MS Estonia
Idag är det en sådam där dag som alltid känns i 
. Jag vet inte varför eller jo det gör jag, för jag minns så väl vad jag gjorde när vi fick veta att Estonia hade förlist ute på Östersjön. Fastän jag inte var mer än tio år så kommer jag ihåg det, att jag var i skolan och vi skulle ha musik när någon kom in i klassrummet och berättade om det för vår lärare .De som ville fick sitta kvar i lektionssalen och hålla en tyst minut för alla de som hade förolyckats , men ja några av killarna kunde såklart inte vara tysta så vår lärare fick lov att köra ut dem också kommer jag ihåg hur flaggan på skolgården halades på halv stång. Det var helt enkelt en sorgens dag och jag tror det kan vara svårt att förklara den stämningen som sedan la sig över allting, över hela landet några dagar efteråt för de som inte var med om det. Fick sedan , många år senare veta att min pappa hade en barndomskompis som var med ombord just den natten och som tyvärr fanns med bland de omkomna.
. Jag vet inte varför eller jo det gör jag, för jag minns så väl vad jag gjorde när vi fick veta att Estonia hade förlist ute på Östersjön. Fastän jag inte var mer än tio år så kommer jag ihåg det, att jag var i skolan och vi skulle ha musik när någon kom in i klassrummet och berättade om det för vår lärare .De som ville fick sitta kvar i lektionssalen och hålla en tyst minut för alla de som hade förolyckats , men ja några av killarna kunde såklart inte vara tysta så vår lärare fick lov att köra ut dem också kommer jag ihåg hur flaggan på skolgården halades på halv stång. Det var helt enkelt en sorgens dag och jag tror det kan vara svårt att förklara den stämningen som sedan la sig över allting, över hela landet några dagar efteråt för de som inte var med om det. Fick sedan , många år senare veta att min pappa hade en barndomskompis som var med ombord just den natten och som tyvärr fanns med bland de omkomna.Så idag tänder jag faktiskt alltid ett ljus här hemma också skickar jag en tanke till alla som på något sätt kom att beröras av katastrofen den natten. Jag försökte se den nya filmatiseringen som har kommit av händelserna , men jag kunde inte se mer än ett avsnitt sedan fick jag ont i magen.Det får jag kanske redan när jag hör radioupptagningarna på de där första nödanropen som finns sparade: Mayday,Mayday.
På samma gång som det är intressant att höra hur radiotrafiken gick mellan de olika båtarna, men inte ens de trodde ju riktigt från början på vad som hade hänt för att det var så ofattbart allting.
Silja Europa var en av de första båtarna att komma till olycksplatsen och här har jag fotat henne 2008 på väg ut från Mariehamn. Själv så står jag ute på däcket på Silja Festival som var det fartyg vi kom att åka med på linedancekryssning totalt fem gånger, fyra till Åbo och en vända var vi ända till Riga.
Då vi var till Riga, ett år senare 2009 så kommer jag ihåg att de fick lov att rakt ändra kurs när vi skulle tillbaka hem för att det blåste så, man kunde till och med höra hur flaskorna uppe i taxfreen låg och klirrade mot varandra och serveringarna ombord stängdes.
Jag fick en liten släng an sjösjuka den gången, men jag var i varje fall inte ensam om att sitta där i trappen på mittdäck och följa resan via GPSn på TVskärmen utan vi var ett gäng,Tror att det kanske var det bästa sättet där och då att mota oron på, för den ångesten som kom med yrseln var nog det värst, jag klarade mgi i alla fall från att behöva kräkas Man kände sig så liten där , mitt ute på det öppna havet och kanske fanns tankarna på Estonia 1994 där någonstans i bakhuvudet.
Fast man försökte ju såklart att mota bort dem , men ja ibland så är det där väl kanske lättare sagt än gjort med.
Hur som haver gick ju kryssningen bra i slutänden , men det var nog första gången jag var totalt utpumpad och sov större delen av bussresan tillbaka hem. Sedan när man väl skulle landa igen hemmavid, så var det som att marken gungade i ett par dagar.
/Silvertärnan
Hallojsan hejsan!
Hejsan på er alla ni läsare som har klickat er hit och hittat vägen in till min lilla blogg.
Nu så har jag inte varit in här och skrivit någoting igen på ett par dagar ,men nu så tänkte jag att det skulle bli ändring på det och jag hade tänkt försöka med att få till några rader i ett inlägg.
Redan då jag var ut imorse för att byta vatten åt fåglarna och se till att de hade fått rent i båda sina fat så kände jag det på mig, att det här var på väg att bli just en sådan där toppenfin försommardag
Solen den hade börjat skina så smått och det var faktiskt snudd på, att det inte blåste någoting till skillnad mot hur väderleken har sett ut här tidigare under veckan.
Fast nu ska jag kanske inte hålla på att klaga för mycket , men det har ju inte varit helt skönt att vara ute och gå när vinndbyarna har tagit i, så därför måste jag då säga att det kändes SÅ härligt idag.
Taz fick alltså lov till att nöja sig med att bara få gå ut och springa en liten stund i hallen, medan jag höll på med att packa ryggsäcken för att jag skulle kunna stanna ute en längre stund.
Han var inte helt nöjd kan jag säga med att behöva bli infångad men så fick det helt enkelt bli, får kanske kompensera honom ikväll med att han får vara ute mer.
Hur som haver så tog jag mig iväg ner mot kajen någon gång där vid halv åttasnåret men det är en bra tid för att komma sig dit om man vill hinna titta på fåglar innan staden har hunnit med att riktigt vakna. Fast jag måste få lov till att börja med, att visa upp några foton från igår när jag också var ute och gick , fast då blåste det ju kanske en 6-7/ sekundmeter...
