Halljosan!
Nåja hur som helst är det sådär perfekt innesittarväder ikväll igen, fast jag tog mig åtminstone ut tidigare på en liten promenad men höstarna är alltid värst då vädret börjar bli mer ostadigt. Fast man får ju göra vad man kan ändå och ta vara på de fina dagarna mer så här års. I alla fall så har jag gått in i en period då jag spelar mycket Sims igen. Nu blir det faktiskt mestadels Sims 4 och när jag kom hem efter semestern gjorde jag ju en storstädning bland mina hushåll. Sparade bara några få men kastade resten och har inte gjort några nya förän jag valde att skapa de två systrarna Franklin. Hushållet bestod från början av två personer nämligen Kate och Cassie. Hade egentligen tänkt göra dem totalt olika från början med det slutade ändå med att de blev rätt lika , åtminstone till personligheten fast Cassie blev mer naturmänniska än Kate som mest fiskade för att tjäna pengar.
Kate och Cassie Franklin som det såg ut från början.
Så här fint lyckades jag till sist göra deras lilla hus och jag har till och med lyckats få till en trevlig liten trädgård som var Kates främsta sysselsättning. Precis då allting började landa och jag ändå hade börjat fundera på om de skulle få bo grannar istället eftersom de ändå var mer olika än jag trodde så inträffade olyckan;
Sedan var de dumma nog att skaffa en koplanta. Först håll den på att äta upp Cassie men tydligen så smakade hon inte så gott eftersom den spottade ut henne igen.
Men stackars Kate smakade tydligen bättre för det spelade ingen roll att Cassie försökte vädja för sin systers liv då självaste Liemannen kom på besök, Kate var och är borta för gott. Vad jag har lärt mig av detta eller kanske rättare sagt simmarna har lärt sig är enkelt: Skaffa aldrig en koplanta till trädgården, för de kan äta upp en!
Hallojsan!
Så här fin är Timon just nu :) Han hade ju lite problem med pälsen ett tag men nu har den växt ut igen så han ser verkligen ut som en dammråtta eller ett moln. Så troligen var han mellan pälsbyten ett tag eller så var han bara en typisk satinhårshamster för de kan tydligen ha problem med håravfall. Huvudsaken är att han har blivit fin igen :)
Stuart Little börjar bli allt mer nyfiken och tar för sig mer och mer då han är utanför buren och blir att mer modig, men kommer det en ny sak eller hamnar han på en plats där han inte är van då är det fortfarande säkrast att krypa till matte.
Ariel är helt klart den modigaste av dem och hon har mest självförtroende vilket märks då hon klättrar över brädan. Hinner inte matte med så försvinner tösen gärna in bakom frysen där hon kan stanna i några timmar.Fast samtidigt är det ett härligt hamsterliv att få komma ut morgon och kväll på spännande upptäcksfärder och man ser ju hur olika de är beroende på vilka vägar de tar.
Alla är de dessutom så hjälpsamma ibland, Ariel var bara tvungen att kontrollera så matte ger bra mat till killarna :) Ja det är ju ingen fara att hon hoppar ner i burken för samma mat ingår även i matblandningen jag ger till tösen.
Hejsan
Hallojsan på er alla ni läsare som följer min lilla blogg. Idag är det en sådan där fin höstdag igen och solen skiner ute så det gäller ju att passa på att ta vara på de här dagarna. Har redan hunnit med att vara ute på en tidig promenad ner till hamnen. Det är utan tvekan ett riktigt smultronställe mitt i staden speciellt tidigt på morgnarna då det är lite folk i farten. Då njuter jag av lugnet också tycker jag det är spännande att se vad man kan få göra för upptäckter.Det behövs liksom inget spel i mobilen för att man ska ta sig ut och se spännande saker, det handla om att man öppnar ögonen för naturens egna små underverk som finns bland oss.
Såg den här vackra sorgmanteln som satt på en björk och verkade irriterad över flugorna som surrade runt den.
Sedan såg jag något nytt som visar på det rika djurlivet vi har också inne i staden. Bäst som det var då jag satt där på min vanliga plats kom något brunt springande, hoppande nere vi d strandkanten. Den var till synes orädd då den tittade på mig innan den fortsatte sin färd längs strandkanten, bland sprängstenen.
Den hoppade väldigt smidigt mellan stenarna och jag stod länge och beundrande den strömlinjeformade varelsen som visade sig vara en helt vanlig men ändå ovanlig mink, för det är då första gången jag ser en där nere ändå har jag gått där en hel del.
Sedan så låg de båda måsungarna kvar och vilade då jag gick tillbaka så jag stannade till och passade på att ta några kort på dem. Den ena verkade riktigt nyfiken och den låg där och la huvudet på sned då jag pratade med den så jag kunde inte låta bli utan stod där hos dem en god stund.
De låg där och mös i solskenet och såg ut att ha det så mysigt. Dessutom är det roligt att se några ungar som fått klara sig efter att fiskmåsparet som häckar här i grannskapet misslyckades med sin häckning även i år. Fast det är ju så det är i naturen med och även om riskerna med att häcka i staden så är det nog en fördel för dem att kunna hitta mat längre på säsongen. Så egentligen tror jag att måsar är rätt smarta fåglar som lärt sig att dra nytta av oss i takt med att yrkesfiskarna minskar är det kanske inte sp konstigt att de sökt sig in till staden. Dessutom så byggs ju många moderna byggnader med platta tak, alltså har fåglarna de perfekta ställena att häcka på så jag tycker inte att man klaga så mycket på dem som vissa gör. Bor man i en havsnära stad får man helt enkelt räkna med att de finns där och det är ju trots allt bara under häckningssäsong som de blir aggressiva men egentligen är det inte heller konstigt då de ska försvara ägg, bon och ungar.
Dessa små guldstunder
Ikväll har jag bara tagit det lugnt och vilat efter dagens härliga promenad. För även om det är roligt att vara ute och gå så kan man känna sig trött då man kommer in ,lite som guldkornen som kan sitta och slumra på taket efter att de fått leka/snusa runt i hallen. Har passat på att göra bort en del små måsten efteråt men har ändå en hylla kvar som ska städas. Fast det kan jag göra imorgon. Först var det ju så att jag i eftermiddag passade på att ta ut guldkornen varsin stund i spenaten med eftersom det var bra väder.Vem vet liksom hur många dagar det tänkt vara det så här på hösten ? Så de fick alltså vara ute i friska luften men både Stuart och Ariel var nöjda med en liten stund innan de klättrade upp på mina skor och ville gå in igen. Fast då hade de ju åminstone fått vara ute för första gången sedan i somras då vi var ute nästan varje kväll. Sedan har de sovit tills nu så jag har hunnit diska och nu har de fått varsin stund i hallen som vanligt.
