mspbubblet

Fast nu tillbaka till vad jag har gjort mer för att säkra upp då Theo är ute på lösdriften. Jag ser såklart till att stänga alla dörrar dit han inte ska in, det vill säga badrummet och klädkammren men annars har jag nog inte gjort så mycket mer heller. En del kanske förfäras över alla kablar men efter nu Theodor som blir min åttonde guldhamster så har jag faktiskt aldrig haft några problem med att någon av dem försökt sig på att gnaga på dem. Ändå så ahr de haft motorvägen bakom databordet där jag har en ordentlig härva som ligger men jag kanske bara haft tur eller så är de helt enkelt smarta nog att inse att det där faltiskt inte är mat. För de lär ju inte se så speciellt bra men däremot så har de ju utmärkt lukt och hörselsinne istället som kan vara en del av förklaringen också har jag ju varit noga med att säga nej om jag sett att de varit och snusat på dosorna i början.

 

Hästen drabbades av kisskolik och var nära att stryka med men tack vare en hjälteinsats från två kloka veterinärer som lyckades skrapa ihop bpde medicin och tillräckligt med dropp klarade han allrså livhanken. Fast det hade alltså kunnat gå väldigt illa och det får en att börja tänka efter på ett problem som man dragits med ett bra tag  norrut. Bristen på akut sjukvård för stora djur som hästar. All heder åt distriktsveterinärerna men ibland känns det som om de kämpar på i motvind den här delen av landet med de stora avstånden. Har man en akut sjuk häst så är varje minut livsavgörande och nu hade hästen änglavakt den här gången men så är det ju inte alltid och då är det långt till närmaste klinik. Det här är ett problem som jag tycker att man borde titta på närmare och försöka lösa för det finns ju gott om hästar också i den här änden av vårt avlånga rike. När det gäller just travet så kanske an skulle kunna lägga bollen hos ST och kräva av dem vilka resurser som borde finnas på plats på alla de olika banorna under åtminstone tävlingdagar men samtidigt vet man ju aldrig när olyckan inträffar. Den kan lika gärna ske på en dag med vardagstrav eller på stallbacken så att se över rutinerna vore nog inte så fel ändå. För det ska inte behöva hända i Svergie att hästar riskerar att dö på grund av brist på veterinärvård!

Följde alltså sändningen i TV och blev tvungen att skratta då programvärden sa attt det rådde norrländsk sommarvärme på banan! Han försökte sig på att skämta, men det är så synd att de inte kan lägga omgångarna här uppe mer på sommaren för då kommer det ju mer folk också. Igår såg det ut att ha varit glest men de flesta stod väl och tryckte inomhus men så blir det ju om V75 ska köras i smårusk, det spelar ingen roll var man försöker göra det och när det väl regnar när ska man egentligen av säkerhetskäl ställa in en tävling, det tycker jag man kan fråga sig efter att ha sett bilderna från klostubben i Paris där det ens var ett undwe att hästarna tog sig i mål men flera hade ju problem, däribland svenska Spitcam Jubb som kämpade på med aktionen.

Sedan vill jag också skriva av mig om en sak i lokaltidningen som de borde skämmas över att ha tagit in. De tycler nämligen att banan är landet sämsta på att locka publik ändå vet jag hur mycket de frivilliga går in och verkligen försöker satsa , det känns därför så fel och tråkigt att få se journalister skriva sådant. Vad förväntar sig folk iegentligen nuförtiden, om man går på trav så är man väl ändå där i första hand för att man gillar sporten och hästarna ? Det går liksom inte att begära lika mycket av en liten landsortsbana som numera bara kör sommartrav som av maskineriet som finns kring de större . Åtminstone inte med vetskapen att de flesta banor slits med en taskig ekonomi och att ATG är ytterst ansvariga för den centralisering som skett de senaste åren. Då är det klart att folk till sist tappar tålamodet och fler och fler amatörer väljer att kliva av karusellen. Själv så är jag oerhört glad och stolt att min lilla stad fortfarande får ja sin travbana kvar och hatten av för våra duktiga tränare  som sliter på i ur och skur för att vi ska få se dessa fina djur som inte tycker att det finns något roligare än att springa.Och en hästsko i baken vill jag ge åt DR igen, visst finns det rötäggg inom alla branscher så också inom hästnäringen men man vinner absolut inget på att dra alla över en kam. De allra flesta tävlingshästar har det faktiskt väldigt bra och det finns ett fast tävlingreglemente som man går efter, jag lovar att det är ett ordentligt litet häfte som man kanske borde läsa igenom innan man börjar klaga. Sedan sker det tyvärr dödsfall men under en längre period som man studerat detta har faktiskt talen visat sig vara så låga som 0,05%  per lopp som körs , alla orsker bakom dessa går kanske inte heller alltid att räkna ut eller förebygga utan det är alltid risker att jobba med djur & ser man till procentantalet så är det verkligen lågt i förhållande till hur många lopp som körs. Det dör alltså betydligt fler hästar i träning eller i hagen men det skrivs det ingenting om i media och gör att debatten blir lite bväl ensidig. Dessutom kan det se våldsamt ut med piskorna som flyger men för det mesta slår man på skacklarna  och även om det ser brutalt ut så skadas ju inte hästen av det, en häst som har tappat tilliten till människor brukar i regel INTE prestera bra utan de blir mer av nervvrak i sådana fall. Så sluta upp att smutskasta travsporten.Sedan undrar jag om det inte är så att hästar faktiskt varit i vår närhet väldigt länge och varit en lojal&trogen kompis i så väl jordbruk som skgosbruket men att man verkar ha glömt bort detta faktum helt och hållet då man skriker på alla de som håller sig med dagens hobbyhästar. Hästar är djur som i regel vill arbeta och de flesta av dem skulle inte må bra av att endast gå och skrota i en hage heller, så då är det väl bra om det funkar att skola om dem efter avslutad karriär men har man en enmanshäst som endera har lynnesfeö eller helt enkelt har en häst som haft problem med återkommande skador är det kanske ändå bättre att skicka hästen till slakt än att den blir en södnerstressad vandringspokal ? DKänner till ett fel inom ridhästvärlden där en individ bytte hem 12 gånger och hamnade hos 13 olika ägare som ingen förstod hästens problem & det var verkligen ingen munter historia men det visar ju hur det kan gå från toppstammad avelshingst till hästvärldens absoluta bakgård.  Vidare tycker jag också att det är oroande med alla dessa oftast unga tjejer som påstår sig *rädda* vanvårdade travare, oftast är de ju faktiskt inte det enligt det regelverk som finns och på alla år jag varit på trav och gått på stallbacken dessutom så kan jag bara minnas ett fall när jag ville gråta då jag såg en häst som verkligen såg ut att ha varit genom ett helvete. Så därför tror jag på att de flest ändå anstränger sig för att djuren ska ha det så bra som möjligt den tid man väl har dem och innan ni uttalar er, ni som påstår att trav är djurplågeri prova att besöka en travbana eller ännu hellre be att få hälsa på i ett amatörstall så kanske ni får se det ur en helt annan synvinkel!