Elefanter

 
Igår innan jag skulle gå och lägga mig, eller ja jag låg faktiskt redan i soffan och såg på TV så slog jag över på SVT 1. Det borde jag aldrig ha gjort så här i efterhand för jag ville bara gråta samtidigt som jag tyckte att det var ett underbart porträtt de hade gjort om Tyke. Har ett vagt minne av att jag sett den förut men den är alltid lika skrämmande. På många sätt men framför allt så kan man verkligen undra hur vissa människor behandlar djur. Samtidigt så hade man kanske inte alla kunskaper då som vi har idag men när det gäller just henne så fanns det ju tydliga signaler som visade på att hon inte mådde bra redan innan olyckan på Hawaii. Varför gjordes det inget i tid är fortfarande min stora fråga..då hon ju så tydligt visade hur det var ställt. Kan säga att jag är född på 80-talet och uppväxt med traditionell cirkus, minns till och med de små mini-cirkusarna som åkte runt våra små samhällen. Men nu var det ju om elefanter det här inlägget skulle handla. Jag har alltid haft fobi för dem sedan jag hade ett möte med en på Skansen då jag var liten. Den var nog bara nyfiken och sträckte fram snabeln men jag blev livrädd och trodde den ville åt min glass. Hur som helst så gjorde det mig väldigt avvaktande mot dem ända tills jag såg den helt underbara serien om Echo som gick förut på Animal Planet. Den fick mig att tänka om och jag kunde närma mig dessa otroliga djur långsamt via besöken på Cirkus Maximum. Ett steg närmare varje år tills jag faktiskt vågade mig på att klappa en av dem. Men ja..jag håller med vilda djur som elefanter och rovdjur har inte på cirkus att göra. Fast rovdjuren har ju åtminstone varit förbjudna länge här i landet men jag minns pappas berättelse om björnen som attackerade sin skötare någon gång på 60-talet. Det räckte med att höra historien och det har ju hänt olyckor utomlands i mer modern tid. Sedan kanske man inte behöver gå så långt som en del vill som till att förbjuda djur på cirkus helt för jag tror ändå att de flesta djuren har det väldigt bra där de befinner sig och blir väl omskötta. Många vet ju inte heller att en del gånger så är det kanske inte ens cirkusens egna djur utan de lånar ju in från andra och artisterna har ibland med sig sina egna som de har med i numren. Så det är flera led där det kan förekomma skojare men självklart så ska väl alla ta sitt ansvar för att djuren trots allt ska få ha det bra. Det tror jag är något som är viktigt för de flesta djurägare. För att återvända till elefanterna och filmen så kom också ett mer dunkelt minne fram ur min barndom. Besökte en mindre cirkus som då fanns på en djurpark. De hade två elefanter som hette Rani och Kenya. Fick se in i deras stall och den ena av dessa jättar stod och vävde så det rasslade i kedjorna. Detta ljud sitter kvar i mitt minne än idag ...och det är inget liv som jag önskar dem. Så glad att både Cirkus Scott och Maximum svängt i frågan om det här även om jag tror att deras elefanter nog hade det väldigt bra speciellt i jämförelse med stackars Tyke. Det är däremot minst lika viktigt också att komma ihåg att man inte kan skrika över saker som kanske händer utomlands och dyker upp i klipp på Youtube och sedan tro att situationen ser likadan ut här hemma. För jag tycker fortfarande det är konstigt...om aktivisterna säger en sak varför har då jag som lite mer uppmärksam cirkusbesökare aldrig sett ett djur som farit illa under något av mina besök i stallarna under alla dessa otaliga pauser ?
Det tycker jag är lite märkligt, enda gången jag reagerat på något var för många år sedan då en av hästarna verkade mer nervös än de andra men de har ju också sina olika personligheter så alltid behöver det ju inte ligga något negativt i grunden även om det så också kan göra det. Eller så har jag väl bara haft turen att slippa se eländet bakom kulisserna men jag tror inte att någon skulle vinna något på att inte ta hand om djuren för det är ju deras levebröd och arbetskamrater i manegen.Och jag måste säga att jag beundrar de människor som jobbar  med allt från elefanter , till hästar och kameler. Som Maximums Anton Frank som för övrigt hade ärvt cirkusens två sista elefanter efter sin pappa. Så det kanske är på grund av allt det här som jag blev så berörd av filmen om Tyke igår men jag rekomenderar alla att lyssna på intervjun med just Anton Frank http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/705512?programid=3381
Friserhästar är verkligen vackra djur, tycker deras uppenbaresle påminner om sagans bergatroll
 
En lite trött åsna.
 
