mspbubblet

Hejsan svejsan på er igen, alla ni glada bloggläsare som har klickat er in just hit till min lilla vrå idag. Eftersom det är lite grådaskigt väder tänker jag nog parkera mig själv endera vid datorn eller TVn för att kolla om de visar något bra. Eller om jag ska försöka skriva lite , har inte riktigt bestämt mig än för vad jag ska hitta på faktiskt något blir det , den saken vet jag åtminstone med säkerhet. Har ju ett par historier på gång igen men jag försöker att begränsa tiden till att skriva på dem litegrann och vänta tills jag har inpsiration. För det är inte så roligt att kasta bort en massa papper.En del tycker att jag borde skriva dirket på datorn men jag känner att jag måste ha berättelerna på papper först innan jag kan börja renskriva. Alla tänker ju olika och har sina processer kring skrivandet men det här sättet fungerar alltså bäst för ig, så mycket behändligare att bara kunna sätta sig med ett block eller blad när man får inspiration utan att man är tvungen att vänta på en maskin som ska startas

upp! Så har jag alltid gjort och då väljer jag att fortsätta på det spåret.Visst har det hänt att jag börjat jobba direkt digital någon gång men det är mycket svårare då att man kommer av sig och tappar tråden.

 

Hallojsan på er alla ni som har vägarna förbi och klickar er in just hit på min lilla blogg. Somliga av er kanske brukar besöka den lite då &då för att kolla in vad jag och Theodor har för oss och ni är så varmt välkomna att titta hit. Ni får gärna tipsa andra om att läsa den och jag hoppas åter igen att det finns något som de flesta av er tycker om att läsa. Även om det blir mycket upprepning så försöker jag variera ämnena en del och posta olika bilder så att det inte bara blir på Theodor men nog om detta. Eftersom det är i hamsterspalten jag skriver ska han få ta över ordet, eller ja jag får ju skriva för hans räkning eftersom han ligger och sussar så gott i sitt hus just nu efter att han har varit ute.

Hejsan på er alla ni glada människor som råkat klicka er in just hit till min lilla blogg. Några av er kanske brukar läsa den för att se efter vad jag och Theodor har för oss medan en del av er kanske surfat in hit för allra första gången. Jag hoppas att ni oavsett anledning till att ni hittat hit ska finna något som får er att vilja fortsätta läsa.
Idag har jag i alla fall börjat dagen med att städa lite mer än vanligt åt guldkornet.Det händer ju att man måste flytta på skålar och hus för att kunna plocka pluttarna som ligger lite överallt i spånet men jag tror att han har sitt favoritställe bakom klätterhuset. Nåja, såklart kunde i alal fall inte lilla mannen låta bli att komma ut och kolla vad matte pysslade med heller men han var verkligen SÅ trött. Fast ibland får han ju det för sig att han ska gå ut på förmiddagen med, men han brukar nöja sig sedan han fåttt vara ute en liten stund då vill han gå in igen och det är alltid när han är lite trött i nattmössan sådär som hn småpratar med en. Vete syriskan vad han försöker att säga...kanske handlar det helt enkelt bara om att han är trött och vill gå in igen och sova men det brukar han ju också i regel få göra då, Dessutom är det ett bra tillfälle för mig att studera tänderna på honom, nu ser de ju kanske lite ljusa ut på bilden men irl är de så fint gula som de ju ska vara på gnagare & när jag kollade matchvikten på honom så hamnade vågen på 150 gram så då han gått upp lite sedan senast då han vägde tre gram mindre. Sedan är jag inte militärisk då det gäller invägnnigen men jag tycker det är bra om de ligger kring 150-170 gram...då har jag haft de som vägt både så lite som 135 samt en på 180 gram men man märker ju på dem hur de mår också. Theodor är en alert och nyfiken liten kille helt klart, sedan så är han väldigt snäll men i somras upptäckte jag att han an någon anledning är livrädd för min pappa så jag undrar faktiskt om han blivit skrämd av någon karl eller om det bara är jag som inbillar mig allihopa. Jag märkte ju dock att han blev stressad varje gång som pappa försökte närma sig honom men däremot gick det bättre med både mamma, mostern och syrrans ungar. Det var hur som helst ett nytt beteende som jag inte har sett hos någon hamster förut men alltid finns det väl saker att lära sig om detta underbara lilla djur.

