man måste få ett tillfälle att  lära känna dem först för att man ska börja förstå hur allting i naturen hänger ihop och hur samspelet mellan de olika arterna fungerar. Istället för katten på råttan och råttan på repet så är det i måsfåglarnas värld kanske aningens lite mer komplicerat än så med måsen på truten och ,tärnan på måsen.  
 
Ett säkert tecken på att man börjat gå där nere väldigt ofta är när man till och med börjar lära sig att känna igen en del av fraktfartygen som kommer in men det är alltid roligt att få syn på mågoting nytt.
 
Under gårdagen så fick jag ju faktiskt  inte bara syn på en ny fraktare utan det låg faktiskt hela två stycken förtöjda  där på andra sidan fjärden borta  vid industrierna och det är alltid  lite spännande när det går att se på dem var  i världen som de är registerade någonstans.   Vet ni föresten om hur det är möjligt ? Jo  det gäller att se efter i aktern av båten om det står någoting  under namnet . 
En del av er kände kanske redan till det här, ananrs kanske ni har fått lära er någoting nytt om båtar!
 

Blåsväder!

Hejsan på er alla ni läsare som har lyckats med att klicka er in hit till min lilla blogg och tagit er förbi GDPR som fortfarande kan ställa till det med en del av länkarna  ja ni vet hur frusterande det kan vara ibland, speciellt när man får upp konstiga varningar för att sidan är osäker att surfa in på ja kan ni tänka er det!
Trots rensningar av både webbläsaren som är Edge och registerfilerna, så är felet fortfarande kvar men nej nu ska vi inte hålla på att grotta ner oss allt för mycket i det.
Jag har inte heller lyckats hitta något lösning på problemet  och ändå så har jag varit ute och läst på & försökt med det mesta för att  kunna bli av med det, men ingenting har alltså fungerat hitills utan det pekar mot att det är en del av sidorna som kanske har ändrat sina rutiner och inställningar vilket ju gör att det blir omöjligt för mig att åtgärda felet, men ni kan vara lugna bloggen fungerar ju i alla fall.
Idag så hade jag nog faktiskt, egentligen inte riktigt  tänkt skriva något nytt inlägg eftersom det ju blev så mycket text när jag skulle skriva ett  igår men jag ska i alla fall försöka med att fatta mig kort den här gången, annars så är det ju bara att ni bläddrar förbi om ni känner av att ni inte riktigt orkar med att läsa allting.För jag tycker ju trots allt om att skriva  och ibland så kan det kanske bli någoting som liknar  mer början på en roman utan att jag riktgit tänker på det, det går helt enkelt bara av bara farten. Så har det nog alltid varit och medan många andra satt i skolan och kanske svettades över att skriva uppsatser, eller berättelser så tyckte jag precis tvärtom att det var roligt eftersom det var någonting som jag var bra på. Nej nu skulle jag ju försöka vara kortfattad idag , ni märker ju hur bra det går för mig.
Var i alla fall ute och gick ner runt kajen tidigare ,men jag vände tillbaka hemöver redan efter en timme eftersom det friskade i bra, i vindbyarn i och sjöfåglarna ville inte gärna heller vara ute och flyga. Packade upp det jag hade handlat ur ryggsäcken och satte på mig träningskorna igen för att ta mig en en  promenad, den här gången åt andra hållet, mot skogen till. 
Knappt hade jag hunnit komma mig iväg förän jag stötte på den ena skatan som ju håller till här runt husknuten. De är verkligen inte rädda av sig och hen satt där så fint på staketet för posering. Vad säger ni, kan till och med en skata konten att se söt ut ? Jo jag tycker faktiskt det, eller så försökte bara den smarta fågeln bara med att ställa sig in för att den trodde att jag hade någoting ätbart med mig åt den.
När jag skulle till att vända om och gå började  tillbaka hemöver så tyckte jag att jag hörde någoting som kvittrade så väldigt i ett buskage invid den ena av stadens anläggningar för bangolf. Från början så såg jag bara till en blåmes och jag tänkte inte gå trapporna ner men så kvittrade det till igen och då var jag helt enkelt tvungen att gå dit och se efter vad det var frågan om. När jag kommit halvvägs ner, så flög någoting plötsligt upp framför mig  och då jag sneglade upp i en av björkarna så fick jag mig en verklig överraskning . För där på ett par grenar satt två stycken jättefina hämplingar och bara väntade på att få bli fotograferade! Så himla roligt att man kan få syn på en sådan fågel mitt inne i staden. Nu har jag visserligen sett hämpling förut så jag vet ju om att de finns här men de förekommer visst ändå sparsamt i norrland och jag har  då aldrig fått komma den så här nära som jag fick göra idag. Jo visst det går alldeles utmärkt att skåda fågel även i stan, det gäller bara att veta var man ska titta någonstans.
 
 
 

Hallojsan!

Hejsan svejsan och god dag på er alla ni läsare som av en eller annan anledning har gjort det valet att klicka er in hit till im lilla blogg för att se efter om det kanske har hänt någoting nytt sedan ni var här senast och läste. eller så kanske ni bara varit här för att kolla in om jag laddat upp några nya bilder från någon av mina senaste promenader ute i naturen. Det har ju faktiskt gått ett par, tre  dagar nu sedan jag skrev ett nytt inlägg eller laddade upp några  nya kort men ibland så känner man kanske heller ingen lust till att uppdatera och då är det alltid bättare att man gör något annat  ett tag och väntar ut det, tills suget att skriva kommer tillbaka. Sedan så har det kanske också varit som så att jag även har haft en del andra saker att pyssla med under tiden och då har det ju inte blivit lika mycket sittandes framför datorn som det kanske blir vanligtvis,
Som till igår till exempel, när jag blev tvungen  till att dammsuga i soffan och  dessutom så fick jag lov till att dra fram skåpet där jag har hamsterburen ståendes för Scrat hade fått för sig att ha raveparty någon gång  under natten och sprätt ut en massa spån så att det kändes som att det låg överallt på golvet. Ni må tro att att det  där illa guldkornet , åtminstone för ett tag blev väldigt billigt!  Fast det hela var såklart glömt och förlåtet  sedan när vi satt och mös tillsammans i soffan och han tittade på mig med sina små nyfiket vakna peppakorsögon. Ja dessutom så tror jag att han är alldeles för underbar för att jag ska kunna bli riktigt arg på honom men ibland kan man ju undra hur de små liven tänker som.
Åkte ut till fågelsjön igen innan helgen , kanske för att försöka med få syn på bävern igen nu när jag vet om att den håller till där men jag   den här gången så såg jag inte till den stora gnagaren . Fast jag spande ändå in en hel del fåglar, som den här orädda lilla lövsångaren som gjorde mig sällskap en lång stund.
 