Lamor är inte de vanligaste djuren att få se på cirkus
Afghanhundar på rad.
 
 
Av alal djur jag sett genom åren så fastnade jag nog mest för Maxumums lilla falabellahingst Pajazzo. Han var utan tvekan cirkusens största lilla stjärna. Minns föreställningarna han var med på men framför allt den gången då jag fick stå och klia honom under manen och han såg ut som om han höll på att somna.Då var lyckan gjord även om jag fick tvätta av händerna sedan när jag kom hem!
Den här sortens modern cirkus roar mig inte alls lika mycket utan det är mer något som jag tycker hör hemma i motorkretsar, man ser ju ändå ingenting av deras framfart inuti globen. Nej för mig går inget upp mot doften av sågspån och ljudet av hästarnas frustande i manegen!
 
 

Guldkornet Theodor

 
 
 
Hallojsan på er alla ni läsare som tittar in just hit på min lilla blogg idag &funderar på om jag har skrivit några nya spännande rader för er att läsa. Tänkte faktiskt försöka göra det nu då jag varit ute på en liten promenad trots gråvädret och kommit in igen. Ja man måste ju ta sig ut trots allt när det är uppehåll mellan de senaste dagarnas skurar. Hur som haver så måste jag bara få dela med mig av Theodors påhitt igen. Låg och såg på TV igår med huvudet vät åt fel håll så jag såg inte buren där den står på bordet. Bäst vad det är hör jag hur han piper för fullt och efter incidenten med staketet förut blir jag ju såklart nervös för att han ställt till med något igen. Vrider lite på mig så jag ska se och vem sitter på taket av klätterhuset och ser nöjd ut medan kojan ligger på golvet? En väldigt nöjd och belåten liten kille såg det ut som kan jag säga. Fick lov att plocka ut den eftersom en del av remmen också hade börjat fransa upp sig. Som tur var hade jag en annan koja liggandes som jag satte dit istället och på en gång går han lös på stoppningen i den så vi får väl se hur länge den får vara hel. Och mjo det är tydligen hans favorithobby trots att han får vara ute en timme varje kväll och har kräckers i buren. Kojor är ju så roliga att göra hål i och slita ur stoppningen från så man kan bädda mjukt i sitt hus mer än med toalettpapper! Kan säga att ingen av mina tidigare hanar har varit så här förtjusta i kojor just...men ja Theodor är ju bara sig själv
Svåraste vinkeln att få kort på Theodor är utan tevkan framifrån för han är så otroligt social och nyfiken, ligger matte och krälar kommer han genast och klättrar upp på kameran.
Tittut!
Bus-Teddy in action.
Ja okej då bjuder matte på godis kan man ju kanske tänka sig att ta det lungt en liten stund i soffan med.
Annars är det helst full fart som gäller där också och det är ju så roligt att klättra bland filtar,kuddar och alla mjukdjur...va har det kommit dit ett extra?
 

Hallojsan på er!

Hejsan på er alla ni läsare där ute som kollar in hit och som kanske undrar vad jag har för mig nu när jag inte har skrivit på några dagar. Det blir bara så ibland att man kanske inte prioriterar de sociala medierna fullt lika mycket som annars. Utan det finns andra saker som får gå före. Fast nu tänkte jag åtminstone försöka uppdatera er lite med vad som händer här. Våren börjar ta fart riktigt ute nu , det märks och fiskmåsarna har ju landat och häromdagen flög en flock stadsduvor förbi. Så snart kan nog även Theodor få gå ut och snusa i spenaten men än så länge är det ju lite för kallt i luften även om solen värmer på ordentligt när den lyser in genom fönstret. Och så fort matte prasslar lite med jackan om hon passerar buren på dagtid så vaknar han till och tittar ut. Han måste ju ha full koll på vad som händer , om det är någon ny leksak på gång eller om han kan lyckas flörta åt sig någon godis. Jo han har sina metoder helt klart och matte skämmer kanske bort honom lite för mycket men det blir ju lätt så att man gör det då de lever den begränsade tid de gör. Som synes så älskar han verkligen att försöka förkovra sig i bokhyllan men jag undrar vilken sorts böcker han föredrar ?
Han kanske tänker ge sig ut i naturen och hälsa på sina släktingar?
Eller föredrar han skönlitteratur?
Nyfiken är han helt klart
Och snart är det inte mycket kvar av kojan...han har gnagt två nödutgångar på den och lyckats kapa ena remmen för trots att han har en kräcker liggndes så är det tydligen mer intressant att ge sig på det man egentligen inte får bearbeta.
 

Halloj på er alla!