Nej det är inte helt lätt att få komma kråkfåglarna inpå livet, de flyger oftast iväg när de ser att man kommer gåendes med kameran men nere vid småbåthamnen så finns det ett par som jag tror börjar att känna igen mig, för den ena fågeln i paret har då blivit mer och mer orädd med tiden.
Nu var den visserligen upptagen med någoting när jag kom, fast på det här avståndet brukar jag verkligen inte få komma men jag kunde stå där ett par meter ifrån den utan att den flög sin väg.
Sedan säger jag bara som så, skam den som ger sig men äntligen så har jag lyckats med den svåra konsten igen, att få till eyy par fina kort på stenskvättorna men de gör ju verkligen skäl för sitt namn när de hoppar omkring nere bland sprängstenen men nog är det fina fåglar att få syn på alltid!
Sedan så fick jag syn på någoting helt annat med igår nämligen en ny kemtanker som hade lagt till vid kajen nedanför cisternerna men jag kanske börjar att bli lite haj på båtar nu också då jag börjar på att mer eller mindre kunna känna igen dem. Fast den här gången blev det alltså en ny tanker från Norge med hemmahamn i Bergen som var på på besök.
Idag när jag kom ner så var det bara Halland som låg kvar där borta, inne vid industrikajen men jag tycker ju fortfarande att det är en trevlig syn med dessa fartyg.
Ja jag kanske har fått pippi på storskrakar, men de är så trevliga sjöfåglar att få lära känna så här på lite närmare håll och det är ju långt ifrån alla av dem som tycker om att visa upp sig så här framför kameran med. Fst eftersom jag brukar gå samam runda, nästan varje dag så tror jag att den här honan och jag har börjat med att lära känna varandra på riktigt nu då hon kan komma och simma alldeles invid strandkanten fastän attj ag står där med kameran. Ibland så händer det dock att hon skrockar till lite varnande men då brukar jag backa tillbaka ett par steg också fortsätter hon att fiska som att ingenting har hänt.
Sedan så kan jag ju inte få nog av tärnorna utan jag passade på att gå förbi det andra stället där jag vet att de brukar kunna sitta sig och mycket riktigt så var det upptaget, fast borden bredvid var lediga så jag slog mig ner där och åt min frukost .
Fast jag kände mig ju lite uttittad men jag tror faktiskt att silvertärnan föredrar nyfångad fisk som helst även ska sprattla när man ska till att svölja ner den.
Så här går det vanligtvis med mina försök till att fota den skygga storskarven som jodå ibland går ända in till kajen här för att fiska, det vill säga kanske inte fullt så bra. För så fort att de får syn på mig, så brukar de dra iväg fortare än att man hinner zooma in dem med kameran.
Idag när jag kom gåendes mot trädäcket så satt ett par med fisktärnor där och vilade sig, de verkade må rätt så gott i solskenet de med.
Lite längre ut , uppe på räcket så satt som vanligt min lills kompis Silvertärnan och väntade på att få nyfångad strömming till frukost. Hanen kom förbi och han släppte av fisk ett par gånger till henne men det roligaste var nog ändå den lilla gråsparvshonan som efter en stund kom flygandes . Hon började med att landa på räcket bredvid tärnan som inte verkade vara sådär jätteförtjust över att ha fått en ny granne , men för sparven var det bara en mellanlandning. För sedan så tog hon sikte på mig och landadade under bordet där jag satt och efter ännu en liten stund när hon hade konstaterat att det kunde vankas smulor av muffins som rmlade ner ja då kom även hennes fina make dit. Så nu kanske jag har fått mig två nya små fans här :) men nästa gång så får jag kanske plocka med mig någoting som är nyttigare för dem att äta.
/Silvertärnan
Hejsan svejsan på er ni alla !
Hallå på er alla ni läsare som har hittat vägen hit och klickat er in till min lilla blogg.
Nu så har det fått gå ett par dagar igen mellan raderna men det är kanske lätt hänt att det blir så när man pysslar på med andra saker och under tidenglömmer bort att man borde gå in och skriva ett inlägg.
För tillfället så har jag ju snöat in fullständigt, kanske lite för mycket på ett par , tre saker.
Den ena grejen är Sims 4 som jag har fastnat lite i , då jag försöker mig på att återställa min Modsmapp som så mystiskt försvann efter den senaste uppdateringen av spelet.
Jag börjar däremot kanske äntligen börjat känna det så smått att jag har hittat tillbaka till ordningen på alla filerna igen så att mappen försvan nvar faktiskt kanske inte enbart negativt.
För det har fått mig till att bli mer nogrann med att sortera upp dem och ni kan ju vara säkra på att jag tänker göra en säkerhetskopia av den, den här gången så att det här inte händer igen!
Så kul är det ändå inte att behöva sitta och ladda ner en massa saker på nytt, nej för även om jag kunde rädda en del av sakerna via en mapp som jag hade sparat ute hos föräldrarna på deras maskin så tar detj u några timmar att samla in alla föremål igen!
Ja ni hör ju , jag har att göra med det inna njag kan börja spela.
Sedan så håller jag på att sticka en ny kappa åt Orla och eventuellt ska hon även få ett par nya byxor till den , men jag kan inte för mitt liv förstå var jag har lagt hennes jeans åt men de dyker völ förhoppningsvis upp.
Efter det så spenderar jag ju givetvis mycket tid tillsammas med guldkornen och lilla Taz , han gör ju hela tiden stora framsteg även om han får återfall ibland och blir rädd för saker.