På något sätt så tycker jag om den här bilden som jag lyckades fånga på en sömnig rödvingetrast , som satt där som ni ser och slumrade till på en gren när jag kom gåendes. När den hörde mig så tittade den yrvaket upp innan den flög iväg. På ett annatt ställe när jag hade börjat gå tillbaka så hade jag däremot mer tur och jag fick en möjlighet till att fånga  den fina sången på flim.
Jag måste få säga att jag har börjat gilla rödvingetrastarna allt mer eftersom de är så orädda när man kommer, de sitter gärna där alldeles vid sidan av gångvägen bland det trorra fjolåsgräset och tittar man inte efter den s¨kan den vara nästintill omöjlig att få syn på bland alla bladen.
 
Nu så har den svart/vita flugsnapparen anlänt.
Den här bofinken var  ju tämligen orädd där den satt och betraktade mig från en gren.
Inte är det lätt att få syn på sävsparven inte.
En svart panter satt och lurade på frukosten invid ett dike.
 
 
Bestämde mig även  för att gå en bitefter den andra sidan på sjön och nör jag passerade bostadsområdet som finns där så kom  den här lilla  näpna blåmesen och slog sig ner i ett av trädena vid sidan av vägen precis där jag hade valt att stanna till.  Den satt där hela tiden i uskaget och jag kunde riktigt se hur den la huvudet på sniskan för att lyssna när jag började prata med den. Alltså mesarna är ju verkligen bara fär härliga när de faktiskt verkar söka kontakten med en på det där viset!
 
 
 
Vårfloden i den närbelägna ån vsr minst sagt vild och vattnet verkligen forsade fram , men det var inte helt lätt att försöka fånga vårfloden på film men ni kanske kan höra en del av bruset och jag hoppas att ni får en liten känsla av hur det var att så där och höra ljudet av vår!
Förutom rödvingetrasten så kunde jag även få komma nära en björktrast som också ställde upp för att bli både fotograferad och filmad. 
 
Passade även p åatt åka ut för ett par timmars gästspel hos mina föräldrar och jag kunde såklart  inte motstå att ta mig en tll promenad när jag var där. Fick då syn på två stycken starar som satt där uppflugna i en björk. Så nu tror jag att våren är här  för att stanna.
 
 
Sedan så gick tranorna omkring nere på den upplöjda åkern och sökte efter mat men jag hann aldrig med filma dem, när de ropade då de fick syn på mig och tog till flykten men de är mäktiga fåglar när man får  möjligheten att komma dem så nära.
Igår morse så traskade jag iväg ner runt kajen igen eftersom solen sken och det var ett underbart vårväder men det var kanske ingen bra dag för att skåda fågel eller så var jag kanske ute för sent då jag kom iväg först vid sju- halv åttasnåret och staden hade hunnit vakna mer till liv. Fast jag fick ju i alla fall se en ny fraktbåt som lagt till på andra sidan fjärden.
 
Sedan gick det ju som vanligt sådär att försöka  med att smyga sig på stenskvättorna som inte direkt sitter stilla någon längre stund
Parflygning av storskrakarna.
När jag gick  vägen förbi Kustbevakningens kontor så låg två av deras större båtar förtöjda invid kajen, samt en av de mindre och det kan jag inte säga är något vanligt inslag , utan det är väl oftast bara den ena av de  där större båtarna som brukar vara stationerad här. Nåja det är ju i alla fall bra att de är här och  visar upp att de finns till :) 
Sedan, rätt vad det är åd jag står där nere och spanar ut över vattnet och studerar hur storskrakarna håller på med att bilda sin drevkedja med utgångspunkt från hamnen ja då dyker smålommen helt oväntat upp närmare land igen! Alltså oj vilka fina fåglar de är att få syn på!
 
Sedan så tänkte jag gå in och handla lite som jag hade glömt sist på vägen hem men jag hann inte ens komma till torget innan jag höll på att snubbla över en nyfiken fiskmås som letade mat vid ett gatukök som fortfarande var stängt. När jag närmade mig fågeln med kameran så lade den  helt enkelt huvudet lite sådär på snedden och försökte sig på med att se så söt ut som det bara var möjligt. Jo, smarta är de alltid de där måsfåglarna och jag kan inte förstå varför folk som satt ute , på en av uteserveringarna tittade konstigt på oss båda, fördet var ju måsen som följde efter mig när jag gick och inte tvärsom :P 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Dimman över staden

God dagens på er alla ni läsare som har gjort  det valet  att klicka er in hit till min lilla blogg.
Av någon anledning så vaknade jag i ottan igen, ja kanske inte lika tidigt som jag gör ibland på morgnarna när det är vår men det var i alla fall tillräckligt för att jag  ju skulle både hinna med att sköta om Scrat och att se lite på Älgvandringen under tiden medan jag åt frukost . Efter att jag hade fått i mig en mugg med te och ätit ett par mackor så var det dags att få på sig kläderna och se till att alla batterierna  till kameran var laddade. Sedan återstod det bara att packa ryggsäcken och snöra på sig skorna innan jag till sist kunde trava iväg hemifrån.
Fast man såg inte allt för mycket när man tittade gatan neröver, det får jag nog lov till att säga då  den där morgondimman bäddade in staden i ett fuktigt täcke.Så jag trodde ju kanske inte att jag skulle få syn på så värst många fåglar idag, men knappt hade så jag hunnit iväg och kollat inställningarna på kameran förän jag hörde hur en kråka kraxade till  irriterat. Lyfte på blicken och då kom korpen där, sniffandes på låg höjd med kråkan jagandes i bakhasorna!
 
Säga, vad man vill om dem men nog är de mäktiga fåglar alltid och dessutom är de ju väldigt intilligenta också så jag blev nog i alla fall enbart glad över att få se den på så pass nära håll.  Oftast ser man ju kanske faktiskt bara till dem som mest på högre höjder när de brukar sväva över staden, men just den här individen verkar alltså ha kommit på att det finns en fördel med att leta mat inne i stadskärnan.
Dimmig var det ja.
Sedan så kom jag mig inte längre än till småbåtshamnen förän jag blev ståendes igen. Hörde hur någoting kom flygandes , först lite på avstånd och tittade som tur var upp, för där inte långt ifrån mig så kom två stycken småspovar flygandes!
När jag vände om för att börja gå tillbaka så hörde jag hur det plaskade till invid en av bryggorna och där, längst in låg det ett par storskrakar och fiskade efter frukosten. Honan , hon hann tyvärr simma iväg innan jag hann med att ställa in fokuseringen men jag fick i alla fall till ett par fina bilder på hannen som kanske brydde sig lite mindre om mig.
Fick däremot till en bra bild på honan när de var på väg att simma iväg, bort mot den andra bryggan.
Sedan lyckades jag äntligen få till en bra bild på strandskatan som verkligen inte gillar när det kommer gåntrafikanter för så snart man kommer för nära så pilar den iväg över vattenytan med blixtens hastighet., men skam den som ger sig.
Sedan när jag skulle gå hem så gick jag förbi kajen och då låg som vanllgt det andra paret storskrake där och vilade så jag kunde såklart inte låta tillfället att få fota dem gå till spillo, för de börjar att bli riktigt orädda nu men så är jag ju alltid noga med att respektera fåglarnas gränser hela tiden. De får själva avgöra hur nära de vill komma och jag är noga med att aldrig tränga mig på dem utan det är hela tiden  på derad villkor mötena gäller.
 