Timon koncentrerar sig på var han ska och lyckas alltid se så oskyldig ut, nej han vet ingenting om hur man klättrar över brädan.Det är tur att han kommer då matte lockar med godis eller mat.
Ibland kan man få sitta i soffan om man har tur, eller är det ett konstigt mjukdjur som smugit sig dit ?
Äntligen fick jag ett kort
på Timon i tunneln!
Fast på Stuart Little fick jag ett ännu bättre, han var fullt upptagen med att snusa och ingen av dem brydde sig det minsta om mutan jag lagt dit heller!
Sedan var det Ariels tur att gå ut och hon hade som vanligt inte den minsta planen på att sitta still inte, nej det är inte hennes still alls så man ska ha tur om det lir några kort överhuvudtaget så fort som hon kilar över golvet.
Ibland är livet lite på det lodräta planet, i alla fall är det så om du frågar Ariel.
Timon tycker nog att han hittat en fin flickvän, eller är det kanske tvärtom Ariel som hittat en bra men något plastsmakande kille? Hur som helst så tycker de ju båda om att gräva tunnlar och äta småkryp!
Så här kan alltså en helt vanlig dag se ut då man har tre unika guldkorn som inneboendes. En del kanske tycker att man är en flummig naturmänniska men tänk så mycket små djur kan berika ens liv varje dag! Fast det gäller ju att man umgås mycket med dem också för att de ska bli så här fina, det är ingen omöjlighet det bevisar mina tre men det kräver ett stort mått av tålamod innan man når så långt som jag har gjort! Allt för många hamstrar är det som fortfarande blir ratade och kanske får sitta mer eller mindre bortglömda i en stor bur som står i något hörn. Varför är det så ? Den frågan tycker jag att man borde ställa till sig själv om man känner sig träffad. Visst förstår jag att det inte är lätt att motstå barnens tjat om ett husdjur men om man släpper in ett i huset har hela familjen ansvaret och smådjur är känsliga för stress dessutom så det är ingen bra ide att skaffa ett för att testa intresset om barnet sedan tröttnar efter en vecka , en månad eller ett halvår! Då är det bättre man läser på mer först eller hälsar på hos någon som har djuret man är intresserat av först innan man väljer att skaffa ett eget! För djur är inga leksaker som man kan behandla hur som helst utan de är faktiskt levande varelser som man väljer att ta på sig ansvaret över!
Så här kan alltså en helt vanlig dag se ut då man har tre unika guldkorn som inneboendes. En del kanske tycker att man är en flummig naturmänniska men tänk så mycket små djur kan berika ens liv varje dag! Fast det gäller ju att man umgås mycket med dem också för att de ska bli så här fina, det är ingen omöjlighet det bevisar mina tre men det kräver ett stort mått av tålamod innan man når så långt som jag har gjort! Allt för många hamstrar är det som fortfarande blir ratade och kanske får sitta mer eller mindre bortglömda i en stor bur som står i något hörn. Varför är det så ? Den frågan tycker jag att man borde ställa till sig själv om man känner sig träffad. Visst förstår jag att det inte är lätt att motstå barnens tjat om ett husdjur men om man släpper in ett i huset har hela familjen ansvaret och smådjur är känsliga för stress dessutom så det är ingen bra ide att skaffa ett för att testa intresset om barnet sedan tröttnar efter en vecka , en månad eller ett halvår! Då är det bättre man läser på mer först eller hälsar på hos någon som har djuret man är intresserat av först innan man väljer att skaffa ett eget! För djur är inga leksaker som man kan behandla hur som helst utan de är faktiskt levande varelser som man väljer att ta på sig ansvaret över!
Hejsan svejsan!
Hejsan på er alla ni läsare som gjort valet att klicka er in just hit till min lilla vrå på internet. Somliga av er kanske brukar läsa en del av det jag skriver om och andra av er kanske hittat hit för allra första gången, Frånsett anledning till att ni hittat hit hoppas jag att ni ska hitta något som intresser just dig, ja just dig ja! Idag skiner solen här och vi har en fin höstdag så jag har passat på att njuta av naturen. Frånsett att det blåste lite och att det nya batteriet till kameran krånglade så var det en sådan där vacker dag som man bara måste ta vara på. Det blev ju inga kort då men det kanske egentligen inte gjorde så mycket heller då man fick med sig ögonblicken ändå. Såg faktiskt en hel del fåglar bland annat några gräsänder som var kvar, sädesärlor , stenskvättor men det allra bästa var något stort som seglade en bit upp. Såg den bara på håll men jag tror mest att det var en havstrut, fast samtidigt så tyckte jag att den såg större ut än en trut med så det kan ha varit en fiskgjuse eller rentav en örn men på lätet så verkar det mest ha varit en havstrut. I varje fall så var den stor och upplevdes som väldigt imponerande. Dessutom är det ju ofta så att när man inte har kameran med sig eller när batterierna krånglar, ja men då få man syn på saker. Så nu får jag ladda batterierna och gå ner imorgon bitti om det är fint väder då också och se om jag kan få syn på den igen.Det var en väldigt mäktig syn då den kom glidande och av övriga fåglar syntes det inte ett spår just då, de blev som uppslukade av dess blotta närvaro. Vet ju att det brukar finnas gråtrut och silltrut i närheten men den här var så mycket större än båda dessa.Vore skoj i sådana fall om man kan få pricka av ännu en art på listan, har ju sett havstrutar tidigare men tyckte att det här lätet inte riktigt stämde överens med deras tvåtaktiga läte men de har ju sång också som stämmer betydligt mer överens med det vi hörde idag. Så visst kan man skåda fåglar på hösten också även efter att de stora flyttstråken har gått. Härom helgen då jag var hemma hos föräldrarna på tillfälligt besök kunde vi sitta och räkna björktrast, stare och rödvingetrastar som höll på att äta upp sig i parken på andra sidan vägen. Som ni säkert har litat ut redan så tycker jag det här med fåglar är kul och får man studera dem på närmare håll är de rätt så fascinerande varelser som många tyvärr blundar för. Då tänker jag som så att varför ska man gå med ansiktet nere i en telefon och spela Pokemon Go när man kan öppna ögonen för naturen istället och se alla underbara ting som finnas i den ? Somliga tycker kanske att jag låter mossig men sanningen är den att fastän jag inte är lastgammal kan jag se de här sakerna. För om inte den yngre generationen börjar engagera sig och får lära sig om naturen hur ska det då gå i framtiden undrar jag ?