Fast han är ju trots allt fortfarande bara en liten räka som inte ens når upp till första planet på skohyllan..förlåt jag menade såklart klätterställningen och vet ni, jag trorf aktiskt det att det blev rätt hamster på rätt plats den här gången också, Han är verkligen så snäll och lite försiktig av sig men , på samam gång ser man bara ett svart streck när han drar fram över hallgolvet i raketfart.
Jo det är klart mycket bättre att få springa omkring i hallen än att behöva vara instängd i en trist leklåda. och jo han har allt redan börjat med att linda mig kring sin ena lilla tass.
Sedan så kan det såklart vara svårt att få ett bra grepp om honom ibland då han är så liten , jag är ju kanske visserligen mer van vid att hantera betydligt större Hugo Boss numera men jag kan försäkra er om att ingen hamster skadades vid denna fotografering.
Så fort han fick komma tillbaka ner på golvet så drog han kvickt iväg på äventyr!
/Silvertärnan
Hejsan svejsan på er ni alla !
Halloj på er alla ni läsare där ute , ni som har fått för er att ni just nu ska klicka er in hit på min lilla blogg Jag hade i alla fall tänkt att jag skulle försöka mig på att skriva några rader här idag , då det ju inte har blivit något nytt inlägg här på några dagar.
Utan det har istället blivit så att jag har pysslat på med en del andra saker, som att försöka städa upp lite vid datorn också har jag även tillbringat en del av den tiden i soffan framför Vinterstudion.
Vidare så har jag också spelat en hel del Sims 4 och jag börjar så sakteliga att komma igång med husgbyggandet på nytt. Det som saknades var kanske inspirationen ,men så var den tillbaka och familjen Karlström/Edberg kunde till sist få flytta til lett nytt kvarter. Fast det är ju en hel del jobb kvar som ska göras på det, men det börjar i alla fall att likna någoting, det tycker jag allt. Svårast för mig att få till blir nog det brutna taket på den gamla villan som är från sekelskiftet .Med lite mer pusslande och jobb med inredningen så kommer det här nog ändå att kunna bli ett riktigt fint hus när det är färdigt.
Jag försökte mig på att utgå från en planritning den här gången men man får ju alltid lov till att anpassa dem en del efter spelet, så jag ändrade bland annat om det trånga och opratiska köket lte mot hur oginalet ser ut, men det tror jag ju faktiskt att simmarna bara är tacksamma över så här ser ni plan I; Hall, Kök,Matrum, Vardagsrum, Kontor, Musikrum och WC
Plan II är också något av ett projekt men så här ser rumsindelningen ut: Hall, Sällskapsrum, samt fyra sovrum + två badrum och förråd
/Silvertärnan
Äntligen!
Idag så får jag helt enkelt lov att utbrista i ett äntligen som Gert Fylking gjorde en gång när han var iklädd i en rosa träningsoverall om någon minns det fast de flesta har kanske förträngt det ?
Det var bitvis så det kändes imorse när jag tittade ut genom fönstret och såg att det låg ett vitt täcke kvar där nere på marken. Ja, fast egentligen så började ju det här första riktiga snöfallet redan igår kväll men eftersom det inte har hunnit blivit kallt ännu så trodde jag kanske inte på att det skulle ligga kvar. Fast den här gången kan jag faktiskt kanske finna mig i just den vetskapen om att jag kan ha fel, jodå det händer . Kanske att det på något vis är lite märklgit att man kan bli så här pass glad över att det kommer lite snö men den gör verkligen en stor skillnad när den väl ligger där.
Allting känns i alla fall som om det har blivit mycket ljusare i tillvaron och den där grå filten av dimma på morgnarna , den som man kan bli så trött av ja den känns helt plötsligt inte alls lika jobbig längre.
Sedan så visar ju termometern visserligen fortfarande på plusgrader , men då så får man väl lov att försöka ta till vara på den här känslan så länge som den nu varar. För nog är det så , att det trots allt är bra mycket trevligare så här när det ligger ett lagomt tjockt täcke av snö på marken lagom till jul än när den på en gång ska behöva förvandlas till slask ?
Sedan låter det ju så fint under fötterna när snön knarrar då man går.
Nej nu ska jag allt ta och fortsätta med att spisa julmusik här och nu känns det faktiskt som att det nog kommer att bli en bra jul trots allt, om ni inte har hört den här än så tyckert jag att ni ska lyssna på en av de låtar som jag har med på min julspelista (124) Punters, Christmas In The Harbour - YouTube,
Hörde den för allra första gången för några år sedan, men jag måste säga att det är en låt som hela tiden växer i mina öron men det kanske blir mer så då man faktiskt bor i en gammal kusttstad.
Nu så har det äntligen blivit ett vitt täcke nere på marken när jag tittar ut genom fönstret
Stadsduvorna verkade inte vara allt för bekymrade av väderomslaget men de sitter ju där uppe på hustaken och kurar i varmluften vid utblåsen., så nog tar de på det viset sig igenom vintern Åminstone så länge det inte blir alldeles för kallt.
Hittade mig en fin liten kompis som någon hade hunnit bygga ihop där nere på kajen, men jag tyckte att den stackaren såg ut att vara lite ensam fast jag hade ju bara tagit på mig fingervantarna på mig när jag gick ut.. Om jag bara hade haft handskarna så skulle jag nog gett mig på att försöka bygga en snöhund där bredvid och gett gubben en mössa.