 
 
 
Jag och den här stadsduvan som har sitt bo där nere börjar däremot snart att kännas som gamla bekanta och idag så fick jag  rentav stå  där och se på hur den sänka sig ner för att kunna komma åt och dricka vatten ur en pöl, men ja den har väl helt enkelt kommit fram till att jag är ofarlig.
Så då kan den alltså lugnt sitta kvar såhär, där den gör när  den ser att jag kommer gåendes.Efter dagens duvdejt så gjorde jag valet att ta en liten rast och jag valde att slå mig ner på det ena trappsteget ner till trädäcket. Vad tror ni inträffar efter en liten stund ? Jo duvan kommer ut från sitt bo och närmar sig mig långsamt, steg för steg till sist så sitter den lilla fågeln så nära mig som ute på kanten mot vattnet och då är avståndet kanske en och en halv meter bort. Så helt kalrt, mig är fågeln inte rädd för men i samam stund så började det att bli mer trafik där nere vid kajen och efter ett tag kom det några andra gångtrafikanter som passerade och då blev den skrämd och flög vidare.
Storskrakshonan har verkligen frisyr som gör att hon ser ut lite som en punkare med den där karakteristiska tofen i nacken som gör att hon sticker ut.
Honan i just det här paret var utan tvekan den som var
minst skygg av sig och hon vågade sig till och med på att simma alldeles invid kajkanten. På en del ställen, där den bärs upp av pollare så kan de ju även simma in under.
Så man får verkligen se till att gå försiktigt fram där nere, så att man inte, helt i onödan råkar skrämma iväg dem  En sådan stlig karl det här är på nära håll alltså!
Jag fick lite sällskap idag  på skrakskådningen av en till fotograf med mobilkamera och tyvärr så får jag nog lov att säga att hon inte verkade ha lika bra koll på fåglarna  som jag för hon tog ingen hänsyn till dem utan klampade på mer och råkade i sin iver att få till en bra bild skrämma dem så att de drog  sig tillbaka ut från kajen. I och för sig hade jag ju redan fått så bra bilder på dem, men lite synd var det kanske ändå eftersom de hade börjat lita på mig och vågade sig in fastän jag stod där- De lugnade visserligen snart ner sig så när den andra kvinnan hade gått därifrån och honan , ja hon passade till och med på att ta sig  svalkande litet ett morgondopp som jag lyckades fånga med teleobjektivet. 
 
Sedan tänkte jag innan jag sätter kursen tillbaka hemöver , gå in på Ica då jag behövde handla lite och så här mitt på dagen är det ju nu ändå inte så mycket folk i rörelse numera men precis innan jag ska gå in så kommer det två stadsduvor flygandes framför mig (det var förmodligen ett par) runt hörnet jagade av en gråkråka. De lyckades dock komma undan sin förföljare tack vare att jag är där och de väljer att för en stund slå sig ner där precis utanför entrén. 
Så jag har antagligen räddat livet på en duva idag ocskå har jag  faktiskt även gjort en insats att städa upp lite efter kajen då jag ändå hade en extra påse med mig i ryggsäcken och vantar på händerna eftersom det var kyligt när jag gick ut. Tänk om det var fler som tänke som mig och lät bli att lämna skräpet kvar efter sig när man kanske  har suttit ute på lunchen och ätit eller senare på daggen och fikat. Finns det inga skräpkorgar att stoppa  ner resterna i, eller om de redan är överfulla  så , snällla människor ta med er soporna  tillbaka hem för det ska  verkligen INTE ligga kvar ute i naturen.! Jag blir så arg , att det  faktiskt kokar över inombords i mig när jag ser sådana här saker då jag är ute, saker som redan har hunnit med att  blåsa i eller kanske rentav kastats i vattnet och tillåt mig att fundera på hur vissa av dagens upplysta människor tänker. För på bara den lilla stund jag  som ägnade mig åt skräpplockning nu vilket var kanske de tio  sista minuterna av promenaden  , då jag tyckte att det såg förjävligt ut där nere renutsagt så fick jag ihop en hel kasse fylld med kapsyler, ett pringlesrör och flera plastmuggar som jag hittade slängda vid bänkarna där folk brukar tycka om sitta när det är fint väder, för att inte tala om allla dessa plastskedar som låg slängda lite varstans och fimparna sedan men nu koncenterade jag mig bara på att få bort de större sakerna och allt utav plast som jag såg . Jag menar, det är inte så specielt trevligt att komma dit ner heller om det ser ut på det viset  det kan ju ingen tycka, så kom ihåg det ta med er skräpet efteråt för jag vill INTE behöva hitta en sjöfågel som är sjuk, skadad eller  kanske rentav döende på grund av det här problemet att vissa tydligen inte förstår att man inte ska slänga ifrån sig saker ute i naturen!
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Idag har jag bara regn hos mig

Idag så regnar det allttså när jag tittar ut genom fönstret och några små vattendroppar ligger fortfarande kvar där på fönsterrutan. Man kan med andra ord säga att det är ett riktigt sjusovarväder där ute. Allting tog sin början igår när det också var mulet och mellan skurarna så fortsatte det bara att dugga och det grå molntäcket över himlen verkade inte vilja lätta.
Ja, jag antar att man kan säga att det varit perfekt väder de här senaste dagarna för att man bara ska vilja stanna kvar inomhus och kanske dra upp täcket över huvudet för att ligga kvar i sängen.
Eller så gör man kanske som jag har gjort här hemma, jag kliver ändå upp  tidigt , för att  sätta mig med frukosten i soffan och tittar på SVT  för att .åter igen få följa med på älgarnas årliga vandring från Tallberg till Kullberg men till och med skogens konung verkar tycka att det är dålgit väder och vad kan se mer risigt ut än just en älg som kanske står där med en slokande mule och hängande öron ?
Ja, i sådana fall så antar jag att väderleken nog är riktigt usel ochhtitills så har faktiskt bara tre av dem tagit sig över älven så jag blev faktiskt inte ett dugg förvånad när SVT bestämde sig för att utöka sändningstiden med en vecka. Det har ju varit så kallt hitills i vår, man ser det ju rätt  så tydligt i bild hur mycket av snön som ligger kvar ännu och här längre söderut efter kusten där jag håller till så har vi då haft väldiga blåsväder som dragit förbi. Nu brukar ju vinden kunna hjälpa till och få snösmältningen att gå fortare men Tallberg ligger ju längre norrut och mer inåt  landet så de har nog haft det kyligare än oss. Nåja nu skulle jag  kanske inte bara skriva om älgar och det trista vädret idag utan jag har även ett par andra saker som jag känner att jag vill dela med mig av. 
Har äntligen fått tummen ur och börjat göra om ett av kvartern i Sims 4. Temat som jag tänkte migpå
det är skandinaviskt och vad kan då passa bättre än att jag väljer att bygga en del av husena genom att hämta inspirationen från riktiga förlagor. Nu går det ju inte alltid att få det exakt som i verkligheten på grun av hur spelet är uppbyggt med ett fast rutnät men nog går det ändå att få fram den där känslan och vi har trots allt en del fina hus kvar i staden som jag kan använda mig av.
 