Såg den underbara dokumentärfilmen om All In på SVT igår kväll, alltså om jag inte sagt det förut vilken hästmänniska han är ut i fingertopparna Peder. Så ödmjuk till allt och bättre vinnare av Jerringpriset gick inte att finna..min fråga är dock varför blir det sådant liv när det är en ryttare som vinner det, det är ju bara småsint av de andra som klagar tycker jag.Då hästsporten är stor i landet.Andra idrottare kan ju fokusera på sig själva och visst jag förringar inte deras prestationer heller men som ryttare får du kanske bara EN enda chans till att ha en häst som Allan.
Nu kanske jag inte ska jämnföra Dickie, en irländsk korsningssponny med okänd härstamning  med en häst av världsklass,  för mig var den lilla rödskimmeln fastän han egentligen inte var så liten som D-ponny en riktig klippa. Så jag vet hur det kan kännas när man vet att allting är rätt och de där bitarna ramlar på plats. Jag vet inte hur man ska beskriva det mer än att säga att det är fullkomligt magiskt just det där ögonblicket och det går nog fortfarande inte en dag utan att han finns där någonstans i mina tankar. Jag har säkert skrivit om det förut men det tålas att upprepas igen för han var verkligen sinnebilden av connemaran "Den lilla hästen med det stora hjärtat". Sedan kanske han hade sina nackdelar med som faktumet att han ogillade andra hästar men det berodde ju på vilka hagkompisar han fick. Jag såg dock aldrig något av den sidan utan han stod med spetsade öron till och med då jag kröp under magen på honom eller drog en prasslande träningsoverallsjacka över hans rygg. Så var det , han litade på mig och jag på honom.& det fanns inga tveksamheter mellan oss utan det var så enkelt allting.Men det är väl därför också som det är så viktigt att man håller på med dem redan från början och hanterar dem. Jag vet ju inte så mycket mer om Dickie egentligen mer än att han bara hade haft ett enda hem här i Svergie innan jag lärde känna honom. Han kom som import från den gröna ön   då han var tre år ung men nog måste de ha gjort ett bra jobb redan från första stunden för att han skulle bli så fantastisk som han faktiskt var.
Nu finns det vissa som kritiserar en del av de hästar som kommer därifrån och det känns för mig väldigt främmande för inte bara Dickie utan en del andra Irländare jag träffat på under mina år har bara varit fina hästar att hålla på med .Fast jag kanske bara haft turen att få uppleva den bra sidan men det finns ju mycket skumt även inrikes så visst ska man vara noga med både papper och veterinörbeskitningar oavsett vilket land det än må handla om. Sedan har ju den ekonomiska krisen försvårat situationen ytterligare på vissa håll men jag tror ändå att de flesta gör sitt bästa för att djuren ska få ha det bra och bli väl omskötta. För om man bryter en hästs tillit är det så svårt att få den att lita på folk igen...det har jag ju också fått erfara men det är en helt annan historia.

Vildvittra eller?

Inte visste jag att vi hade vildvittror som flög omkring i våra svenska skogar, visste ni det ?
Med den eningen väljer jag att inleda dagens lilla inlägg som jag har tänkt att författa men det skulle lika gärna kunna varit en mening i boken om Ronja Rövardotter. För precis idag så hörde jag ett nytt fågelläte som jag faktiskt aldrig hört förut när jag var och hälsade på hos min syster ute på landet. Var egentligen där för att titta på deras nya ponny men fick också ett uppdrag nämligen att gå och hämta in påskris. Sagt och gjort så gjorde jag sällskap med två av barnen ut i jakt på den perfekta björken. Vi provade först att gå åt ett håll men där fanns ingenting att hämta men det var alltså då vi hörde lätet. Det lät precis som om någon skrattade men det var absolut ingen skata utan påminde mer om en vildvittra eller en häxa. Kanske var det någon förlupen påskärring som satt och lurade bakom någon stubbe? Hur som haver så konfererade vi men kunde alltså inte alls artbestämma den på något av lätena den spelade upp. För när vi skulle bege oss iväg åt andra hållet satt den kvar och jamade i en dunge med tät barrskog. Det närmast jag kan tänka mig att det här var får nog ändå bli nötskrikan eller lavskrika. För den första har de sett framme vid fågelbordet men av sången så skulle jag nog ändå mer säga lavskrika....men någon sådan har de ju inte sett fast de sägs ju vara skogshuggarens bästa vän och skog är ju något som det finns gott om där. Nåja framtiden får väl utvisa vad det var. Glad blev jag däremot då jag såg ett par små talltitor som vågade sig fram till fröautomaten utanför köksfönstret.
Tänk vad snopna vi hade bblivit om den här hästen hade tittat fram bakom granarna men det kanske inte är någon slump att jag döpt henne till just Vildvittra heller.