Silvertärnorna kommer alltid på sommaren men nu hade de flyttat så det kändes lite tomt utan att se dem.
Fast stenskvättorna var kvar och de flög omkring på det vanliga stället
bland sprängstenen
Sedan skymtades det också några måsungar som satt nere vid vattnet. Några hade i alla fall glädjande nog fått överleva sommaren och alla faror som lurar i staden men måsparet som bor uppe hos mig klarade inte sin unge i år heller, den förolyckades precis då den höll på att lära sig flyga på grund av en bilist som inte såg sig för. Kanske var det en ren olycka...men det finns ju tyvärr många som medvetet skadar/har ihjäl just måsar för att de anses vara störande. Jag som är djurvän kan inte förstå det, visst kan stora kolonier bli jobbiga eller då de försvarar sina ungar men det är ju så det går till i naturen. Dessutom får man lära sig leva med att måsarna är där om man bor i en stad som ligger nära en kust för de är smarta fåglar som lärt sig att de kan utnyttja oss människor för att få mat! Så vi ska nog inte klaga så mycket på dem då vi lägger ut sopor och har uteserveringar. På tal om det åt vi lunchen ute och genast kom ett gäng små gråsparvar hoppandes i hopp om att få några smulor.
Såklart bjöd vi dem på lite bröd och när vi gick därifrån så försvann även sparvarna. Jag blir däremot glad varje gång jag får se just en gråsparv eftersom de blivit en allt ovanligare syn på sina håll men i städerna och ute på landet bland jordbruken och hästhagarna finns de ju fortfarande, dessa käcka små fåglar. Dessutom är just mesar och sparvar kanske de som ligger mig varmast om hjärtat med även om jag också vurmar för rovfåglarna som äter dem men det är kanske inte så konstigt att man får lite pippi då man lärt känna flera generationer av talgoxar heller?
Hallojjsan!
Hejsan på er alla ni läsare där ute som gjort valet att klicka er in just på min lilla blogg. En del av er kanske brukar följa mig för att se vad som händer för tillfället och andra kanske hittat hit för första gången. Hoppas att det finns något som ni alla tycker om att läsa och att ni fortsätter kika in. I ett par dagar nu så har det varit det perfekta pysselvädret ute. Det vill säga höstlikt , grått och regnigt. Med andra ord ingen väderlek man går ut i om man absolut inte måste. Nej istället har det blivit mycket tittande på OS och umgänge med guldkornen. Just nu är det däremot dagtid så då sover de men TVn står ändå på lite i bakgrunden. Nu var det däremot så att jag skulle skriva om Sims 4 igen. När jag spelar så upptäcker jag hela tiden nya saker och en av dem är hur begränsat spelet är. Det finns mycket mindre sängkläder till exempel och jag bestämde mig för att göra något åt det. Använde mig av det här lilla fiffiga programmet och satte igång att ändra till en viss modell av säng som jag gillar och därför oftast använder: http://www.sims4studio.com/
Beslutade mig att börja med en färg , valde blå eftersom det är min favoritfärg och snabbt hade jag gjort 21 nya bäddar som alla har någon nyans av blått i sig. Har dessutom inte bestämt mig än för om jag är färdig med färgen och ska gå vidare till nästa eller om jag ska nöja mig så här, vad tycker ni är det här tillräckligt många ?
Beslutade mig att börja med en färg , valde blå eftersom det är min favoritfärg och snabbt hade jag gjort 21 nya bäddar som alla har någon nyans av blått i sig. Har dessutom inte bestämt mig än för om jag är färdig med färgen och ska gå vidare till nästa eller om jag ska nöja mig så här, vad tycker ni är det här tillräckligt många ?
Man kan ju egentligen variera dem hur mycket som helst med hjälp av det där programmet och ett bra bildredigeringsprogram. Provade att göra om en tapet med men där tror jag att jag måste lära mig mer först innan jag går vidare med mina funderingar på det området.
Godagens på er!
Jo nog kan Timon fortfarande busa till det ibland och han kopplar på den där oskyldiga blicken innan han tar sig ut från hallen
Full fart framåt över golvet sedan man har kommit över brädan är det som gäller, helt ska man kila så fort att matte inte hinner se en men ibland skymtar den där STORA dammtussen till.
Stuart Little är en bra hjälpreda , kanske försöker han lära sig öppna gaffeln på pärmen så han kan assistera mig med att sätta in alla teckningar snyggt och prydligt där de ska vara ? Ja ibland måste man skratta åt deras små påhitt men det är samtidigt en av anledningarna till att jag gillar guldhamstrar och tycker de är så grymt underskattade husdjur .När man väl tagit sig tid och lärt känna dem är de fantastiska små varelser fast som alla djur är det så att man ansvarar för ett liv
Så på grund av några faktorer så gillar jag inte då man skriver att hamstrar är de perfekta husdjuren för barn FÖR det är de inte. De är visserligen små men de kräver både tid och tålamod för att bli riktigt tillgivna. Dessutom så försvinner aldrig deras vilda instinkter utan de är väldigt känsliga för till exempel ljud vilket gör dem direkt olämpliga för en ung nybörjare. För en rädd hamster drar sig inte för att använda tänderna och många okunniga människor försöker sedan skylla ifrån sig och menar att hamstern är argsint när det kanske var de som gjorde fel redan från början. Sedan är det där med socialisering så viktigt, att man håller på med dem MINST en halvtimme om dagen då de är vakna. De allra flesta hamstrar brukar gå ut och dricka, eller går ut för att göra sin behov. Är man hemma då kan man passa på att ta upp dem då annars är de ju nattaktiv och kommer fram på kvällen.Jag har däremot turen att mina guldkorn alltid är uppe en stund på morgonen med så då passar jag på att ta upp dem en stund vardera innan jag äter frukost vid sju-åttasnåret. Sedan vaknar Stuart vid middagtid och de andra två kvicknar till vid åttatiden på kvällen. Man ska alltså inte väcka dem i tid och otid , dels kan man förkorta deras livslängd om man håller på så men man kan ju också föreställa sig vem som gillar att bli väckt i förtid?Nej jag tänkte väl det, tror ingen tycker om det så då är det bäst att låta dem sova. Min lilla Ariel som jag haft sedan i September , alltså snart ett år har äntligen börjat sova normala tider men hon är ju fortfarande nyfiken och ska komma ut så fort man prasslar med något eller bara kollar läget då jag kommer in om jag varit ute och fotat. Hon tycker helt enkelt om att ha koll på vad matte pysslar med så på det viset tror jag faktiskt att hon är den mest sociala hamster jag haft, med undantaget för Stuart som fortfarande tycker om att mysa i soffan. Får Ariel välja program på Tv:n kan det bli fotboll men hinner Stu före är det mer troligt att det blir något program i stil med Veterinärerna. De kanske inte har någon vidare syn men man ser ju att de sitter på helspänn och lyssnar!