De här två gamla husen står kvar nere vid foten av ett berg.
 
I mitt kvarter har jag istället valt att placera dem intill ett litet torg, men jag tycker ändå att början har blivit väldigt bra och jag tror faktiskt på att det kommer att se ännu finare ut när jag är helt klar, för det är fortfarande en lång väg kvar då¨jag måste arbeta med både planritningar, interiörer och tomterna. 
Det stora huset som finns  till vänster i bild, det som går mer i brittisk stil,det kommer ju att bli ett senare projekt för mig att göra om men jag ska försöka hålla fast vid småstadskänslan som jag försöker mig på att bygga upp.
 
Nere i hamnen så hittar man de här gamla ombyggda hamnmagasinen som har fått bli en mysig bar istället. Förlagan till dem är tyvärr bortriven sedan ett antal år tillbaka då kommunren tyckte att det blev för dyrt att rusta upp dem. för framtide men visst tillhör jag  den skaran som faktiskt saknar dem.
 
Borta är tyvärr också förlagan till det här bygget och jag har , hur jag än försökt leta faktiskt inte hittat någon bild på det, och eftersom man än så länge inte kan ha hästar i spelet så fick det gamla ridskolestallet helt enkelt istället lov till att bli en privatbostad åt den stora familjen. Fast på något sätt så tycker jag ändå fortfarande att det ser ut att vara riktigt mysigt.
 
I mitt kvarter så finns det alla bostäder från koja till slott, valde såklart ut fina  Ängsö eftersom jag  ju har varit där på besök för ett antal år sedan och verkligen kände att jag tyckte om det stället. För att vara ett slott så ser det ju kanske inte så märkvärdigt ut till det yttre . men det är ju en helt annan sak när man kliver in och ser prakten
 
 
Med slottet på plats så kände jag även att jag ville göra ett försök att bygga upp Sundängens Camping där vi bodde, fast vissa detaljer fick jag givetvis lov att ändra på men båda platserna är åtminstone fortfarande en del av en nationalpark.
Vidare så fortsatte jag med att börja bygga om även den tillhörande slottkyrkan, som jag inte riktigt har färdigställt ännu heller men så har jag ju en hel del jobb kvar med själva slottet eftersom det har varit helt omöjligt för mig att få tag på ritningar till plan tre och fyra som visst inte finns i digitalt format.  Så därför så får det kanke ligga lite vilande så länge medan jag koncenterar mig mer på hur resten av kvarteret ska se ut. Har även byggt ett bibliotek där det gamla vandrarhemmet fick stå som en stor förlaga.
Efter det finns det planer på att göra om den gamla järnvägstationen till en mysig resturang. det ska helt klart vara gamla hus för mig att utgå ifrån när jag bygger. De moderna byggena som har börjat dyka upp , som påminner lite om fågelholkar de är  ju inte alls lika spännande att använda som mallar.
 
 
 
 
 
 
 

Underbara Valborg

God morgon på er alla ni morgonpigga läsare, ja såklart även hej till alla er andra som nu har  klickat er hit och fått upp ögonen för min lilla blogg. 
Idag så sken vårsolen åter utanför mitt fönster fastän termometern som jag har i köket visade ju tydligt på att det inte var frågan om att det hade hunnit med att bli  någon värme i luften ännu . De allra flesta skulle ju antagligen ligga kvar i sängen, under täcket  och passa på att få dra sig lite extra  istället för att  hålla på och kliva upp sådär i ottan som jag nu gör för att äta frukost, få på sig kläderna och sedan efter det bege sig iväg ut på vandring.Det är ju  i alla fall helt klart nu från början av dagen man ska vara i farten där nere vid fjärden dit jag  oftast brukar styra min kosa, åtminstone om man tycker om att spana på fåglar.
Fast det är ju klart, det är väldigt rofyllt där nere annars också men jag kan inte låta bli att börja spana ut över havet när jag väl har tagit mig dit. Ja tänk ändå vilken fin liten stad som man faktiskt har turen att få bo i,men jag tycker ändå att en del av det därtråkiga ryktet som finns kvar utåt specieltl bland ungdomar det kan vi ta och skaka av oss & lämna kvar någonstans  i det förgågna . För vid den här tiden så sjuder ju verkligen naturen fomligen av liv överallt så på så vis, så känns staden nog aldrig rikigt öde eller tom.
Hann ju  inte gå speciellt långt förän jag såklart  fick syn på en fiskmås som satt där och vilade upp sig lite ovanpå stadsbelysningen som hänger ovanför en av gågatorna.  Den satt lungt kvar där fastän jag närmade mig och de kan ju verkligen bli väldigt orädda av sig.
Jag tror att det kan hända , att ni  har sett den den här vyn så många gånger tidigare , åminstone om ni har tittat på mina kort förut, men jag kan inte låta bli att fotografera ur den här vinkeln bprt mot spillvärmeverket. Det är helt enkelt något med den här vyn som tilltalar mig och idag så låg havet där och var verkligen blankt som en spegel när jag gick ut.
Sedan så lyckades jag få så här fina kort igen på en storskrakshanne som kom på inflygning, så nej går jag nereöver så kan jag inte låta bli att fotografera skrakarna heller även om jag redan har så många bilder på dem
Ibland så händer det att man får syn på en fraktbåt som har lagt till borta vid någon av industrierna och man börjar kanske med att känna igen vissa av dem, men idag så fick jag syn på ett nytt fartyg från Italien tydligen.
Den lilla söta sädesärlan är inte direkt rädd av sig utan de kommer ju och trippar nästan framför fötterna på en ibland när man är ute så här och går.
Porträtt av gråkråka.
Innan jag gick ut idag så frågade jag mig själv var någonstans som småskraken höll hus någonstans , tyckte det var lite konsigt att jag inte hade fått syn på någon sådan hitills i år eftersom ju storskakarna har varit här länge men plötsligt så dök den  alltså bara upp  när jag gick där längs strandpromenaden.Hade de kanske hört talas att de varit efterfrågde ?
Nej det är inte lätt att msyga sig på skarven, men det händer att man lyckas någon gång ibland fast förhållandena ska ju verkligen vara de rätta först. Fick i alla fall syn på det ena paret igen imorse då de låg där bortanför den gamla kranen och fiskade närmare land, men så fort att de såg mig ja då dök de såklart ner under ytan och drog längre ut.
Vidareså  hörde jag  emellanåt ett gällt pipande och jag funderade så på vad det kunde vara för fågel som gav ifrån sig det varningslätet, Stannade upp för en stund och började titta ut över vattnet när jag plötsligt fick syn på den här strandskatan som drog iväg över vattenytan. 
Storskrakarna skulle lätt kunna få ett helt eget inlägg igen, men här är åtminstone ett par bilder till på ett par som jag smög mig på vid en av plattformarna. De var inte alls skygga av sig utan jag kunde stå och titta på dem länge och väl. För er som kanske inte kan så mycket om fåglar så är hanen den svart/vita och honan den bruna med tofsen i nacken.
Tänk så många gånger som jag har gått den där vägen  vid det här lagret och sett dem ligga där längre ut på vattnet, men idag så vågade sig den lilla flocken (6st) smålommar ritkigt nära in mot land och de är ju bara så otroligt fina fåglar , speciellt när man får se dem på så nära håll och det är verkligen ingenting som man är bortskämd med.
Ja  det är kanske så att man verkligen ska få lov till att ha turen på sin sida ibland 
En  huvudlös skrattmås, nejdå det är ingen fara utan fågeln var bara  helt och hållet upptagen med att försöka fånga fisk., fast det verkade inte gå så bra för den och den fick åtminstone inte tag på någon fångst medan jag stod där och studerade den.
En liten gråsparv kvittrade på inne i buskarna,
När jag vände på klacken för att börja gå tillbaka hemöver så tog jag den lilla omvägen förbi trädäcket igen och nu så hade min kompis stadsduvan också återvänt  hem till sitt bo som så fint har havsutsikt och jag kom visst alldeles lagom tills att det var dags för att börja med dagens morgongymnastik. Sä här ska man göra, sträck på både ben och vingar nu!
Tyckte att det började kännas kyligare i luften också började det även att blåsa upp mer så när jag till sist valde att fortsätta hemåt och lämnade hamnen , ja då såg det ut så här på fjärden och vågorna hade börjat att rulla fram på vattnet.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hallojsan!

