Det började...

Som vanligt får jag säga att det blir allra bäst när jag inte tänker efter då jag ritar. Sådana gånger när jag bara sätter mig med ett blankt papper och börjar skissa kan det bli någonting riktigt lyckat. Det är så mycket svårare om jag försöker tänka efter på vad jag ska teckna så därför är det bäst att låta bli att tänka för mycket.I början blir det oftast streck, ringar och en del andra lustiga krumelurer men i slutänden brukar det faktiskt kunna bli något av det och det är roligt att få se resultaten. Sedan har jag ju alltid varit kreativ och gillat att pyssla ända sedan jag var liten och satt vid köksbordet och klippte konfetti eller målade med vattenfärg! En period skrev jag väldigt mycket och nu är jag inne i en period då jag tecknar mer igen. Om jag kan komma med något enkelt tips till alla ni talangfulla människor där ute så får det bli:Ge aldrig upp och säg nej jag kan inte. För börjar man på den vägen så blir det lätt så att man till sist börjar tro på det och ger upp.Det spelar ingen roll vilket mål man har med sitt tecknande, det är bara att sudda och börja om från början, kanske blir det många skisser som får kastas men samtidigt är det kul att kunna gå tillbaka och se hur man utveckla. steg för steg ser man att man blir allt mer säker. Sedan är det ju också så att en själv alltid är den värsta kritikern av alla, man kan hela tiden hitta förbättringar som går att göra men man ska inte vara för hår mot sig själv. Nej hellre då att man suddar och börjar om eller vänder på pappret och fortsätter på andra sidan.
Det här är en teckning som jag i själva verket har planerat att få göra länge, hade egentligen tänkt att rita en korp men det blev en skata istället. Dessutom så föredrar jag fortfarande färgpennorna ibland framför promarkers som luktar så men jag låter teckningen avgöra vilken stil det ska bli.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0