Nervös
Jag var lite nervös över att starta upp Sims 4 ikväll sedan kraschen igår. Ja mitt i mitt spelande havererade det men till sist bestämde jag mig för att ändå prova få igång det igen. Det som var tur var väl att jag inte hade hunnit göra så mycket för ingenting av det jag gjort sedan jag byggde om Fionas hus fanns kvar. Allt av det jag hade jobbat på var borta så jag fick börja om med att samla ihop hennes simdaler Samtidigt hade jag tur att jag inte behövde skapa om hushållet på nytt utan den biten fanns ju där men jag avskyr då spel får för sig att krångla på det viset!
Vidare så försökte Stuart övertyga mig om att han inte behöver någon barnvakt längre då han är i hallen men det gick ju sådär sedan han kanade ner från en 10 cm hög kartong och landede på rygg. Jag vet inte vem som blev mest chockad, antagligen matten för hamstern verkar då vara sig själv igen ikväll det vill säga precis som om ingenting hade hänt. Så nog hade vi tur i oturen alltid då jag vet hur snabbt det kan gå.
Vidare så försökte Stuart övertyga mig om att han inte behöver någon barnvakt längre då han är i hallen men det gick ju sådär sedan han kanade ner från en 10 cm hög kartong och landede på rygg. Jag vet inte vem som blev mest chockad, antagligen matten för hamstern verkar då vara sig själv igen ikväll det vill säga precis som om ingenting hade hänt. Så nog hade vi tur i oturen alltid då jag vet hur snabbt det kan gå.
Sedan så tog Timon och gjorde en liten walkabout igen. Jag kallar det så då han lyckas klättra över brädan någon gång ibland och jag inte hinner dit i tid för att fånga in honom. Det som är bra med Yetin eller Columbus som han ju också kallas är att han kommer så fort man prasslar med en påse godis eller tar fram matburken. Så det är något jag rekommenderar att man försöker träna dem på så man har en säkerhet om de väl lyckas ta sig ut någon gång. Sedan kanske jag borde ta bort den där kartongen de går via men samtidigt måste de ju få ha något roligt med och det är bättre att de drar över brädan än att se gnager på tapeten.
Ariel är den med mest självförtroende så på henne biter inga trick som godispåsar eller matburkar. Henne måste man ha uppsyn på hela tiden annars drar hon in bakom frysen. och vägrar komma fram på några timmar MINST. Så nog märks det verkligen att de har olika personligheter och sina egna vanor , men det är det som är så fantastiskt också att när man väl lär känna dem ser man hur underbara de faktiskt är.
Det började...
Som vanligt får jag säga att det blir allra bäst när jag inte tänker efter då jag ritar. Sådana gånger när jag bara sätter mig med ett blankt papper och börjar skissa kan det bli någonting riktigt lyckat. Det är så mycket svårare om jag försöker tänka efter på vad jag ska teckna så därför är det bäst att låta bli att tänka för mycket.I början blir det oftast streck, ringar och en del andra lustiga krumelurer men i slutänden brukar det faktiskt kunna bli något av det och det är roligt att få se resultaten. Sedan har jag ju alltid varit kreativ och gillat att pyssla ända sedan jag var liten och satt vid köksbordet och klippte konfetti eller målade med vattenfärg! En period skrev jag väldigt mycket och nu är jag inne i en period då jag tecknar mer igen. Om jag kan komma med något enkelt tips till alla ni talangfulla människor där ute så får det bli:Ge aldrig upp och säg nej jag kan inte. För börjar man på den vägen så blir det lätt så att man till sist börjar tro på det och ger upp.Det spelar ingen roll vilket mål man har med sitt tecknande, det är bara att sudda och börja om från början, kanske blir det många skisser som får kastas men samtidigt är det kul att kunna gå tillbaka och se hur man utveckla. steg för steg ser man att man blir allt mer säker. Sedan är det ju också så att en själv alltid är den värsta kritikern av alla, man kan hela tiden hitta förbättringar som går att göra men man ska inte vara för hår mot sig själv. Nej hellre då att man suddar och börjar om eller vänder på pappret och fortsätter på andra sidan.
Det här är en teckning som jag i själva verket har planerat att få göra länge, hade egentligen tänkt att rita en korp men det blev en skata istället. Dessutom så föredrar jag fortfarande färgpennorna ibland framför promarkers som luktar så men jag låter teckningen avgöra vilken stil det ska bli.
Fortfarande overkligt
Det känns fortfarande lite overkligt det som hände på Maracana-stadion igår mot Brasilien. Ja förresten hejsan på er allihopa men jag ha nog inte landat riktigt än som det verkar. Tänka sig, jag som inte brukar vara någon större sportfantast men efter matchen igår ville jag bara gråta av lättnaden som spred sig. Så häftigt och vilken insats de gjorde alltså. Även om de skulle förlora i finalen mot Tyskland så skulle jag inte tycka att det spelar någon roll med den härliga kämpaglöd vårat svenska damlandslag i fotboll har visat upp, go for the gold Girls! Sedan tycker jag det var fint att se hur de kramade om varandra efter matchen för samtidigt som det var en stor framgång för oss så fanns det också tårar av besvikelse på planen. Visst vårat lag, för jag kallar dem för det kanske inte spelar världens mest underhållande fotboll som det skrevs i amerikansk media men den är ruskigt effektiv. Nåja det om OS, nu till något helt annat nämligen mina små guldkorn. Klev upp imorse och fann Ariel sovandes i kojan. Vet inte om hon hade legat där hela natten eller bra gått dit en stund som hon brukar för att morgna sig. Hon fick i alla fall sin stund ute, först i hallen och sedan blev det en sväng i selen. Visst märks det att hon inte tycker om att sitta fast men samtidigt ger det mig mer koll på vad hon gör och framför allt på var hon är. För hon är snabb som blixten annars och har ju sitt favoritställe bakom frysen.