Hej på er alla ni läsare som kikar in hit.
Nu så har det gått par dagar mellan inläggen igen, fast det kanske egentligen inte är så konstigt eftersom jag har några mapppar med bilder som ska sorteras upp igen och jag har beslutat mig för att sätta tänderna i det helt enkelt. För det måste ju faktiskt också göras och det blir NTE bättre av att man försöker att skjuta det framför sig.Sedan så är det kanske baksidan när man håller på att fota mycket men det brukar absolut  löna sig att få det bortgjort, då slipper man ju göra det sedan också vet man kanske med sig var man ska börja leta någonstans när man ska försöka hitta en viss bild och slipper känna sig som matadoren i  Tjuren Ferdinand på julafton, ja ni vet det där stackaren som alltid håller på att slita sitt hår ?
Sedan så har jag  för övrigt  även ett par ärenden att göra bort idag , ska först gå ner till skomakaren och se om han kan göra något åt mina fina svarta Runaway boots som behöver lagas. Har tyvärr råkat ut för  midssödet att sulan på den ena klacken har släppt och nu kan jag bara hoppas att han kan hjälpa mig med det då jag verkligen älskar dem och gärna har dem på mig sommartid om det är så att jag bara ska gå en liten sväng på staden. Såg även att den andra började se lite nött uti bakkanten så det kanske är lika bra att han byter ut den med om det går, innan den också får för sig att lossna. Håller verkligen tummarna. Efter det så ska jag jag väl göra någoting som jag inte ser fram emot fullt lika mycket, men det är ju på samma gång skönt att få det bortgjort..ja jag ska till tandläkaren och fortsätta med att laga hålen :/
 
Annars så tar jag det nog i alla fall bara lungt här hemmavid, då väderleken är sämre än vad den varit tidigare och jag har ju givetvis redan lekt med Scrat som var vaken och alert nu på morgonkvisten. Får  han bara sin lilla mysstund , kanske fem minuter och en godsak så kan han utan problem ligga nöjd inne i sitt hus och sova bort resten av dagen. Sedan ser jag inte till honom igen, förän tidigast vid tio - halv elva tiden ikväll om jag inte väcker honom innan dess men det försöker jag ju såklart att undvika om jag kan. De är ju faktiskt nattdjur av naturen  så man bör alltså inte hålla på med att väcka dem i tid och otid heller bara för att man vill umgås, men visst kan man få dem til latt vakna på bestämda tider men så här har nog alla mina guldkorn, som jag haft hitills varit. Så då får man ju lov till att umgås med dem en stund på morgonen , visste ni föresten om att forskning som har gjorts visar på att guldhamstrar som är mer exponerade för ljus än andra  under hela dygnet kan känna sig mer deprimerade ?  Det är därför som man ska ta bort ljusrampen om man använder ett akvarium eller terrarium som bur. För de behöver inte den där exrabelysningen på natten som kanske kräldjuren gör för att de och sin sida faktiskt  behöver värmen från lamporna. 
Läste någonstans att hamstrar visst inte ser så mycket  längre än ca 16 cem framför sig, men de kompenserar ju upp den där dåliga synen med att de andra sinnena  i sin tur är mer skärpta.  Tycker nästan också att man kan se det på Scrat när han är ute och går, för han sniffar alltid en massa, speciellt om jag har ställt ut någoting nytt i hans väg och det är visst så  som de navigerar sig fram genom livet, genom att de lägger ut ett doftspår så de ska kunna hitta lättare. Det är alltså någonting som jag tycker man bör veta när man kanske börjar med att ha hamstern ute i ett rum eller då den eventuellt  får springa fritt i lägenheten, men nu vet ni alltså varför de håller på som de att med jämna mellanrum stryka sig mot saker  
Det kan också handla om att de håller på att  marker in sitt revir då de har två  doftkörtlar, vanligtvis placerade på höfterna. Doften som de utsöndrar är praktiskt taget omöjlig för oss människor att kunna känna av men den skickar en tydlig signal till alla andra hamstrar som eventulellt råkar befinna sig i närheten. Att lukten betyder mycket för dem fick jag ju erfara under den tid då jag hade inte mindre än tre guldkorn som inneboendes samtidigt och busfröt Ariel smet in bakom frysen & var helt omöjlig att locka fram med mat. Ja, jag skrattar  ju fortfarande för mig själv ibland när jag tänker tillbaka på hennes lilla påhitt! 
Fast det var ju precis så som hon var, mattes lilla bewstämda krigarprinsessa,  precis alltid lika full av bus och upptåg. när hon väl befann sig utanför buren så det var bara att följa med runt och även
fastän man försökte med att hålla ögonen på henne hela tiden så kunde hon rätt vad det var dra iväg över golvet för att försvinna iväg någonstans.
Nej det räckte ju inte att jag försökte locka på henne med allahanda godsaker utan jag fick istället  försöka få henne att komma ut från sitt gömställe , genom att ta hanarna till hjälp men det dög ju inte med att jag kom där med finaste Timon heller.
Nej hon var helt enkelt lite  kräsen av sig, men när jag  gick  tillbaka med Timon tills hans bur och hämtade Stuart Little istället så kom hon ju åtminstone  fram inom tre minuter. Argare hamster har jag nog heller aldrig skådat efter det. Önskar verkligen att jag hade kunnat fånga det på film, som hon fräste men det var tyvärr omöjligt att hinna fånga det ögonblicket då jag ju stod  där i köket med en guldhamster i vardera hand. Vad det ska ha sett komiskt ut, och Stuart som annars  brukade försöka med att imponera på henne genom att kasta omkring på sitt hus och gå armgång i taket, ja han brydde sig faktiskt i det läget bara om fatet med godsaker som jag hade ställt ner på golvet.
Visst hittar Scrat också på saker emellanåt när han är ute , men det längsta han har vågat smita hitills är ju in under sängen och det kanske inte gör allt för mycket om han drar iväg dit heller, men köket är i alla fall en No-Go zone om det inte är så att man har sele på sig, eller så ska matte hålla i en med ett stadigt grepp  för att man ska få följa med bort dit och hämta godis från kylskåpet.
 