Ett par av storskrakarna dröjer sig ännu så länge kvar här fast jag hade lite otur idag, för då jag väl kom mig dit ner idag vid tiosnåret så låg den här hanen på för långt avstånd för att jag skulle kunna få till bättre kort på honom än så här, men jag fick mig ett gott skratt åt honom ändå då han höll på med att göra sitt årliga julba så att vattnet stänkte åt alla håll! ELller om han höll på med att öva in en ny fisketeknik men vad jag vet så brukar ju skrakarna vanligtvis lägga sig i ubåtsläge när de ska till att fånga fisk.
Jo, några enstaka gräsänder dröjer sig också kvar här inne i fjärden och de är precis som vanligt svåra att få komma närmare in på livet än så här men det verkar alltså som att de två knölsvanarna till sist har gett sig av för i år,Jag är fortfarande så tacksam över att jag hade turen med mig nu i höstas och fick lära känna de båda två , stora vita fåglarna på lite närmare håll. Hoppas verkligen på att de dyker upp igen när det ska till att våras, men då får jag ju kanske akta mig mer om det är så att de var här och mutade in sitt nya revir. De gav mig dock en fin inblick i livet som svan och jag fick så många krot på dem, att det blr en utmaning för mig nu när jag ska sätta igång med sorteringen.
Här är bara några av alla., men jag vet inte om det är så att man kan ta för många kort på dem.
Jg tycker nog inte det men det kan ju tänka sig attj ag blev aningens påverkad av att jag fick stå där på stranden och betrakta dem på så nära håll som de nu till
/Silvertärnan
Hejsan svejsan!
Hej och hallå på er alla ni läsare som har lyckats med att ta er förbi alla dessa olika säkherhetsnivåer som kommit till tack vare GDPR och hittat vägen via länkarna in hit till min lilla blogg.
Ni som brukar gå in och besöka mig har kanske märkt av att jag inte har varit inne och skrivit någoting här på några dagar men nej ni behöver inte bli oroliga utan jag har haft fullt upp och pysslat på med en del andra saker som jag ju oftast gör när jag inte sitter framför dataskärmen.
Vidare så blir det ju inte heller så mycket fotografering av just nu då väderleken här kanske inte har varit den allra bästa, åtminstone inte om man ser till hur det har sett ut här de två senaste dagarna.
Igår så var det visserligen uppehållsväder men då behövde jag gå neröver staden för att handla så då kunde jag inte ta med mig någon kamera och idag så är det både gråmulet också regnar det.
Jo visst kan man få lite lov till att bli trött på hur vädret ser ut. Det är kanske dagar som denna som man får gräva lite i arkivet och plocka fram sina gamla minnen. Ja, jag har stått där och tittat ut över fjärden, från kommandobryggan på en av våra stadsisbrytare som då var här på besök.
Nej det är nog alltså inte bara coronan som gör att den här julen att känns minst sagt konstig.
För det har varit så svårt tycker jag att hitta någon som helst julstämningutan snö som ligger på marken, men med klimatförändringarna som pågår så är det kannske någoting som vi kommer att bli tvugna till att vänja oss vid så här efter kusten och det är givetvis någoting som jag tycker är tristInte bara eftersom jag är trött på det här slaskvädret, men mest för att jag tänker på hur många djur får det besvärligt när snön inte lägger sig, så som till exempel skogharen men det finns så många fler arter som påverkas att jagi nte kan hålla på att räkna upp dem allihopa här för då skulle jag aldrig någonsin bli färdiig med mitt inlägg.
Vidare kan det kanske hända att en del av oss människor kanske har blivit allt för bekväma av oss med tiden och tycker att det är mycket behändligare för oss att det blir varmare så vi får slippa hantera de där snömängderna men då tycker jag att man får lov till att påminna som om konsekvensera av det som samtidigt sker i naturen. Visserligen så har djurarter i alla tider försvunnit och det har upptäckts nya MEN tillbaka på den tiden så hade inte våran exitens hunnit få samma påverkan på jorden.
Det är en sak som man också kan komma ihåg och därför tycker jag att den här frågan borde vara någotinging som är långt viktigare på dagordningen.
Sedan måste man också komma ihåg det att vi inte kan göra allting själva , men alla kan vi kanske göra en sak för att påverka den negativa utvecklingen som man ibland får höra om i media med perfafrosten som håller på att tina och extremvädret som bara verkar bli allt vanligare. Fast då vore det väl ett måste att man också fick med sig de stora elefanterna på tåget, för vad hjälper det lilla vi gör här om de andra fortsätter i samma takt kanske utan att de ens reflekterar över klimatet ? Ja den frågan tåls att fundera på och jag håller inte heller helt med Greta och Co riktigt. För jordbruket arbetar hela tiden med att göra förbättringar ändå så klagas det ständigt på att vi äter allt för mycket kött MEN hur tror de då att landskapet skulle se ut då utan de betande djuren som håller det öppet? Hur skulle människorna kunna fortsätta med att leva och verka på landsbygden, det är ingenting heller som de verkar ha funderat på och det är då defentivit INTE rovdjurens fel att vi har tappat mjölkbönder. Möjligtvis är det politikernas fel ,men det är ett långskott att försöka skylla det problemet på de fyrbenta.
Nej nu ska jag nog inte halka iväg allt för långt på det spåret utan nu så känner att jag vill avsluta det här inlägget med en fin bild på en yster svensk mjölkko på väg ut mot sommarens grönbete!
/Silvertärnan
Hejsan svejsan!
Idag så tittar solen fram lite utanför fönstret, men annars så har det varit ett ganska tråkigt höstväder här på sistone med dimma, dis eller gråa moln som har täckt himlen och det märks att naturen är på väg att gå in i sin vila. Ja stundtals så börjar kylan smyga sig på allt mer i luften och saker som långkalsonger, mössor och vantar har åkt fram medan det dröjer ett tag till innan kängorna får komma fram från garderoben.