Grattis Svergie till lagsilvret i hoppningen, det var SÅ spännande fram till slutet men vad hände eg med Malins Chu Channa när bommarna började falla som plockepinn. Gillade kanske inte riktigt Malins förklaring efteråt heller om hästens tveksamma syn. Om man vet om problemet varför går man då in och rider en sådan viktig tävling på hästen under de förhållandena som var?
Fast och andra sidan vet jag inte i vilken form lagets reservhäst Bonzai H är i heller men jag tror inte vi skulle ha förlorat mer på att satt in honom och Helena istället den här gången.

Fast det är ju alltid lätt att vara efterklok men det kändes inte alls bra utan mer tråkigt att se rivningarna. Nu är jag ju inget orakel när det gäller hästar men de som har problem i rygg eller nacke brukar väl ofta göra sådär att de sätter upp huvudet och drar iväg. Då spelar det ingen roll heller hur ärlig häst man än har att tävla med för slutresultatet påverkas ändå av dagsformen.

Efter alla år så är båda två verkligen värda all denna framgång och jag kommer att hålla tummarna imorgon för att det ska räcka hela vägen mot den där så åtrovärda titeln, Europamästare 2017, det skulle låta bra fint det.,

Sedan gör våra ryttare &hästar det så bra som vågar rida an på och hoppa de där gigantiska hindren som kanske är 1.60 höga. En annan skulle ju kissa på sig om man försökte göra om det och den högsta klass jag någonsin sett var ju enorm bara den, ändå var den inte mer än 1.20 och i jämnföresel är ju inte det så högt ändå men just då kändes det alltså tillräckligt stort. Så nej jag är alltså en riktig fegis och lagom mycket sugen på att prova det där med hästhoppning, klart man har travhoppat över cavaletti men det överlever man ju åtminstone utan att få svindel i själva språnget.

 

 

Idag är det en strålande och fin höstdag här.

Solen värmer sakta upp luften lite igen och just därför tänkte jag passa på att ta med mig Theodor ut en stund för att njuta av det fina vädret, Det blir ju kanske inte så många fler tillfällen för honom ute i spenaten heller i år menar jag. Fast vad tror ni sker då vi kommit ut och väl funnit oss till rätta?

Jo det börjar blåsa så  hamstermannen bara vill krypa upp innanför mattes ena byxben och gå in igen, verkligen typiskt. Nåja vi hann ju i alla fall med att vara ute en liten stund trots allt och han tyckte det var så kul med det överdimensionerade badkaret som matte skaffat just för sådana här tillfällen för att han ska få ha lite mer kul när han är ute på äventyr,Det låter ju mycket bättre att se det på det viset än att säga att det var ett felköp då matte var lat och inte orkade handla sanden på butiken som vanligt.