 
 

Naturmorgon

Jag har en plan.
Det är någoting som Charles Ingvar Jönsson i brukar kunna  säga, i vanliga fall när han har fått en av sina kända snilleblixtar. Igår så hände det mig, att ett litet frö sakta började att spira  och långsamt så slog det rot,någonstans där i mina tankebanor.Eller  så ja jag brukar ju  faktiskt försöka med att ta mig ut till  åtminstone en av fågelsjöarna som vi har härikring för att följa paret sångsvan i sin häckning men det hade av någon anledning inte riktigt blivit av ännu i år.
Jag vet inte riktigt hur det kunde komma sig, att jag inte tagit mig dit men ju mer jag funderade på saken, desto mer sugen på att göra en utflykt blev jag och till sist så var beslutet taget.
Ställde in mobiltelefonen på väckning innan jag gick och la mig , men  jag lyckades ju ändå med att vakna innan alarmert gick och blev klar mycket  tidigare än vad jag först hade räknat med. Så det var bara för mig att få på mig kläderna& packa ryggsäcken, göra kameran klar och sätta mig på bussen sådär lagomt tidigt i ottan. 
När jag tittade som hastigast på klockan innan jag gick hemifrå mot busshållplatsen så hade den inte ens hunnit med att slå sex , bussen avgick faktiskt kvart i och det måste  verkligen vara länge sedan som jag var uppe så tidigt på morgonkvisten men vad gör man inte för att hinna skåda lite fågel innan trafiken sätter igång. Det går naturligtvis även bra  att se fåglar lite senare under dagen men om man är ute sådär, tidigt  från början så får man ju också lyssna till alllt det där kvittret som är så härligt  att lyssna till nu på våren. Fast det kan vara nog  så svårt att höra vilka de olika stämmorna tillhör.
 
 
De första fåglarna som visade sig  för mig var ett par fina rödvingetrastar som vågade komma och slå sig ner i ett träd som stod nästan alldeles invid den gruslagada  gångvägen som går runt hela sjön. Jag tror att björktrastarna var mer irriterade över min närvaro för de smattrade som vanlgit ilsket på i buskaget bredvid medan rödvingarna, ja de sjöng så fint när jag emellanåt stod och småpratade med dem.
Sedan, när jag hade hunnit med att gå en bit till  så fick jag mig en annan liten kompis när en katt kom springande över vägen. Först så satte den sig ner precis i kanten av den ena körbanan och bara tittade på mig som om den funderade över vem jag var.  Då lockade jag lite lätt på den eftersom jag tyckte att den satt så tokigt till och vips så kom den fram och strök sig sådär kärvänligt upp efter mitt ena byxben .Fast efter att ha hälsat på mig och gosat en stund så skildes vi till sist åt, katten skulle  antagligen gå vidare ut på sin morgonjakt& jag skulle ju fortdätta runt resten av sjön!
Är inte så bortskämd med att få se skäddoppingen så jag blir nog lika glad för varje gång som det inträffar och nu så fick jag se dem hemma vid sitt bo som man kanske måste få lov att kalla för spartanskt. Inget lyxbygge här inte!
 
På plats fanns ju  såklart  även kanadagässen.
Här så fick de båda skäggdoppingarna syn på någoting och jag undrade såklart vad som kunde tänkas stå på, tills att jag helt fick in fågelperspektivet och började att titta i samma riktning som dem.
Där ute i vattnet så rörde någoting på sig. men den var verkligen inte alls lätt att upptäcka på det avståndet.
Den började simma längre in mot land, men stannade till när den fick syn på mig och jag trodde inte ritkgit mina ögon eller att den skulle fortsätta när den hade fått syn på mig. För då jag har skymtat bäver tidigare så brukar de oftast bara försvinna ner under vattnet med ett rejält plask av svansen.
Det gjorde inte den här individen utan jag kunde ju alltså lungt få stå kvar där invid bänken och fortsätta med att knäppa en hel serie av kort på den, innan den till sist ändå bestämde sig för att det nog fick räcka med uppmärksamheten varpå den satte sin fortsatta kurs mot andra sidan utav sjön.
Fast att få se en bäver var verkligen långt mer än vad jag hade förväntat mig att jag skulle få göra, men jag är verkligen så glad som till sist  fick den här upplevelsen!
Något mer udda var  det här fyndet jag gjorde då jag hade tagit mig uppför trappen i det lilla fågeltornet , då jag tänkte slå mig ner där för att få mig en stunds vila och lite välbehövligt fika. Nästa gång jag ska dit kanske det bara är att ta med sig egna sängkläder och bädda upp eller vad säger ni, vill någon kanske följa med ut på en övernattning? Fast det kändes ju verklingen minst sagt märkligt att sakerna låg kvar.
När jag gick här förra gången så var den gamla bäverhyddan riven, men det verkar onekligen som att de är tillbaka vid sjön nu kanske för att stanna och jag hoppas ju i alla fall på att de får vara kvar då de är ett naturligt inslag i vår fauna till skillnad mot bisamråttorna som förut hade koloniserat sjön men nu såg jag faktiskt inte till ett enda av deras råttbon.
Vårflod i ån, som med bävrarnas hjälp har bildat ett väldigt delta i den ena änden av sjön men det är kanske även här på den mer undangömda delen som fåglarna trivs allra bäst.
En något morgontrött drake som stod och vilade sig.
Åtmonstone den ena av sångsvanarna var på plats men jag såg inte till partnern fast sjön är ju ganska stor så den andra var kanske bara  ute och letade efter mat någon annanstans just då.
Hade även turen att få se tre stycken smålommar som simmade invid iskanten men jag kunde tyvärr inte komma dem närmare med mitt lilla teleobjektiv än så här. Hörde däremot mer tydligt hur de kommunicerade sinsinmellan med ett väldigt dovt skorrande läte.
Avslutningsvis så fick jag även syn på den här lilla sävsparven som satt och sjöng för allt vad han var värd i ett buskage invid den ena strandkanten.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hejsan svejsan!