Halloj på er!

Hejsan på er alla ni läsare som kanske kikar in hit idag för att se vad jag hittar på. Först måste jag bara få delge er något som hände igår kväkk. Låg och såg på TV när jag plötsligt hör en kraftig smäll. Ja det lät som när glas exploderar. Tyckte att det kom från köksregionen så jag gick såklart dit och kollade läget. Fast allting var okej och ingenting hade hänt vare sig med porslinet i skåpen eller med hushållsappareterna. Allt är alltså helt så oväsendet måste alltså ha kommit från någon granne eller kanske utifrån. Ja obehagligt var det i varje fall. Sedan var min kära far förbi en kortare sväng med lite saker och innan han kom så hade jag tagit upp Theo för en stunds mys i soffan men nu fick pappa i alla fall träffa min lilla kkille och passa honom en stund medan jag ställde in maten i kylskåpet. Tror att han tyckte det var trevligt för när jag kom tillbaka så satt Theodor och sniffade ingående på hans händer och hade väl egentligen inte minsta lust att gå tillbaka in heller.Fast egentligen skulle han ju sova nu så de blev bra en liten stund han fick vara ute men det kanske var tur med för när pappa hade gått så kom killen ut igen eftersom han var tvungen att göra sina behov,dricka lite vatten och ta med sig nattmackan in i huset. Sedan kunde han alltså somna om när han var färdig. Så det gläder mig att kunna säga att han är okej trots incidenten för två dagar sedan då han välte staketet och fastnade mellan två sektioner. Det var nog mest att han skrämde både sig själv och matte så det var därför han pep och upprört sprang in under sängen mer än att han hade skadat sig, peppar,peppar. Också fick jag ju lära mig en sak till som måste hamstersäkras om den ska stå framme då han är ute för han är verkligen mer som en apa än de andra och ska klättra överallt som han kommer åt. Häromkvälllen så tog han ju sig upp på en av plastlådorna under sängen som vanligt också försökte han få tag i lakanet, den lilla busen! Fick syn på det och hann stoppa honom i tid men ja han är verkligen en nyfiken liten grabb med mycket action i.
Ja sp går det alltså när jag inte tänkt skriva om guldkornet ..helt åt pipsvängen men det är ju väldigt lätt hänt eftersom jag vill försöka visa på hur mycket mer djur en hamster är än somliga verkar tro.
De är helt enkelt underbara små djur :) på alla sätt faktiskt.
Så inte helt och hållet otippat fick de inspirera mig till årets påskkort med :)

Nöjd

Hallojsan på er allihopa.
Som jag vaslöjat redan tidigare så har jag spelat en hel del Sims 4 på sistone och mna kan säga att jag börjar få ihop några hushåll som jag är sådär riktigt nöjd med. Medan jag kanske glömt bort vissa andra men då får jag ju ett skäl till att gå igenom omgångarna nu då jag äntligen fått allting att fungera igen. Ja hade störningar på linjen igen och skärmen blev stundtals svart men kom alltid tillbaka efter en stund. Till sist så kom jag fram till att det nog var grafiken som krånglade och jag tog ner de senaste drivrutinerna från NVIDIA och det avhjälpte blinkandet. Sedan så verkar det fortfarande vara vissa problem med bänkarna & hushållsapparaterna men det tror jag mer ligger i spelet och jag kan alltid gå runt det genom att annvända mig mer av köksöar istället.
Måste faktiskt få visa upp det här nybygget som jag är mäkta nöjd med .Man kan säga att det är en perfekt blandning mellan gammalt och nytt.Sedan så är det så fint beläget vid floden. Vilka som bor i det?
Har faktiskt för ovanlighetens skull ett kort från när Skylar och David gifte si så nu kan ni få se två av husets totalt tre invånare.Den tredje är deras dotter Molly som inte hamant på bild ännu.
Så här hemtrevligt ser alltså lyan ut invändigt, på plan ett
Plan två är kanske en smula mer kompakt men för framtida behov har de också det lilla uthuset som än så länge står tomt och väntar på att bli intrett. Riktigt vad som ska in där har jag däremot kanske inte bestämt än eftersom varken Skye eller David är så bra med småbarn men det öppnar ju upp för andra idéer då pysselrummet de har nu känna lite trångt.
Hittade visst en tidig bild på dem alla tre ändå med Molly sittandes i mitten .
Notera att David har förändrat hel del från det att de förat träffades på kareokebaren i stan.
Alltid lika spännande när man börjar bygga ett nytt hus åt en ny karaktär.Från början är det precis som på riktigt bara en grå låda men sedan så kommer mer och mer av stilen frami takt med att man börjar bygga då hushållskassan blir stadigare.
 