Till medaljen i fälttävlan med laget under EM i Polen, Det var spännande även individuellt in på minsta målsnöret men jag tror att det var som Sara Algotsson Ostholt sa själv efter ritten ,att Reality spände sig och då började bommarna ramla. Det är något som kan hända alla när man arbetar med djur och ibland finns marginalerna helt enkelt inte där. Det var synd men det blev ju åtminstone en ny medalj för oss svenskar att glädja oss åt!
Fast jag tycker man måste fundera på om underlaget verkligen var så bra med alla de där incidenterna som var på banan. Jag vet att man jobbat mycket med säkerheten inom hästsporten men så många vurpor under en tävling, är det verkligen normalt? Visserligen så är fälltävlan att jämnställa med maraton eller formel ett men ändå. Jag tycker det var lite för många tillbud för att det skulle kännas riktigt bra och då menar jag inte bara den märkliga olyckan med den ena hemmaryttarens häst Bob The Builder som skulle komma att få ett så olyckligt slut under dagen. Man var ju glad när de fick upp honom på benen men kanske förstod man redan hur det skulle gå eftersom han inte hade rest sig själv. All heder åt veterinärerna som säkert gjorde vad de kunde men ibland är det snällare att låta djuren vandra vidare även om det är hemskt jobbigt för alla som befinner sig i den närmaste kretsen runt. Folk som inte har djur kommer kanske aldrig att förstå det här, men har man själv haft en nära relation till en häst eller annan fyrbent pälskling ja då blir det hela väldigt självklart i hur jobbigt det måste vara att få hela tillvaron ändrad på grund av en enda liten olycka sådär. Det går inte säga något annat om det egentligen heller...mer än att jag hoppas att man verkligen anstränger sig till det yttersta, sedan vet ju utövarna om att riskerna ändå finns där för jobbar man med djur går det kanske inte att förhindra allting som kan hända heller. För det är just djur och inga maskiner som en del verkar tro och jag hoppas att Djurens rätt inte får för sig att utnyttja det här på något sätt som de ger sig på till exempel travsporten men nog om detta ämne nu. Över till ett par andra saker som jag funderat över nämligen Kim Wall och Therese Johaug.
Det första av dem är bara så tragiskt som någonting kan bli och man undrar verkligen vad som har hänt ombord på Ubåten. För nog är det märkligt att karln sänker den frivilligt och hävdar att det var en olycka som dödade henne ? För de anhörigas skull hoppas jag att det är henne som danska polisen nu har hittat så att de kan få ett avslut på denna förskräckliga tid och påbörja sorgearbetet. Och den viktigaste frågan kvarstår ju fortfarande, vad har egentligen hänt?
Vad tycker ni om domen mot Therese Johaug ? Är inte helt förvånad att den förlängdes eftersom det där fallet med den där italienskan uppdagades nyligen, nej man ska ha koll på vad man väljer att stoppa i sig som aktiv idrottare & jag tycker det är misstänkt at som vuxen skylla allt på läkaren när hela tuben skrek så uppenbart vad det var för preparat. Då borde man själv även ha förmågan att tänka efter innan man brukar preparatet men det är min personliga åsikt om det hela. För er som är nyfikna på hur Theo mår kan jag säga att mattes lilla guldklimp mår så bra som han bara kan över att få vara hemma igen.

På tal om att göra en utflykt ja...jag trodde inte jag skulle orka det i år men för två dagar sedan var pappa och jag upp på ett berg som ligger ett par kilometer från där de bor, 133 meter höga Stranneberget. Det var verkligen en nervkittlande pärs att ta sig ända till toppen men vi tog oss upp toppen till slut. Fast nästa gång så kanske det blir mer ett måste att ha med sig fika eller åtminstone vatten och får jag bestämma så går vi från det vanliga hållet då stigen den vägen är mycket enklare att gå och man slipper gå över åsen men det var ju förstås ett äventyr det med,då det var längesedan vi gick leden den vägen.

Hejsan på er allihopa dåså var det en vecka sedan jag senast var inne och uppdaterade med ett nytt inlägg igen. Tänk , det är ruskigt vad tiden kan gå fort ibland men det blir ju så på sommaren med att jag är ute mer och gör andra saker än att sitta inne vid datorn och häcka. Idag har däremot jag och Theodor landat i staden igen efter semestern och ni må tror att mitt lilla guldkorn snabbt kommer in i sina rutiner igen med att sitta på huset och titta på matte tills han får gå ut, men det är klart han måste ju skynda sig att hamsterifiera lägenheten igen och nog känner han igen sig alltid.För det gick väldigt fort för honom att hitta den gamla vägen över brädan ...så nu tycker han väl att matte kan titta åt något annat håll ett tag så atth an kan smita in under sängen och gömma sig i hörnet där han brukar trivas att sitta. För då tror matte att han har försvunnit och det är SÅ festligt att leka kurragömma! Nåja vägen in bakom frysen är ju spärrad numera så dit in blir det i alla fall inga mer utflykter..på tal om det ja nu måste ni ju få veta vad jag gjorde för två dagar sedan.