Fast nu så var det inte riktigt kläder som jag hade tänkt skriva om idag, utan långt ifrån -
Eftersom den där busiga Scat tog över ett helt inlägg själv så känns det kanske inte mer än rätt att även den andra guldgossen som bor här hemma hos mig också får sin egen presentation.
Här är han alltså , min lilla Hugo Boss fastän han är ju faktiskt inte fullt så liten längre, utan han har lagt på sig rätt bra firån de där ynka 112 grammen som han vägde när han kom hit. Numera så stannar kösksvågen på hela 165 gram när han kliver upp på den. Det är jag mestadels glad över, för det visar på att han ju växer så att det knakar och då slipper jag att oroa mig för honom som jag kanske gjorde bitvis för Timon som aldrig kom upp i mer än 135 gram fastän jag försökte med att ge allehanda tillskott, utan han var bara en verklig fjäderviktare.
Nej, egentligen så skulle jag inte alls ha en till hamster så jag satt inte och letade aktivt MEN jag kunde ändå tänka mig att göra ett undantag endera om det skulle dyka upp en omplacering på nära håll, eller om jag skulle råka hitta en silvergrå, långhårig hane som Timon var , fast han var ju även hetrozogot dominant spot. Det var i alla all någonstans i den vevan , när jag satt och surfade som jag ramlade in på hemsidan för Queens hamstrar utanför Örebro och hittade den här lilla underbara killen, Inte kunde jag stå emot honom, med den där härliga blicken som han hade på bilden som hon lagt ut, kanske så hade jag även saknat att få ha en sådan där liten dammråtta här hemma.
Sedan ahde jag sådan tur som, efter lite letande i många olika grupper fick tag på en ängel som körde lastbil på sträckan och kunde hjälpa till med transporten, för det var inte helt lätt i och med Covid 19.
Fast han var inte så lätt att få lära känna från början, utan när han skulle flytta in i sin nya bostad så slängde han sig både på rygg och fräste ilsket åt mig och då så undrade jag ju kanske om jag hade gjort rätt och vad i hela friden som jag hade gett mig in på. Fast jag gav inte upp för det , utan istället så tog jag ett par steg tillbaka med honom och väntade ett par dagar innan jag satte mig ner på en stol vid buren och tog fram den där så berömda sagoboken som jag ju brukar läsa ur för dem.
JJag vet inte hur det kommer sig, men det har då fungerat varje gång hitills att läsa ur den , kanske är det som så att de blir trygga av att bara få höra den nya rösten. Sedan så antar jag att han varl ite chockad fortfarande efter den där långa resan som han hade varit ute på, men sedan efter att den där första isen väl var bruten så har det gått fort med framstegen och han tar för sig allt mer.
Så här såg det ut i början när han hade bott här i kanske en vecka och då nyligen fått börja med att vara ute och springa i hallen ja för han ville verkligen INTE vara instängd i någon tråkig leklåda medan matte städade buren nej och hon hade ju kontrollerat först så att busfröet gick att få tag på.
Sedan så är det helt klart någoting med mattes guldkorn och att städa, för det går inte att sopa golvet när någon av dem är ute, Utan rätt vad det är så kommer de och sätter sig på skyffeln eller så sniffar de nyfiket på sopen. Tänk så hjälpsamma små djur , som ska sitta mitt i vägen ändå!
Hugo Boss visar ivrigt upp vad han har lärt sig jag vet inte om det är Scrat som har skvallrat för honom, att man kan gå bakom brädan och hitta den fortsatta vägen ut i rummet - För det är så mycket roligare att hänga med matte än att leka själv!
Sedan så är det inte helt enkelt att försöka med att fånga den här dammråttan på bild, för han har lite svårt för att kunna sitta still någon längre stund utan det är verkligen full rulle som är den gällande melodin när han är ute.
En något hårresande historia det här, jo jag har redan från början försökt med att vänja honom vid daglig pälsvård men det går sådär och han springer helst och gömmer sig när han ser att jag plockar fram verktygen(borste,kam,karda) men jag brukar sätta mig med honom i soffan också får han alltid en godbit efteråt för att han ska få en god association. Fast helst drar han alltså åt ett helt annat håll, även om matte faktiskt behöver hjälpa till de gånger när det har blivit knutar i hans fina päls sedan så undrar hon lite OM han är så här hårig nu hur kommer han då att se ut sedannär han är fullpälsad?Ja det blir spännande men fortsätter han så här, så lutar det nog åt att han till och med blir mer yetilik än vad Timon var.Jag tror i alla fall att det är avgjort vem som ska få vara jultomte i år <3, men jag ska nog arrangera bilder på dem båda två som jag brukar göra, först får vi se vad de ska hitta på till Halloween den 31 Oktober.
Är ju också tvungen stt lägga in en gammal bild som jag har på Timon så att ni får jämnföra de båda, kan ju även nämna att på bilden så är Timon två år gammal och Hugo Boss , han är född så sent som den 9 juli. i år Ja....jag undrar verkligen om jag kommer att ha en liten pälsboll här hemma till sist, han kanske faktiskt ser ut som en redan..vad är då nästa steg efter det ?
/Silvertärnan
NY Blogg
Ni som vill fortsätta att följa med mig på mina äventyr ute i naturen kommer nu att kunna göra det via min nya blogg istället. Ni hittar den på https://ternvindens.blogg.se/.