Nej vad trodde du matte, att jag skulle sitta kvar på flaket ?
Sedan var det dags för Timon att vakna lagom tills att jag skulle gå och handla så då fick han komma ut först. Skulle ju dessutom ändå städa åt honom så då var det lika bra att han fick komma upp. Han är verkligen en behändig guldhamster. Visst kan han som idag dra iväg över brädan då jag städade toaletten åt honom men han kommer alltid tillbaka när man lockar på honom med endera mat eller godis. Eller så är han helt enkelt bara nyfiken och ska utforska världen men han gör inte som Ariel som kan gömma sig bakom frysen i några timmar. Nej Timon tycker helt klart att borta är bra men hemma är bäst.
Sims 4
Som ni kanske vet så har jag ju börjat spela Sims 4. Nu är jag precis i den fas jag var mellan tvåan och trean.Sakta men säkert så börjar den här versionen att vinna mer på mig men jag kör ju på båda än så länge. Annars skulle jag sakna djuren allt för mycket. Hur som helst så har jag ju suttit på ett annat ställe och spelat i sommar. På den där andra datorn har jag lyckats göra några riktigt spännande hushåll innehållandes en rad intressanta karaktärer.Det ledde till att när jag kom hem nu och öppnade upp spelet här hemma blev jag så missnöjd med mina sparade omgångar. Till sist så beslutade jag mig för att radera dem och jag sparade bara några få hushåll som jag var mer nöjd med så jag får alltså börja om från början. Egentligen kunde det inte ha kommit lämpligare heller för samtidigt som jag gjorde mitt val fick den här datorn också för sig att läsa in spelet från fel mapp *morr*. Nåja lyckades ju hitta lösningen på den andra datorn så jag gjorde samma som på den, flyttade över filerna , satte ner spelet på rätt version och startade om men det är ju helmärkligt att det händer sådana där saker. Fast jag vrt ju hur mycket SIMS 3 levde sitt egna liv så då kanske det inte är konstigt om det finns egenheter med hur hyran fungerar heller.
Så här såg huset ut då jag hade byggt det klart .Ett charmigt litet hus som var precis lagom
stort åt Fiona.
Från andra hållet.
Plan I: Kök, matrum, WC och sovrum
Efter ytterligare funderingar valde jag att bygga ut med en våning till fast den är långt ifrån klar då det behövs mer i kassan innan jag kan fortsätta med den men där finns i alla fall : Vardagsrum, kontor och WC. Ni kommer att få se bilder här då jag hunnit lite längre. Dessutom måste ni ju få se Fiona också, hon var faktiskt en av de få karaktärer som jag valde att behålla.
Efter ytterligare funderingar valde jag att bygga ut med en våning till fast den är långt ifrån klar då det behövs mer i kassan innan jag kan fortsätta med den men där finns i alla fall : Vardagsrum, kontor och WC. Ni kommer att få se bilder här då jag hunnit lite längre. Dessutom måste ni ju få se Fiona också, hon var faktiskt en av de få karaktärer som jag valde att behålla.
OS-final!
Hallojsan på er alla ni läsare som tittar in just hit till min lilla blogg för att kolla om jag har skrivit något nytt inlägg . Fast jag har inte hunnit med det ännu eftersom jag har gjort en del andra saker under dagen. Jag har umgåtts med guldkornen, ritat och hunnit ut på en liten promenad i blåsvädret. Ja det blåste faktiskt så att min keps flög av rakt uti vägen men som tur var såg bilisten som kom den precis och hann stanna innan den blev mosad. Ibland är et på håret som ni kanske känner till. Så jag kunde plocka upp den och fick fortsätta gå en bit på andra sidan vägen innan jag kunde gå över på trottoaren igen. Vad jag lärde mig? Att inte ha på mig kepsen om det kommer plötsliga vindilar men jag tror faktiskt det är första gången det händer mig att den rakt lättar från huvudet så det kanske passerade en orkan?
Hur som haver så har jag sett på OS med under dagen, ja TVn får stå på i bakgrunden. Det var ju ändå rätt väntat med Susanna Kallur, att hon inte skulle gå vidare men det var samtidigt så nära, så nära.Samtidigt så får man säga att hon gjort det otroligt bra som ens väljer att göra comeback efter det hon har varit med om. I åtta år har hon varit borta från tävlingsbanorna och då kan vi inte vänta oss att hon ska gå och ta medalj på OS heller. Nej jag förstår om det känns tungt för henne just nu men samtidigt ska hon vara glad över att hon överhuvudtaget stod på banan idag. Om det blir hennes sista lopp det får framtiden utvisa men visst tror jag att hon kommer att kunna vara med och tävla om hon får vara hel och kan träna på som vanligt. Sedan vill jag bara säga ett stort GRATTIS till det svenska damlandslaget i fotboll. Så grymt bra de är just nu. Först slog de ut USA efter en straffrysare och nu vinner de mot Brasilien som dessutom hade hemplan. Hur ska nu detta sluta ? Ja efter finalen vet vi och oavsett har de gjort något som inget svenskt damlandslag har gjort sedan 84. Vi tog ju visserligen ett silver i VM 2003 men det här tycker jag ändå känns större. Jag som inte ens gillar bollsporter egentligen utan är bollrädd men att se dem på TV går ju bra.