I alla dessa år som jag följt fågellivet ute hos mina föräldrar har jag velat få syn på den. Har hört rykten om att man ska ha sett den i alldeles i närområdet men hittills har den skygga fågeln hållit sig undan . Ända tills idag vill säga då pappa och jag var ute på promenad för att kolla efter hallon. När vi hade gjort bort inspektionen i snåren så fortsatte vi traska på längs vägen och vi tyckte att korparna väsnades lite väl mycket men vi valde ändå att kolla in området nere vid ån först.Som vanligt var tranorna där.Den här gången var de bara två och de skrek så fort de fick syn på oss i buskaget. Tog några foton på dem innan vi fortsatte.

När vi kommit tillbaka ut på vägen och bara gått en liten bit gick allt så snabbt, vi såg något som svischade till framför oss en bit upp i luften och sedan såg jag en liten fågel , mindre än än korp som flög iväg med något i klorna. Pappa trodde inte på mig från början men jag sa redan här att det nog var en rovfågel av något slag. eftersom det gick så  fort. När vi sedan stod och spanade igen fick vi syn på den  högre upp i luften och jag tog några bilder med mitt teleobjektiv 70-300 mm. Vi kvar på platsen och såg fågeln försvinna iväg med bytet medan korparna var märkbart upprörda över dess närvaro och jag granskade bilderna i kameran närmare. Jag kunde knappt tro det själv men där var den, pilgrimsfalken i all sin skönhet och elegans!

Hejsan hoppsan på er allihopa som tittar in hit på min lilla blogg för att se om det har hänt något nytt sedan ni kollade in här senaste gången. Ja det förstås, några av er kanske klickat er in hit för allra första gången med och tycker att det verkar hända rätt lite just nu. Ni kanske har rätt men det är ju sommar ännu och även fast jag har en dator ute hos föräldrarna där jag och Theodor för tillfället befinner oss så blir det att jag gör färre inlägg under semestern. Jag passar på att ta lite ledigt och pysslar med en del andra saker istället. Fast snart kommer vi att vara tillbaka i stan och då blir det kanske mer uppdateringar som vanligt igen.Om någon funderar över hur Theo mår så kan jag hälsa att han just nu sussar så gott precis som allra hamstrar bör göra vid den här tiden på dygnet och han har blivit så bortskämd må ni tro. Fast han är lite ängslig för att gå ut här, men det är klart..den stora vida världen är kanske för skrämmande och innehåller allt för många faror för även den lilla modiga syriska hamstern. Då är det säkrare att stanna inomhus och leka bonde istället, att åka runt med traktorn är jättekul!

Nu skulle jag ju inte låta honom ta över den här posten helt och hållet heller var det tänkt, även om det är så väldigt lätt hänt att det blir så, när man har en liten alldeles underbar pälskling som mycket väl kan konsten att dupera sin matte till nästan vad som helst genom att använda den där bedårande blicken.

Hej på er alla ni läsare som klickar er in just hit på min lilla blogg. Somliga kanske brukar göra det åtminstone någon gång i veckan för att se efter vad jag har för mig och vissa av er kanske bara råkat snubbla in av någon mer diffus anledning. Nåja oavsett så hoppas jag att det ska finnas något som ni alla gillar att läsa om eller bara fina foton att titta på. För trots att jag har fått höra Men du får aldrig syn på något när du gör ut så händer det ju att jag faktiskt får det sedan är naturen inte så dum i sig själv den heller. Idag tänkte jag försöka visa upp min oas ute hos föräldrarna där jag har gått så många gånger och funderat över både det ena och det andra.