Halljosan på er!

 
 
Hejsan på er alla ni läsare där ute i den stora vida världen. Eller ja hej till den lilla skara av er som kollar in hit för att se efter om jag har skrivit något nytt på sistone. Nu är det så att det har gått några dagar igen men ibland är det bättre att det får gå ett lite längre tag mellan inläggen så det kanske finns mer att skriva om. De senaste dagarna har det då varit äkta aprilväder här.Det vill säga väldigt omväxlande med ena dagen sol för att som det gjorde både igår och idag snöa lite lätt. Sedan har det åter igen blivit kallt i luften, ni vet lite sådär bitande kallt som det kan vara på vårvintern. Vad jag då har för mig ? Jo jag pysslar på som vanligt mellan varven och spelar en hel del Sims 4 såklart. Eventuellt så kommer ett nytt inlägg om det senare..så ni inte får för mycket att läsa om på en gång Innan jag börjar knåpa på det så vill jag visa upp en enkel teckning jag började på igår kväll
Inte riktgit bestämt mig än om jag ska fylla i konturerna eller om jag faktiskt är färdig med den här redan nu, dessutom kanske jag kommer att lägga ner lite mer detaljer på gräset men jag får se hur jag gör. Ibland blir det ju pannkaka om man försöker överarbeta något med. På tal om det så var det nära en olycka här igår då Theodor lyckades välta staketet och fastnade mellan två sektioner. Han pep, jag blev livrädd men befriade honom på en gång och han drog in under sängen.Trodde efter tidigare erfarenheter att det var kört men efter en stunds lirkande kom han ändå fram och var visserligen uppsktämd men jag kunde inte se eller känna att något var på tok.Sedan var han sig själv på kvällen och det var nog mest matte som blev nojig. Andas ut gör jag på riktigt idag då han kommit ut ätit lite, gjort sina behov och druckit.Så vi hade verkligen tur i oturen men nog kan de bli lite för nyfikna ibland och sätta sig själva i klistret.
Glad påsk från mig och Theodor
Klart man ska äta ägg.
Kan man motså den här sötnosen?
Nej nog är det svårt alltid då han kommer farandes över golvet.
Är det föresten någon mer än jag som har problem med att logga in på blogg.se just nu.
Har skrivit rätt info men blir ändå portad och uppladdningen av bilder krånglar med Åkomst nekad.
Som ni ser är han full av hyss.
Tittut här är jag!
Som ni ser är han så nöjd och belåten med att äntligen ha kommit igenom och skaffat en nödutgång på kojjan, ja det lyckades ju inte ens Ariel med men Theomannen han kan minsann!
 
 
 

Guldaktigt inlägg

Alltså...jag såg på Smartare än en femteklassare och ett av barnen sa att hen hade en hamster, Lasse frågade med man gjorde med en hamster och barnet svarade: Ja man kan läta dem springa i boll.
När Lasse fortsatte att fråga om man kunde lära dem trick så tvekade hen men det går faktiskt med vissa, min lilla Meeko tex kunde gå runt i cirkel för att få mat men det är ju ytterst olika vad de tycker om att göra Men nog kan en hamster göra så mycket mer än att bara gå runt i en tråkig motionsboll för det är långt ifrån alla hamstrar som tycker om det, min lilla Theo tex diggar det inte alls så.det kanske vore bra om de såg till att läsa på INNAN de köper sig levande djur ibland istället för att barnen behandlar dem som ting och statusprylar. Ni vet i stil med att den som har hund eller katt är bättre än den som har fågel, smågnagare eller något annat husdjur som den älskar. För ibland får jag nog av de attityder som fortfarande tycks finnas i samhället . Kan hända att en del säkert bara försöker skämta men varför måste det ske på andras bekostnad hela tiden ? Kan man inte bara acceptera att alla är olika och alla kanske inte tycker det är roligt då man på TV vis försöker vara överpedagogisk eller alla dessa ständiga tävlingsinfluenser man blir matad med. Varför kan man inte vara mer som djuren bara..och vara helt naturlig ? Det är i alla fall något man får öva sig i väldigt mycket då man har just smådjur.För då gäller det att ta till vara extra på varje liten stund man får tillsammans. När man bara får ha dem till låns för en begränsad tid så lär man ju sig att uppskatta ögonblicket mer.Samtidigt finns det också gott om de som kommer med pekpinner, vissa kallar mig ju för besserwisser men jag tror var och en gör sitt bästa för att ens husdjur och ögonstenar ska må bra. Att komma med råd är sedan en sak men att gå till angrepp som en del gör det är bara onödigt.
Theo tar till vara på varje chans att få komma ut på äventyr, ja han är värre på att klättra än vad Ariel var ändå gillade hon ju också att bestiga berg.
Matte är hygglig som ställer ut stationer för snacks efter vägen
Hej och hå , kan inte gå runt det, måste klättra över det
Han är en riktigt hårig man
Så här använder man gymmet.
En bagatell att ta sig upp på den högsta av plastlådorna ju..man behöver ju bara anstränga sig lite mer
Tittut igen, här är jag!
Vad har matte nu hittat på för något nytt.
Klart jag kan ta mig en liten tugga men det är roligare att vara ute på äventyr och matte kanske ska sä´ga till hovmästarn att hon har något konstigt ludet på tallriken ?
Släpp ner mig..jag har inte tid att gosa med dig i soffan, absout inte jag kan väl få låna ditt kök ett tag ?
 