Hur som haver så har jag sett på OS med under dagen, ja TVn får stå på i bakgrunden. Det var ju ändå rätt väntat med Susanna Kallur, att hon inte skulle gå vidare men det var samtidigt så nära, så nära.Samtidigt så får man säga att hon gjort det otroligt bra som ens väljer att göra comeback efter det hon har varit med om. I åtta år har hon varit borta från tävlingsbanorna och då kan vi inte vänta oss att hon ska gå och ta medalj på OS heller. Nej jag förstår om det känns tungt för henne just nu men samtidigt ska hon vara glad över att hon överhuvudtaget stod på banan idag. Om det blir hennes sista lopp det får framtiden utvisa men visst tror jag att hon kommer att kunna vara med och tävla om hon får vara hel och kan träna på som vanligt. Sedan vill jag bara säga ett stort GRATTIS till det svenska damlandslaget i fotboll. Så grymt bra de är just nu. Först slog de ut USA efter en straffrysare och nu vinner de mot Brasilien som dessutom hade hemplan. Hur ska nu detta sluta ? Ja efter finalen vet vi och oavsett har de gjort något som inget svenskt damlandslag har gjort sedan 84. Vi tog ju visserligen ett silver i VM 2003 men det här tycker jag ändå känns större. Jag som inte ens gillar bollsporter egentligen utan är bollrädd men att se dem på TV går ju bra.
Om jag håller mig nära skåpet så här så kanske jag inte syns ? Timon eller Columbus som jag också kallar honom för en tvättäkta äventyrare med full koll på var skatten finns . Han tar de chanser han får att smita in i köket.
Ovanligt stora dammråttor som finns i bokhyllan kan man säga.
Hittade den här i skannern där den låg och var ofullständig så jag tog tag i det och gjorde den färdig. Nu är enda problemet att jag inte vet vad jag ska göra av den, jag kan ju inte ha kvar allt jag gör men på något konstigt sätt tycker jag ju ändå om den så den åker nog in i teckningspärmen i alla fall.
Hallojsan på er!
Hejsan svejsan på er alla ni läsare där ute som kommit er upp ur sängen och vaknat. Fast det är ju fortfarande morgonstund men numera tycker jag faktiskt att det är skönt att komma upp och börja dagen ändå. Det har ju inte jämt varit så men nu har jag ju guldkornen som alltid är lika pigga på att få komma ut då. Tack och lov så brukar i alla fall inte alla tre vakna samtidigt utan oftast är det bara någon av dem som är igång vid sju-åttasnåret medan de andra två vaknar mer framåt kvällen.Sedan kan det variera på vem som är först uppe men vanligen så är det Timon men nu var det Ariel. Stuart Little är den största sjusovaren av dem och han kommer möjligen ut om han ska dricka eller hämta mat, annars tar han det verkligen piano på morgonen.
Ariel hittade ju snabbt till sina gamla vanor som hon haft här hemma, det vill säga att hon snusar in hallen först sedan drar hon över brädan så det gäller att man har koll på henne men samtidigt är det så roligt att se hur otroligt nyfiken hon är på allt. Det finns inget som den här fröken missar då hon är vaken!
Hejsan på dig nallen vem är du ?
Aha det är så här man bär sig åt då man ska sno mattes tangentbord!
Vem är det som kikar upp bakom kartongen tro ?, jo han är fortfarande tillräckligt envis för att ta sig upp hela vägen.
Timon kollar nyfiket in sin namne eller är det den i plast som totaldissar guldhamstern?
Äventyr!
Då var det väl värt allt slit och vi hade ju fika med oss så vi kunde sitta en god stund vid den lilla grillplatsen och bara mysa av naturen innan vi tog oss ner för berget igen.
Flera finns Sorgmantlar flög fram längs stigen och visade oss sin närvaro så nu har vi sett sorgmantel, påfågelöga och citronfjäril i sommar förutom de så vanliga nässelfjärilarna då.
Redan tidigt dök skylten upp som visade var vi skulle gå.
Här och var efter stigen fanns det stora myrstackar.
Blåbär fanns det i mängder! så det blev lite plockning på vägen ner...plockade tillsammans med min far i en hink och vi fick ihop 1,7 liter rensat , det ni! Så nu känner jag mig nöjd då jag i år fått ihop 7 liter totalt.Det mesta av skörden får ju mamma såklart ta hand om men en del har jag kvar själv.
Naturens egna konstverk tåls att beundras.
Här uppstod däremot lite förvirring vilken väg vi skulle gå eftersom någon lustigkurre hade snott på skylten och den riktiga var dessutom lossad och uppryckt!Efter en stunds tvekan bestämdes det dock att vi skulle fortsätta gå efter leden.
Ska vi verkligen gå den här vägen?..stigen syns ju inte.
Jo det skulle vi , till sist låg den där framför oss den vackra och mäktiga Räckebergskyrkan.
Ljuset föll så vackert in från andra hållet på grotta som är Svergies största av sitt slag, tunnelgrottor med sina 34 meter
Mer av naturens konstverk.
Grottan igen.
Ormbunkarna hade fått fäste efter väggarna i sprickorna.
Det gäller att hålla tungan rätt i mun då man går i berg, det tyckte till och med syrrans vovve.
Utsikten var denna, tänk er att se så mycket skog åt alla håll ändå passerade vi flertalet hyggen på vår väg upp.
Jag tror inte att den här bron verkar så stabil att gå på längre.
På vägen ner passerade vi en liten bäck eller å som rann fin genom landskapet och den hade otroligt klart vatten och en fin sandbotten.
På ett ställe var det precis som om någon släppt av ett lass med sten mitt i fåran men jag antar att det var vattnet som hade sett till att samla upp högen precis där. Man blev lite nyfiken faktiskt på att utforska ån mer.
God dagens på er!
Inget är så fint som ljusa sommarkvällar då man kan vara ute och vandra, att bara höra naturens egna ljud är verkligen rofyllt
Nu börjar det synas att det går mot höst, sakta men säkert.
Första turen ute i hallen för lilla Ariel och hon skulle såklart sniffa in allt innan hon kom på att kartongen stod där men så fort hon fick korn på den skulle hon såklart klättra över och försöka smita ut.