Idag så tog det kanske istället lite mer tid för mig att komma igång, jag brukar ju trots allt vara väldigt morgontrött av mig men jag tycker att det har gåt väldigtt bra att komma mig ur sängen på morgnarna nu . Fast det kanske också blir mer av det så här på vårkanten när man vill komma ut och hinna njuta av både det fina vädret och den där  så rofyllda  stillheten som finns ute  i naturen. 
Inte för att jag lever med så mycket stress annars heller i min vardag men ändå, det är fortfarande en välidgt skön avkoppling för mig att få kunna vara ute och vandra så här då jag sitter framför datorn eller TV:n så mycket annars . Ja, jag vet jag gör även en hel del andra saker och har hela tiden en massa olika pysselprojekt igång men iböand så behöver man bara få lägga allt åt sidan och kanske koncentera sig på att ladda upp batterierna istället.
Trodde  först ine att hen var hemma, men när jag vände mig om så satt den näpna lilla stadsduvan där och solade sig, nästan rakt framför mina fötter.  Ja, det var nog faktiskt rena turen att jag vände mig om och att hon satt nere på trädäcket för annars så hade jag förmodligen snubblat över henne.
Nu fick jag istället till väldigt fina bilder på fågeln och jag måste få säga att det ska bli kul att få följa den här häckningen på närmare håll fast jag vill ju inte hålla på att störa dem allt för mycket heller, men jag tycker ju att de måste vara vana vid folk till viss del eftrersom de valt att bosätta sig på det stälelt som de har gjort. Vi får se efter hur pass som jag kommer att få lära känna dem framöver, för när jag gick längs med trädäcket och kikade så kunde jag inte se till något bo men det är ju så mörkt där inunder att det är svårt att se efter var det ligger.
Skrattmåsen fiskar kanske  efter strömming.inne i viken.
Ibland får den napp men det kan finnas lite svårigheter med att få ner bytet helt.
Ja, det är faktiskt bara ett av alla paren som håller till där nere som vågar komma sig sådär riktigt i närheten av en men så börjar vi kanske lära känna varandra vid det här laget och det tycker jag är roligt, för ju mer man bekantar sig med fåglarna desto lättare tycker jag att det är att få följa med i deras vardagsliv.
 
Nu så har jag hittat ett ställe där jag tror att ett par sädesärlor har bestämt sig för att häcka, det här är i alla fall andra gången som de dyker upp vid träden när jag passerar.
Hittade också  till ett ställe som stadsduvorna tydligen nyttjar när de vill dricka, så länge jag satt där vid rampen vågade sig fåglarna ner från taket men när aktiviteten efter gångvägen ökade ja då bestämde de sig för att det fick  helt enkelt räcka också flög de vidare 
Bättre kort än så här blev det visst inte på skarven idag, nej de är verkligen svårt att vinna deras tillit för att få komma dem tillräcklgit nära. Det kan väl gå sådär om man kliver upp i ottan och de råkar gå ända in i viken men annars så drar de längre ut till havs så fort att de får syn på en, eller när någon annan lite  mer fundersam gångtrafikant kommer förbi och ska passera. För det är långt ifrån alla som saktar ner på temot när de får syn på mig och min kamera och ibland så ligger störningsmomenten mig helt i fatet.
Lyckades skrämma slag på  den här storskraken som låg alldeles invid kajen och halvsov, eller om det var han skrämde mig mest när han flög upp men jag lyckades i alla fall med att ställa in fokuseringen och få till en bild på honom som blev bra innan han drog iväg.  Fast han lugnade snabbt ner sig, när han såg att jag trots allt inte var någonting att vara rädd för också kom han simmande tillbaka.
Varje år så brukar det häcka ett par fiskmåsar där nere vid kajen och de har alltid varit så här, helt enketl allt annat än buskablyga av sig och nu är de tillbaka på plats igen. 
När man får se dem på så här nära håll så inser man kanske plötslgit att de faktiskt är rätt så fina fåglar trots allt och smarta är de ju också. Om de där människorna som  håller på att klaga på dem bara kunde tänka efter lite mer ibland, för fåglar som lever så här i stadsnära miljöer har det tillräckligt svårt ändå!
 
Ja det känner ju inte minst jag till eftersom vi i huset under flera år hade just ett par fiskmåsar som häckade på taket. Vi omfamnade att ha fåglarna i vår närhet och lärde oss istället för att sätta upp en drake att helt enkelt leva med dem. För den enda tiden på året som de egentligen kan bli ett problem är väl just då det är tid för häckning men man måste ju fäörstå sig på fåglarna ,då det i själva verket handlar om att de försöker sig på att försvara ägg& ungar.
Hur som helst på dessa fyra år så fick "vårat"  måspar inte en enda unge att överleva tills dess att den hade blivit vuxen. Vi följde ständigt deras kamp för dessa små dunbollar och det sista året som de valde att häcka hos oss så var det sånär på att de åtminstone hade fått en unge till att växa upp.
Då, när jag inte var hemma utan befann mig  ute hos föräldrarna på semester så hände såklart  det som inte fick hända och den förolyckades i samband med att den skulle lära sig flyga.
Någon samveteslös person kom gasande upp för backen och mina grannar som hade varit hemma  och sett de fruktansvärda följerna beskrev det för mig i efterhand som rena avrättningen!
Ja jag ryser ju fortfarande och blir både så arg och ledsen när jag tänker tillbaka på det  och  hur jag fick själva händelseförloppet återberättat för mig.
Det känns bara så himla onödigt att välja att ta beslutet i egna händer på det viset och köra över en stackars försvarslös ungfågel som ännu inte hade lärt sig att flyga ordentligt. Nej fy, även om jag ju kanske misstänker att det fanns alkohol med i bilden så går det inte , att på något vis ta en sådan kallblodig handling i försvar.
För det är en sak jag har lärt mig om fiskmåsar med, genom att  få ha dem på så nära håll , att även om deras ungar är borymmare av naturen och sticker så fort som de där små benen bara bär dem ut i den stora vida världen så är alla  måsfåglar verkligen omtänksamma föräldrar som skyddar sina telningar med näbbar och klor om det så behövs .De kanske är lite lika oss ändå ?
 
Jag tycker att det är allt för många som inte ens verkar reflektera över det här, utan som enbart är själviska och verkar tro på  att fåglarna väsnas för att depå något sätt  vill störa folk men det är ju faktisktiskt ppå det viset som de att pratar och kommunicerar med varandra. Tänk er själva hur mycket en  större folksamling låter ?Ja  men då förstår ni kanske lite bättre vad som händer i deras värld.och det gäller verkligen för dem att hela tiden vara på sin vakt. Sedan så är jag även av den bestämda åsikten att om man bor  i en stad som ligger alldeles vid havet, längs en  av kustremsorna , ja men då så får man väl helt enkelt vackert lov till att räkna med  att sjöfåglarna bland annat måsarna &trutarna finns till. De ingår ju trots allt i ekosystemet lika mycket som vi gör det!
Allting annat vore bara konstigt, lika konstigt som ett inlägg som jag såg fladdrade förbi  häromdagen i en grupp på Facebook där en en tjej bad om hjälp för att hon ville få bort humlorna som flög så kring hennes uteplats,bara för att honnu kanske hade krypfobi.eller ännu värre bara tyckte att de var allmänt obehagliga , ja kan ni tänka er det  Jag menar det, jag tycker kanske inte  heller om håriga spindlar eller läskiga vårtbitare  men på samma gång så skulle jag heller aldrig hålla på att önska dem ur världen. Inte när jag vet vilken roll som de spelar för resten av kretsloppet och tänker på hur resten av naturen fungerar. Utan alla dessa olika  små insekter som finns  så skulle det hela inte fungera, det är faktiskt rätt så fascinerande samtidigt som det även är skrämmande då bin och humlor minskat i antal.
Fast avslutningsvis så tycker jag att vi tar oss tillbaka till måsarna, titta på det här filmklippet och njut!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