Theodor-bus

 
Tjipp, tjipp på er allihopa. Ja mina tankar var lit överallt efter att ha sett på nyheterna igår och fortfarande så känns det bivis konstigt det som inträffade igår. En del av det tror jag ingår i den där mekanismen man har för att skydda sig själv mot alla de jobbiga tankar som kan sättas igång av en sådan händelse. Fast nog om detta nu över till något helt annat nämligen min lilla hamsterman. Han blir så bortskämd varje kväll med en timmes lek och social samvaro med matte.Fast det är ju klart att man ska ta vara p åden tid man får ihop med de små guldkornen för fastän de är små så förgyller de ju ändå ens liv så mycket att det rent är otroligt konstigt att det finns folk som underskattar dem fortfarande och skrattar åt dem. För även små djur är underbara varelser och jag säger det igen ..de är fanntastiska!
Vems lilla söta bakdel kan det här vara som försvinner över brädan ?
 
Theodor gym version 2.0
Sniff,sniff vad luktar det här ?
Titta vad jag har kommit på helt själv att man kan göra, till mattes stora...förtjusning läs ibland förskräckelse.
Hur högt kan jag klättra?, tror ni att jag kommer upp här?
 
Den här vägen kanske var lite säkrare att gå trots allt
Klart att Theodor ska kolla in alla nya kartonger som dyker upp i hans revir.
Men matte, jag kommer ju inte åt godiset själv ju!
 
 
 

Halloj på er alla!

Hejsan på er allihopa som kollar in hit på min lilla blogg idag. Vet inte om jag borde säga några ord om det här men jag känner att jag ändå måste få lov till att göra så. Känner säkert som ånga andra en stor sorg och förstämning efter gårdagens tragiska attentat på Drottninggatan i Stockholm. Samtidigt som det är så svårt att ta in att det ens har hänt så var det ändå inte helt oväntat med tanke på den senaste händelseutvecklingen i Europa. Vi undgick ju med blotta förskräckelsen redan för sex år sedan så visst visste man ändå om att risken kunde finns där för att det skulle inträffa igen.Frågan var inte om, den var snarare när. Nu har det alltså hänt och jag tror att det kommer att förändra mycket i vårat tidigare så öppna samhälle. Fast och andra sidan så tänker jag som så då det gäller avlyssning och utökad kameraövervakning att har man inget att dölja finns det kanske inget att oroa sig för utan tvärtom. Då kanske det är en fördel att polisen får utökade befogenheter till att kunna bedriva ditt jobb och all eloge till det jobb som de och all räddningspersonal utför. När vi drabbas av en nationell kris är jag verkligen tacksam över att det finns dessa skickliga yrkeskårer på plats som vet hur man ska agera. Samtidigt förstår jag mig inte på kaoset som råder i många av våra förorter där ambulanspersonal och brandkår ibland inte vågar ge sig in på utryckningar för rädslan att bli attackerade. I det läget så måste något ha gått fundamentalt fel och jag tror inte att man kan beskylla samhället för alla problem med ungar som driver runt på stan och kastar sten. Det klagas ju dessutom mycket på att det inte finns saker att göra men ibland känns det som det bara är ett sätt att fly undan sitt egna ansvar. För det finns mängder av föreningar som verkar för att engagera folk, ändå så klagas det massor. Visst kanske det behövs förbättringar på vissa områden, men det är samtidigt så svårt att kunna fånga upp varenda kotte. Som så går alltså mina tankar idag och jag tycker att man ska lyssna på den information som går ut i media och håll sig undan så att polisen kan göra sitt jobb. Sedan förstår jag om det är journalisternas jobb att gräva men ibland borde de kanske respektera myndigheterna mer med och strunta i vissa frågor som i sammanhanget känns så onödiga att de ställer. Till sit när det klarnar så kommer vi ju ändå få veta mer om vad som hände och varför men just nu kanske man ska backa undan och låta folk få sörja. För det är ju lite så det känns...samtidigt som det också är viktigt att man pratar om det och försöker leva vidare.Nu kanske jag också ska lägga till att jag har en stor del av min släkt där nere och känner en del stockholmare via min modellhästhobby så jag känner verkligen med alla de som har drabbats samtidigt som jag tror att man inte ska gå runt och vara onödigt rädd. För det går ju inte , det skulle om inte annar vara fruktansvärt jobbigt för oss att behöva bära runt på. All sorts ondska det kanske inte går att skydda sig emot men kanske därför trro jag det är så viktigt att alla på något sätt visar sitt stöd. Och en eloge igen till polisen och räddningspersonalen och alla andra som hjälpte till för det hade kunnat sluta så mycket värre!