Liten flytt
Hallojsan hej på er alla ni bloggläsare som befinner er där ute någonstans i höstrusket eller så kanske ni gör som jag och sitter inne och myser i TV-soffan. Vanligtvis är jag definitivt ingen sportnörd utan långt ifrån men jag tycker att det är lite kul att se större mästerskap som OS , VM och så vidare men det är långt ifrån allt jag tittar på. Fast nu var det ju inte om OS jag tänkte skriva idag, nej jag tänkte meddela att från och med idag så är jag och guldkornen hemma igen efter en lång härlig semester. Det känns faktiskt bra att vara tillbaka i vardagen igen med och som de hade saknat sin lekhall. Ariel och Stuart fick bara gå varsin sväng i koppel än så länge eftersom jag inte ville riskera att släppa någon av dem helt lös än då jag gjort lite ändringar i hallen. Jag ville se så att de klarade av dem först och det gick galant för dem men det känns ju bra att ha kopplet på dem med då de kommer klättrandes över brädan. För det kommer de att göra så småningom igen som de brukar för det är så mycket roligare att vara på den sidan man egentligen inte får. Timon litar jag mer på så efter att han hade varit och snusat in sin väg till köket fick han vara lös ute i hallen och mycket riktigt hittade han kartongen efter en stund och på andra försöket tog han sig över brädan som om han aldrig hade gjort annat så visst har de någon form av minne. Just nu sitter han och putsar sig på taket av sitt hus medan Stuart springer lite i sitt hjul och Ariel ligger och myser i sin koja så det känns faktiskt som om de är nöjda med att vara hemma ändå!
Annars har vi ju haft en väldigt skön sommar och guldkornen har fått vara ute så mycket vädret har tillåtit och Ariel hon har ju bara gått från klarhet till klarhet och blivit en supermysig hamster. Nej som ´ni säkert redan misstänkt jag ångrar inte att jag tog mig an en hona igen. Fast de är en större utmaning än killarna men får man över dem på sin sida kan de vara minst lika fantastiska och tillgivna. Det gäller ju dock att man lyssnar på alla små signaler man får för ju mer man studerar dem desto mer upptäcker man deras fantastiska språk. Läste till exempel någonstans att hamstrar inte pratar om de inte är förkylda och det är direkt fel. Alla mina tre guldkorn mår prima och ibland kan det hända att de försöker kommunicera genom att buffa, pipa och vissla som ett marsvin fast på mycket lägre frekvens. Ibland då de vill något riktigt mycket så händer det faktiskt att de pratar med en, men de gör ju det på sitt lilla vis. Sedan kan de också snarka. Fast de gör det mestadels som ungar men ibland hör jag fortfarande det misstänkta ljudet av en dörr som knarrar från Ariel eller Stuarts hus. Så visst kan de låta men det är ju inte alla som tar sig tiden att faktiskt lära känna sina fantastiska små djur utan de förblir många fall det där bortglömda lilla djuret som sitter i sin bur i ett hörn. Och det ödet tycker jag inte att något djur förtjänar , att bli köpt som en försökskanin för att testa om intresset finns där. Det är så fel att behandla en levande varelse på det viset. Testa intresset för djur måste man kunna göra på andra sätt än att man först anskaffar ett djur som sedan ska bli dumpat efter en kort tid därför att man kanske bara inte vill ha det längre. Då är det bättre att man hälsar på hos någon som kanske har djuret man har tänkt skaffa, försöker kolla om någon har ett man kan låna eller ser till att låna böcker på biblioteket och läser på INNAN man köper det. För också något så litet och obetydligt som en hamster är faktiskt ett levande väsen som inte förtjänar att bli behandlad som en handelsvara!
Hallojsan på er!
Hejsan på er alla ni läsare som har valt att kolla in just hit på min lilla blogg. En del av er kanske regelbundet brukar kolla in för att se vad jag har för mig medan det för andra är första gången ni klickat er in. Ja hej oavsett orsak och anledning till att ni befinner er just här. Idag tänkte jag försöka ådstadkomma några rader igen så det ska finnas något för er att läsa men jag har även en del bilder att bjussa på igen. För det allra mesta får ju kameran följa med då jag går ut men några korpar har det ju inte blivit än men det är väl så det är. Ibland då man har kameran med sig får man inte syn på något och vissa gånger då man glömmer den hemma så dyker djuren eller fåglarna plötsligt upp som om de är fullt medvetna om att man inte har den där tingesten med sig just då.
En del fotografering har det ju ändå blivit i sommar , det handlar bara om att man ska lyckas med konsten att fånga de där ögonblicken.
En del fotografering har det ju ändå blivit i sommar , det handlar bara om att man ska lyckas med konsten att fånga de där ögonblicken.
Just ett sådant tillfälle lyckades jag föreviga då den ena av två orädda skator som börjat komma till småfåglarnas bräda satt och tog skydd för regnet. Om det var en så smart idé vet jag däremot inte för jag tror brädan var lite i minsta laget.
Så talgoxen har all anledning att se fundersam ut, kanske funderar hon på om maten kommer ut snart eller så försöker hon lista ut varför skatorna har börjat terrorisera deras restaurang då de har sin egen bräda längre ner på tomten.
Det pratades på radion om att man kunde träna upp råttor för att känna olika doftämnen, då tycker jag man borde kunna prova göra det med guldhamstrar också . Tänk er själva vilken syn det skulle bli med små guldkorn iförda arbetsvästar då de jobbar i tullen på exempelvis flygplatser.
Jag menar det borde ju vara helt perfekt då en del som tycker illa om råttor kan acceptera hamstrar. de har ju liksom ingen lång otäck svans. Tränar man sin hamster på rätt så går det faktiskt att lära dem en del saker också ser de ju så bedårande söta ut då de går på upptäcksfärd.
Små saker
Hejsan hoppsan på er alla ni läsare som valt att kolla in just här på min lilla blogg igen eller ja en del av er kanske kikar in för första gången. Hoppas att solen skiner på er med och att ni får ha lika underbart sensommarväder som vi har här idag. Ja det är väl faktiskt sommar fortfarande även om det känns som det börjar gå allt mer och mer mot höst. Man får försöka ta vara på de fina dagarna som är ändå och helt enkelt njuta av naturen så mycket man kan. Det har jag gjort idag då det blev en liten sväng till skogen för att plocka blåbär. Hade ingen kamera med mig eftersom batteriet behövde laddas men vad gjorde väl det. Korparna var frånvarande men istället fick jag syn på en liten , söt vit spindel som satt på ett rönnskott och inväntade ett mer lagom stort byte, bärplockare kanske var lite i största laget? Jag som inte ens gillar spindlar och har svårt för insekter tyckte att den här lilla krabbspindeln var riktigt söt och den syntes lite väl bra mot det gröna för att vara kamouflerad. Sedan tog jag med mig lite ris hem så guldkornen fick smaka. Ariel drog in sitt på en gång, Stuart tog den efter ett tag och Timon han ser ut att istället ha grävt över sin bit med spån. Ja det tror jag det, vad är det för konstiga grönsaker matte bjuder på emellanåt? Annars verkar alla tre må bra och Ariel hon stortrivs med att få vara på semester ett litet tag till. Så vi tar det i stort sett bara lugnt också drar ju OS igång. Inte för att jag är något sådan där tokig fanatiker men den del idrotter är faktiskt roliga att titta på så det blir nog lite att man ska se på TVn men jag går inte upp mitt i natten för att se invigningen.. Nej då ser jag hellre på en repris, annars skulle det nog passa hamstrarna perfekt om matte var uppe och nattsuddade med dem men det är ju så jobbigt då man måste försöka vända dygnet rätt igen.