När man inte kan sova

Idag var det en sådan där dag när jag vaknade på tok för tidigt  och inte kunde somna om hur mycket jag än låg kvar under täcket i sängen och försökte.Till slut så gav jag i alla fall upp tankarna på det och beslutade mig för att få på mig kläderna och äta frukost istället.
Eftersom jag sedan såg hur solen sken utanför fönstret så blev det faktiskt  lite  av en ren omöjlighet att inte på nytt vilja ta sig ut och vandra. Det är bara så skönt , kanske speciellt så här nu på våren när det är full fart ute i naturen att det blir extra roligt.
Dessutom så var klocka inte mer än sju och det var alldeles tyst i staden . Visst hade en del trafik börjat med att komma igång men på det stora hela så var fåglarnas sång allting som hördes, ja jag fick till och med höra en storspov som ropade över fjärden!
Fast allting började med att jag hörde ett välbekant kuttrande när jag kom ut, tänkte genast på att det måste röra sig om en duva och när jag tittade upp på hustaken ja vem sitter då där på andra sidan vägen om inte ringduvan. Nu har den smarta fågeln listat ut var jag bor någonstans med eller om det bara handlade om en lyckträfff! När jag började småprata med den så kuttrade den då till svar.
Vinden friskade till i bland , så vågorna gick ute på fjärden
En nyfiken liten sädesärla som kom och satte sig i ett av de där träden som växer utmed strandkanten, där jag tidigare fotade den lilla talgoxhannen.
Skam den som ger sig , men nu lyckades jag smyga mig på ett par av skarvarna som faktiskt hade gått ända in i den lilla viken för att fiska. Så vill man fota skarv är det alltså till att gå upp i ottan som gäller!
Nej fågeln har inte tappat huvudet utan den är bara på väg att dyka ner igen för att försöka sig på att fånga någon fisk.
Så här nära fick jag komma när jag följde efter dem in i småbåtshamnen där de dök ner under bryggorna och rörde sig mellan de olika hamnbassängerna.
Ett...
Två...
Tre ..på det fjärde ska det ske
På det femte så gäller det...
Och på det sjätte så smäller det!
Viggarna får tydligen agera som ett slags förtrupp till storskrakarna ibland,
Gräsänderna är fortfarande kvar, men idag såg jag bara till två av drakarna.
Stenskvättorna flög runt bland stenarna och kvittrade.
Lyckades med att få till ett jättefint kort på en av storskrakarna igen, har räknat dem och till antalet så är de nog åtminstone  ca 20 -talet som regelbundet uppehåller sig i fjärden och dess omgivningar men det är ju inte så lätt att försöka gissa då de befinner sig på olika platser hela tiden, men det är väl bara ett par av dem som  man kan få ha turen att följa på nära håll ibland. De andra är betydligt mer skygga och inte lika exebishonistiska av sig som vissa andra.
Det ser minst sagt lite knövligt ut  det här, så speciellt lätt är det nog inte för dem att dra upp ena foten och försöka klia sig med näbben där man vill komma åt.
På tillbakavägen så tittade jag förbi mitt lilla ställe där jag brukar stanna till för att fotografera mina modellhästar ibland och nu så låg kniporna där nere. Jag fick se hur den lilla hanen kröke på nacken och gjorde sitt bästa för att försöka imponera på sin fru.
Fick verkligen jättefina bilder på en skrattmås som kom flygande förbi helt nära där jag stod.
Björktrastarna har också kommit på plats.
Sedan kan man ju inte låta bli att fota de där charmiga mesarna som ibland verkar vara lika nyfikna på människorna som vi är på dem. Ja tänk så härliga fåglar talgoxarna är!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hallojsan!

Hejsan på er alla ni läsare som klickat er in hit till min lilla blogg.
Då så var det kväll igen och man kan minst sagt säga att väderleken här, har varit växlande under dagen.Det började med lite vagt solsken imorse men den där värmen kom nog som aldrig riktigt igång, sedan så har det varit mulet och kylslaget värre för att i nästa stund åter bli soligt men blåsvädret har gjort att det inte blivit  någon riktigt värme att tala om. Så det var i alla fall  till att pälsa på sig med både långkalsonger ,mössa och vantar innan man snörde på sig träningsskorna och packade ryggsäcken för att vandra iväg neröver imorse. Ja nu behöver ni ju såklart inte börja läsandet med att vara  oroliga, för jag hade även sett till att få mig alla andra kläder som man behöver ha på sig innan jag gick hemifrån ;) men det fick lov att bli jeansen fär säkerhetskull eftersom det enligt progonosen såg ut att bli ännu värre Fast först så vill jag också passa på att visa några av bilderna jag fotade igår, ja jag har ju varit ute på språng två dagar i rad nu men kanske inte knäppt så mycket som jag brukar göra annars.
Här är ett par fina kort på stadsduvan som häckar där nere , som jag tänkte försöka mig på att bli lite kompis med . Den börjar nog långsamt att vänja sig vid att jag kommer för den sitter i alla fall kvar på trädäcket och flyger inte iväg när den får syn på mig.
Av den här anledningen så vill jag uppmana folk till att komma ihåg en viktig sak. Städa alltid efter er när ni har suttit ute och ätit eller fikat ! Kom sedan inte och klaga på att måsarna är för närgångna för det finns en god anledning till det då de är smarta fåglar som förstår sig hur de ska kunna dra nytta av oss människor,
Nu är stenskvättan också på plats men den lever verkligen upp till sitt namn och är verkligen kvick och nästintill omöjlig att få syn på när den flyger mellan stenarna.
 
Det är väl inte bara fåglar jag ser när jag är ute men det blir ju mestadels det som jag tycker om att ta kort på , fast ibland så händer det ju att man får syn på någoting annat till exempel sjördäddningen som har en båt på plats.
 
Ibland så råkar man verkligen befinna sig på rätt plats, igår skulle jag gå hem och såg inte till storskrakarna som ju för det mesta brukar ligga på, eller hålla sig kring bryggan men så kom de plötsligt flygande och nu fick jag till jättefina bilder även på honan.
Idag så vandrade jag som vanligt bort till den lilla viken och där ute på vattnet låg en riktigt kul överraskning och bara väntade på att jag skulle gå förrbi, nämligen ett näpet litet viggpar.
Verkligen så roligt att få syn på dem!
Den där lilla hanen var så stilig när han sträckte på sig, jo det är tydligen elegant att vara svart/vit.
Han var liksom kniphanen  hela tiden så himla  mån om sin hona, åtminstone så länge de sökte efter föda tillsammans.
Ja sedan vet jag inte vad det är mellan mig och fåglarna i år som gör det , men jag fick se en del av parningsleken även här.
Vacker vy över fjärden.
Fiskmåsen kom med på bild även idg, de är faktiskt väldigt fina fåglar när man ser dem sittandes så här.
 
 
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0