Halloj på er!

Hejsan på er alla ni trevliga läsare som har den goda smaken att titta in hit på min lilla blogg för att kolla om jag har skrivit några nya rader. Tänkte faktiskt försöka posta ett litet inlägg idag med så det ska finnas lite nytt för er att läsa också och inte bara får bläddra tillbaka och läsa gamla nyheter. Solen skiner här men det blåser lite kyliga vindar än så länge fast visst märkt det att våren ändå är på gång. Var tvungen att uträtta ett par ärenden så då passade jag på att göra min vanliga promenad ner förbi kajen och oj vad isen hade släppt nu. Åtminstone på den ena sidan var den till största delen borta och där hade det samlats en hel del fåglar. Såg både storskrake och allehanda måsfåglar, hade ju inte kameran med mig så jag kunde inte identifiera alla arter riktigt men jag hörde gråtrutarna som pratade där de satt långt ute på iskanten, Sedan antar jag att både fiskmåsarna och skrattmåsarna var på plats som vanligt men att få se storskrakarna redan nu det hade jag nog inte räknat med. Tycker ju att de brukar dyka upp först i mitten av den aktuella månaden men det kanske är så att allt sker lite tidigare i takt med att det blir varmare. Fast det är ju lite både och det där med då men jag är ju glad att få återse dem alla , speciellt storskraken som är en av mina favoriter när det gäller sjöfåglar. Tycker verkligen om deras härliga färgkombination, svart,vitt och mörkt grönt är stiligt!
På tal om att dyka upp..
Stilig storkskrake poserar fint framför kameran.
Är det ,det här som kallas för ytläge i fågelvärlden?
Honorna saknar ju visserligen de där färgerna men de är ändå vackra när man får se dem på nära håll, och då ser man att också fåglar är olika indivder. Vissa får man komma riktigt nära medan andra inte alls gillar att ha en fotograf nära inpå sig.
Så här brukar skrakarna göra om man kommer för nära men hitills har jag aldrig blivit anfallen av dem.De varnar helt sonika genom att väsnas och sträcka upp halsen för att visa vem som är störst men då vet man det och kan backa eller stå kvar för de brukar lugna ner sig då de konstaterat att man inte är farlig och tänker äta upp dem.
För om man väl lär känna dem som jag gjorde med ett par småskrakar ja då kan man bli belönad med att få ta riktigt fina kort på dem då de ibland vågar sig väldigt nära.
Och ibland har man bara turen att komma i rätt ögonblick med då de är fullt fokuserade på att leta mat, men ja båda arter av skrake som jag har sett hitills har varit väldigt trevliga storfiskare.Kanske inte lika skickliga som skarven men skillnaden är väl att skrakarna åtminstoe äter upp all fisk de fångar och inte bara skrämmer ihjäl bytet för att sedan lämna resterna kvar! Det är väl däfrör den är så omtvistad som fågel samt den förödelse den lämnar efter sig på de öar där den häckar och om jag får säga det själv så kan jag trots allt förstå de som tycker illa om dem även om jag gillar fåglar och tycker om att studera också skarven.
 
 

Fam Nordström

 
Ja här är alltså min senaste familj i Sims 4. Det här är verkligen ett av de hushåll som jag är mest nöjd med. Fast det kan ju bero på att jag hade kommit ås lång redan innan det krånglade med deras hus första gången. Så jag visste hur jag skulle göra då jag väl valde att bygga om den gamla kvarnen. Oftast så brukar jag ju inte ens bry mig om det men nu kunde jag inte motstå frestelsen. Dessutom var det ju som så att jag gillade simmarna också och hade kommi t ihåg att spara dem i Galleriet. Ibland lär man sig saker med tiden som att man alltid ska göra backuper på saker man vill ha kvar, endera på datorn eller online.
 