Då blir det att man få hålla koll på morgondagens tablå istället och kanske se på någon film ikväll. Vidare har jag ju alltid en rad mindre projekt igång med men jag har faktiskt kunnat slutföra några och vissa andra är på god väg att bli klara så det känns som det går framåt samtidigt som jag försöker minst lika mycket att inte göra ännu en ny skiss. Fast det är så lätt när man sätter sig med ett tomt papper att det ändå blir något fastän det inte alltid var tänkt så från början.
Ariels semesteruppdatering
Hejsan på er allihopa. För stunden ligger jag faktiskt och sover så jag tror matte får skriva några rader om hur min semester har varit hittills så kan jag fortsätta göra det vi hamstrar är bra på att göra. Åtminstone under dagtid men annat liv blir det på kvällarna då jag är vaken. Ni ska bara veta hur stolt matte är över mig, hon tycker tydligen att jag har gått från klarhet till klarhet nu i sommar. För mig är det väldigt uppenbart dock eftersom jag vet själv att jag är en fantastisk liten guldhamster. Okej då, jag tror kanske att jag är större än vad jag egentligen är men nu ska jag inte sno hela inlägget utan matte måste ju få skriva några rader om hur underbar jag är hon också.
Ja hejsan på er, jag ber om ursäkt om Ariel höll på att ta hela inlägget för sig själv men det är sådan hon är. Åtminstone då hon är vaken, då ska hon ta över hela världen eller åtminstone så tror hon att det är hon som regerar. Hon har verkligen tagit stora steg sedan hon flyttade hem till mig &killarna i September och eftersom hon blivit så här fin nu måste jag tro på att det var meningen någonstans att hon skulle komma och bo norrut.
Gladare, nyfiknare och piggare hamstertös får man verkligen leta länge efter för att hitta fast så har jag ju lagt ner en hel del jobb med för att få henne så här fin, men det är roligt då man faktiskt kan börja att se vissa resultat. Sedan tror jag att hon trivs som fisken i vattnet då hon har fått börja vara ute iklädd selen om det är väder, hon formligen forsar runt i gräset och gör små gångar och har inte minsta tanke på att gå tillbaka in utan hon tar verkligen för sig! Till och med mamma tycker att hon är otroligt snabb och aktiv i jämförelse med killarna som det oftast inte alls är samma fart på. Nej Ariel är verkligen sin egen personlighet. Det märks ju inte minst på att hon vägrar ha på sig sin röda sele som jag köpte åt henne, nej istället så tycker hon att Timons passar utmärkt. Eventuellt är det väl som så att det är lukten som får henne att krypa in i den lättare men jag tro också att hon tycker den röda färgen på hennes egen är för skrikig. Nu sägs det ju att hamstrar inte har någon vidare syn, men ibland måste man ju få undra då hon visar så tydligt att hon inte alls tänker ha den röda på sig, den kanske är allt för avslöjande vad vet man ?
Hon har bara en sak i sikte, hon verkligen VILL och SKA framåt.
Sedan är hon otroligt nyfiken på allt och ska kolla in varenda sak som verkar spännande, en trampmaskin blir tillexempel väldigt intressant.
När hon är ute i hagen så älskar hon att botanisera bland blad och grässtrån, hittar hon något lämpligt stoppas det genast in och göms i kindpåsarna. När de börjar bli fyllda går hon nöjt in i transportburen igen om den är med som om hon försöker säga att hon är nöjd. Då är det bara att stänga luckan och bära in henne igen, sedan är hon väl inte lika nöjd då hon kommer ner i buren men hon brukar gå in med maten och lägga den i sitt skafferi.Så det är sådan hon är mattes lilla prinsessa, vem kunde ana att hon skulle bli så här tillgiven då jag skrev det första inlägget om henne här på bloggen?
Sedan finns det ju alltid de som tycker annorlunda att man borde göra si eller så men jag tror att var och en som är en ansvarig djurägare känner sina egna djur bäst. Dessutom kan jag verkligen inte se att det skulle gå någon nöd på någon av mina tre guldkorn då de får allt och kanske lite till vad de behöver både i frågan om tid och omsorger.
Blixt och Dunder!
Hejsan på er alla ni morgonpigga läsare som har valt att titta in just hit idag. Visserligen så skriver jag ju mindre så här på sommaren, ja än är det lite av semestern kvar men några rader blir det ju ändå ibland eftersom jag tycker det är så roligt att skriva och jag hoppas ni tycker det är lika roligt att läsa. Hur det nu än må vara med den saken så drog världens oväder in här igårr.Som tur var hade vi dragit ut datorn redan innan men det var rejäla åskknallar må ni tro . Man riktigt hörde elektriciteten sparka uppe bland molnen också kom blixten . Vet inte om den gick pararellt med vägen eller om den faktiskt slog ner. Tror mer på det första men jag tyckte ju att jag såg gnistregnet som studsade. Otäckt var det i alla fall då det kändes som om marken skakade i samband med det. Jag brukar ju inte tycka om åskan i vanliga fall heller & jag får nog säga att jag gör det ännu mindre nu.Åtminstone den här kraftiga åskan kan få vara för min del. Fast det finns ju en sida av det som är spännande att studera med och det är just dessa moln. Man kan stå länge och studera dem när de far fram på himlen och man gör hela tiden nya iakttagelser, som att ovädersmoln går mycket snabbare än de vanliga. Sedan finns det ju olika typer av moln med men börjar man prata i de termerna kanske man blir sedd som lite udda, kul är det i alla fall att följa naturens skådespel.