Fast MSPBubblet kommer ändå att få ligga kvar tills vidare då det fortfarande än så länge är här som jag har majoriteten av alla mina saker liggandes men jag kommer alltså inte att uppdatera med några nya inlägg här längre, utan jag kommer alltså istället att finnas på ternvindens.
Vi ses väl där hoppas jag.
/Kram Silvertärnan
Hejsan svejsan på er ni alla !
Hejsan på er alla ni läsare som råkat klicka er in hit till min lilla blogg.
I morse så sken solen här igen och min tvätt som jag egentligen skulle, eller borde ha gjort bort igår medn jag gick ju på långpromenad istället, ja den blev inte av idag heller då det var fulltecknat på båda listorna nere i källaren.
Visst hade det kanske fungerat att ta den på Fredag efter att jag har varit till tandläkaren men då vet man ju aldrig hur läget ser ut, så nu ska jag i alla fall försöka med att få den avklarad på Lördag istället.Ja så kan det då tydligen bli här ibland men det brukar ju för det mesta ordna sig till sist.
Sedan så förhåller det sig kanske även på det viset att tvätten nu inte är den allra roligaste sysslan man kan behöva göra men till sist så blir tvättkorgen ju ändå full och då kan det verkligen vara dags för att ta och göra någoting åt det.
Nej nog gnällt om tvättstugan för den här gången och då har jag ju inte ens tagit upp problemet som finns med torksåpen, tänka sig! Eller om det ens räknas som ett riktigt problem för den delen, det beror nog lite på hur man ser på saker och ting men nu får det räcka med de här bryderierna för idag.
Nu så vill jag istället passa på att visa upp vad jag hade turen att få se en tidig morgon när jag hade satt min kurs upp mot sjukhuset och det bakomvarande skogspartiet.
Möter först en karl som går på den andra trottaren och pratar i sin mobiltelefon, ser på avstånd hur någoting brunaktigt rör på sig uppe vid husen och han reagerar inte alls över det utan traskar bara vidare Jag står fortsatt kvar på samma ställe och fem minuter senare så kommer ju den här fina råbocken sättandes i full fart utför slänten. Fast jag hinner i alla fall med att fota honom innan han försvinner ännu längre ner i backen, mer mot sjukhusets huvudbyggnad till.
Sedan så får jag syn på fden här lilla sångaren som sitter uppe i grenverket på ett lärkträd och den är inte så värst buskablyg av sig heller. Jag tror att det är någoting visst med mig och de där sångarna i år, för jag verkar ha blivit väldigt bra på att knuna leta mig till dem.
Den svart/vita flugsnapparen sitter i buskaget och visar upp sig,
Se bara, en sådan gentleman silvertärnshanen kan vara när han kommer in med nyfångad frukosfisk till sin hona som sitter där och väntar på honom på bryggan.
Björktrasten kan verkligen konsten att se uppnosig ut, eller borde jag kanske skriva uppnäbbad istället i det här fallet
Vet ni vad det här är för en konstig fågel ?Är det kanske renav en ny art ?
Ännu ett porträtt av fiskmåsen.
Moffsan på er!
Nu så har det bliviit dags igen för mig Scrat att få ta över mattes lilla blogg för en stund.
Kan ni tänka er det att jag hann före henne till tangentbordet den här gången ,men så påstår hon ju också att det händer att jag uppnår blixtens hastighet när jag kilar iväg över golvet och nog går det snabbt alltid för mig att smita ifrån henne när jag vill det. Fast mina små utflykter brukar ju som mest leda bort till sängen där hon har en massa intressanta kartonger ståendes på golvet. Det är bara alldeles för frestande för mig helt enkelt, jag menar det kan ju finnas någoting spännande i någon av dem. Matte håller dock kanske inte riktigt med mig i det här fallet och hon får lite spader på mig när jag drar in dit under men samtidigt så tycker hon nog att det är bättre att jag utforskar världen under sängen än att jag kilar bort till köket och drar in bakom frysen. För det allra mesta så hinner hon ju trots alltt med att stoppa mina listiga planer och det kanske faktiskt är tur det, vem vet hur det skulle gå annars. ?
Fast i ett avseende så kan jag nog driva henne till vansinne, jo det är fortfarande någoting visst med de där tapeterna som hon har ute i hallen som gör att jag inte kan sluta med att dras till dem. Hon tycker ju ända innerst inne att de är allt för mörka och fula så då borde hon väl uppskatta att jag försöker med att hjälpa till på mitt lilla sätt ?
Så här enkelt tar man sig upp på plan två ,på den där helt suveräna klätterställningen som hon har ståendes ute i hallen.
Va är det en skohylla ? Jasså men då får vi väl kolla om det står några smaskiga Gucci där eller kanske några delikata Prada som man kan få lov till att sätta tänderna i. Annars är jag väldigt försiktig av mig, men skor är liksom min grej och alla nya dojjor måste ju såklart snusas in och godkännas av mig först. Tror ni att det finns någon skoaffär där ute som behöver antälla en liten kontrollant ?
Tjenamoss på er här så gäller det att ha full koll på var matte befinner sig någonstans när man befinner sig utanför buren , så att man vet åt vilket håll man ska ta vägen.
Äntligen!
Idag, på morgonen så hände det som jag väntat på äntligen!
Jag fick mitt så efterlängtade 100:e kryss när det gäller vilka olika fågelarter som jag har sett hitills och det känns på något vis väldigt skönt att ha det målet avklarat men så har det ju också verkligen tagit sin tid att uppnå det. Är ni kanske lite nyfikna nu på vilken den 100: arten att komma in på min lista blev?