Försökt att få det att se ut som en gammal kvarn eller kanske en fyr. Vissa saker saknar jag ju såklart fortfarande från trean men nog kan man komma rätt långt också i fyran med exteriören.
Mest nöjd är jag med bottenplanet som är mest hemtrevligt än så länge, uppe hr jag inte tagit någon bild ännu men övervåningen är lite under utveckling än så länge för där bor parets tre flickor.
Det är tydligen riskabelt att bo i närheten av en buske, fråga bara Alexander eller Lena.
Högteknologisk förlossning. Ibland går det ltie sentt och tången tar ut ett hjärta istället så man kanske besöker sjukhuset på egen risk ?
När jag trodde att kaoset lagt sig ..då ja då kom tvillingarna Matilda och Meja. Försts gången det händer mig i Sims 4 men visst är det dubbelt så stressigt!
Både Lena och Alexander arbetar som konstnärer och har haft turen att jobba ihop ett rätt rejält hushållskonto vid det här laget. Funderar på om det ska få åka på en välförtjänt semster eller om de ska köpa ett ltiet semesterhus...ja kanske rentav båda delarna .Det blri i varje fall lite enklare för dem nu sedan lilla Linnea(Molly) har växt upp och börjat skolan för visst behövde de lite hjälp med tvillingarna också.
Här är en gammal bil på Linnéa som föst faktiskt hette Molly men senare blev omdöpt ch nej det var inte jag som gav familjen sitt efternamn eller jo men Alexander var dataskapad och hette redan så då de träffades. Så då blev valet inte så svårt även om Lena behöll sitt efternamn ett tag så heter hushållet alltså numera Nordström i efternamn.

Hoppla hejsan!!

Ojsan har det redan gått en vecka utan att jag har skrivit något nytt inlägg åt er ? Ibland går tiden väldigt fort helt klart det upptäcker man speciellt  en sådan här gång när man kollar in på bloggen och tvingas konstatera det.. Fast det är väl åter igen som så att jag inte har prioriterat att skriva något här utan jag har haft fullt upp med att göra andra saker istället. Ni vet sådana där saker som jag brukar roa mig med, det vil säga se på TV, pyssla , spela Sims och leka med Theodor som är så social att han sätter sig och bara väntar i ena hörnet på buren på att få komma ut. Detta kan han alltså göra även om han redan har varit ute för ha vet ju att det finns en chans till att man kan bli bortskämd då man bor hos matte och för tillfället är ensamt guldkorn. Ja då kan man alltid sno åt sig en extra stunds uppmärksamhet och rymma bort till köket(synd nog så såg matte mig i öronvrån och gick efter)
Det här är onekligen Theodors favoritplats och så fort han får på sig selen drar han iväg till bokhyllan. Tror han tycker det är kul att klättra omkring eller så kanske han botaniserar och försöker hitta något spännande att läsa.
Annars så har jag städat och gjort ett par fina fynd som jag ska försöka komma igång på igen. Ibland blir det ju så att man skissar upp något men tapapr tråden..lite som då jag skriver men då kan man alltid ta tag i en del av projekten på nytt senare.
Man blir glad då man hittar sådaa här skisser som är så fina, men som man av någon okänd anledning inte har jobbat vidare med. Sedan har jag bråkat en hek dek med Sims 4 den senaste tiden. Först så slutade saker att fungea, jag knude inte ställa små maskiner på bänkarna länge. Läste på lite och kom fram till attt det var något i downloads-mappen som orsakade eländet. Tömde den och fick ordning på spelet igen. Hämtade ner familjen jag nyss påbörjat från galleriet och började om. La försiktigt tillbaka sak för sak i CC mappen och det såg ut att gå jättebra. Tills jag upptäckte att det fortfarande fanns problem med en viss sorts bänkar där jag fortfarande inte kan ha någon diskho. Det är dock ingen CC bänk utan en av Maxis egna *suck* men nu funkar alltså allt annat och det känns eg som att felet kom sig efter den senaste uppdateringen de gjorde. Innan dn hade jag aldrig några problem efter att jag lagt allt i mappen D istället för på C som jag hade förut.
Hur som haver har jag kommit igång  trots allt steul med själva spelet. Har en familj nu som jag är ruskigt nöjd med :om jag får säga det själv men jag kanske ska skriva om dem i ett eparat inlägg istället så blir det inte för långt för er som inte orkar eller är intresserade av att läsa grekiska :P men det är ju bara dom så att jag tycker om att spela helt enkelt.

RSS 2.0