Den kom verkligen som en glad överraskning där den satt uppe i trädkronorna vid bangolfen där jag ju tidigare har kunnat konctatera att det finns hämplingar , men den här gången så var det ingen sådan som jag fick syn på utan någoting nytt och ännu mer spännande nämligen en rödstjärt.
Jag har visserligen bara sett den på bild tidigare men nu så hade jag turen på min sida och fick se den för första gången även i verkligheten. Den satt tyvärr inte stilla någon länge stund så jag hann aldrig med att få upp kameran för att kunna fotografera den, utan när jag hade fått till fokuseringen så ahde den hunnit flyga iväg mot skogen och den kom då inte tillbaka medan jag stod där men det är ju så här det är när man fotar vilda fåglar och djur, man får försöka lära sig att ha tålamod så vem vet, den kanske dyker upp igen när jag som minst anar det.
Vidare så fick jag ju faktiskt syn på mesarna redan då jag hade kommit ut på baksidan av huset , de är som vanlgit allt annat än buskablyga av sig eller så är det bara jag som har en förmåga att kunna locka dem till mig
Talgoxen kommer alltid flygandes när man går ut, den brukar sitta i buskaget och titta på mig när jag har tagit ut Scrat i spenaten..
Ett litet blåmespar verkar nu till sist ha bestämt sig för att flytta in i den andra holken och jag hoppas verkligen så på att de kommer att få stanna kvar ,så att inte den där svart/vita flugsnapparen lyckas med att jaga bort dem för annars så brukar vi faktiskt oftast ha flugsnapparen boendes just där. Det sitter visserligen en holk även på andra sidan björken, men jag vet inte vem som har satt upp dem för oftast så vill fåglarna ju inte bo allt för nära varandra.
Den här lilla sädesärlan gjorde mig sällskap när jag traskade runt vid bangolfen och den var knappat skygg av sig heller utan den kom faktiskt och satte sig så pass nära mig som kanske en meter ifrån. Antar ju att de kanske hade sitt bo någonstans i närheten så jag ville inte stå kvar allt för länge heller och riskera att störa dem, utan jag fotograferade den och gick sedan vidare när jag hade fått mina bilder men ibland så kan man se hur en del av fåglarna verkar lyssna när man börjar prata med dem.
När jag passerade nere vid kajen så försökte jag mig på att ta ett kort på hela kolonin med silvertärnor som nu har anlänt från Antarktis och de ockuperar båda bryggorna på den ena sidan av fjärden trots att någon har satt upp en drake längt ut på den ena för att försöka hålla måsfåglarna borta. Fast det fungerar ju synnerligen illa då det verkar vara genomskådat för länge sedan!
Se så bara , hur elegant den är när den flyger men det är verkligen inte det lättaste att hinna med i svängarna när den kommer in så här på nära håll utan man får satsa p åatt ta en serie foton och hoppas på att något av dem blir bra.
Lyckad fångst, men vad är det egentligen för sorts fisk den har fått tag i den här gången för jag tycker ju inte riktigt att det ser ut som en strömming som brukar vara ett av de vanligaste bytena för dem annars men det kanske också bara är så att det är vinkeln som luras.
Porträtt av fiskmås.
Lyckades äntligen med att ha turen på min sida och överlistade stenkskvättan som annars brukar vara väldigt snabb på att flyga iväg när man kommer gåendes, så den lever ju verkligen på så sätt upp till sitt namn genom att vara jsut det, skvätten av sig. Fast skam den som ger sig och när man väl får syn på den så här , så är det en fin liten fågel.
Kunde naturligtvis inte låta bli att fotografera storskrakarna idag heller.
Till sist så hörde jag hur det kvittrade en massa inne i buskarna vid lekparken när jag var på väg tillbaka hem och jag blev förstås tvungen att stanna till och försöka få syn på de små charmiga gråsparvarna som hoppade omkring bland de täta grenarna.
Hejsan svejsan på er ni alla !
Hej på er alla ni läsare som har klickat er in hit till min lilla blogg.
Idag så är det alltså så där igengrått där utanför mitt fönster igen också regnar det, så jag antar att den här dagen kommer att bli en sådan där dag som man verkligen kan låta bli att sticka näsan utanför dörren på. Fast det har jag ju faktiskt redan gjort då jag var tvungen att ta på mig jackan och gå med insamlingen som vid det här laget började att bli överfull.
Så nu är korgen under diskbänken tom igen och det känns ju alltid skönt att ha sådana där tråkiga saker som man ändå till sist måste göra avklarade, så Skalman hade nog i alla fall en poäng i det han sa om ni minns , ni har väl någong gång läst Bamse -Världens starkaste björn ? hoppas jag för den mycket kloka gröna sköldpaddan med den där gula hatten brukade ju ibland säga att : Måste och skynda är de fulaste ord jag vet.
Håller faktiskt lite med honom där, det är inga ord som jag gillar heller fast vem gör väl egentligen det?
Nej nu så har det blivit dags för att äta lunch också kan jag berätta för er att jag fick se hämplingarna igen igår när jag var ute och gick. Den här gången så dök de upp på parkeringen framför sjukhuset men jag fick aldrig tillfälle att riktigt komma dem nära men jag hörde ju hur de satt där uppe i ett av träden och kvittrade så fint. jag tror faktiskt att det är deras lite speciella läte som gör att man först lägger märke till dem. Så det verkar faktiskt som att de kanske har slagit sig ner någonstans i närheten, då det här är andra gången som jag får syn på dem när jag är ute och går omkring där uppe. Sedan så antar jag att i alla fall några av er kanske vill ha en liten uppdatering om hur det går för "mina" fiskmåsar i år ?
Jodå nog har de anlänt till taket alltid och de brukar som vanligt komma och slå sig ner på lampan under mogon och kväll när de ropar in sitt revir. Om det är samma par som förut vet jag ju förstås inte med säkerhet , men i år så har de då i alla fall hunnit före silvertärnorna som flyger omkring nere i hamnen Fast jag tror i alla fall att det är samma fåglar som har kommit tillbaka för att föraöka häcka här igen efter det där misstaget som de gjorde ifjol då de kom för sent och tärnorna hann med att inta taket före. Jag håller åtminstone alla tummar jag kan för att det ska få gå bra för dem den här gången och jag beundrar verkligen deras enträgna försök att inte ge upp att bo här helt!
Vissa fiskmåsar är helt klart mer orädda än andra och visst så är de faktiskt rätt fina fåglar, det märker man inte minst när man får stå och bara betrakta dem så här. Fast det kanske just är som så , att man måste få ett tillfälle att lära känna dem först för att man ska börja förstå hur allting i naturen hänger ihop och hur samspelet mellan de olika arterna fungerar. Istället för katten på råttan och råttan på repet så är det i måsfåglarnas värld kanske aningens lite mer komplicerat än så med måsen på truten och ,tärnan på måsen.
Ett säkert tecken på att man börjat gå där nere väldigt ofta är när man till och med börjar lära sig att känna igen en del av fraktfartygen som kommer in men det är alltid roligt att få syn på mågoting nytt.
Under gårdagen så fick jag ju faktiskt inte bara syn på en ny fraktare utan det låg faktiskt hela två stycken förtöjda där på andra sidan fjärden borta vid industrierna och det är alltid lite spännande när det går att se på dem var i världen som de är registerade någonstans. Vet ni föresten om hur det är möjligt ? Jo det gäller att se efter i aktern av båten om det står någoting under namnet .
En del av er kände kanske redan till det här, ananrs kanske ni har fått lära er någoting nytt om båtar!
Blåsväder!
Hejsan på er alla ni läsare som har lyckats med att klicka er in hit till min lilla blogg och tagit er förbi GDPR som fortfarande kan ställa till det med en del av länkarna ja ni vet hur frusterande det kan vara ibland, speciellt när man får upp konstiga varningar för att sidan är osäker att surfa in på ja kan ni tänka er det!
Trots rensningar av både webbläsaren som är Edge och registerfilerna, så är felet fortfarande kvar men nej nu ska vi inte hålla på att grotta ner oss allt för mycket i det.
Jag har inte heller lyckats hitta något lösning på problemet och ändå så har jag varit ute och läst på & försökt med det mesta för att kunna bli av med det, men ingenting har alltså fungerat hitills utan det pekar mot att det är en del av sidorna som kanske har ändrat sina rutiner och inställningar vilket ju gör att det blir omöjligt för mig att åtgärda felet, men ni kan vara lugna bloggen fungerar ju i alla fall.
Idag så hade jag nog faktiskt, egentligen inte riktigt tänkt skriva något nytt inlägg eftersom det ju blev så mycket text när jag skulle skriva ett igår men jag ska i alla fall försöka med att fatta mig kort den här gången, annars så är det ju bara att ni bläddrar förbi om ni känner av att ni inte riktigt orkar med att läsa allting.För jag tycker ju trots allt om att skriva och ibland så kan det kanske bli någoting som liknar mer början på en roman utan att jag riktgit tänker på det, det går helt enkelt bara av bara farten. Så har det nog alltid varit och medan många andra satt i skolan och kanske svettades över att skriva uppsatser, eller berättelser så tyckte jag precis tvärtom att det var roligt eftersom det var någonting som jag var bra på. Nej nu skulle jag ju försöka vara kortfattad idag , ni märker ju hur bra det går för mig.
Var i alla fall ute och gick ner runt kajen tidigare ,men jag vände tillbaka hemöver redan efter en timme eftersom det friskade i bra, i vindbyarn i och sjöfåglarna ville inte gärna heller vara ute och flyga. Packade upp det jag hade handlat ur ryggsäcken och satte på mig träningskorna igen för att ta mig en en promenad, den här gången åt andra hållet, mot skogen till.
Knappt hade jag hunnit komma mig iväg förän jag stötte på den ena skatan som ju håller till här runt husknuten. De är verkligen inte rädda av sig och hen satt där så fint på staketet för posering. Vad säger ni, kan till och med en skata konten att se söt ut ? Jo jag tycker faktiskt det, eller så försökte bara den smarta fågeln bara med att ställa sig in för att den trodde att jag hade någoting ätbart med mig åt den.
När jag skulle till att vända om och gå började tillbaka hemöver så tyckte jag att jag hörde någoting som kvittrade så väldigt i ett buskage invid den ena av stadens anläggningar för bangolf. Från början så såg jag bara till en blåmes och jag tänkte inte gå trapporna ner men så kvittrade det till igen och då var jag helt enkelt tvungen att gå dit och se efter vad det var frågan om. När jag kommit halvvägs ner, så flög någoting plötsligt upp framför mig och då jag sneglade upp i en av björkarna så fick jag mig en verklig överraskning . För där på ett par grenar satt två stycken jättefina hämplingar och bara väntade på att få bli fotograferade! Så himla roligt att man kan få syn på en sådan fågel mitt inne i staden. Nu har jag visserligen sett hämpling förut så jag vet ju om att de finns här men de förekommer visst ändå sparsamt i norrland och jag har då aldrig fått komma den så här nära som jag fick göra idag. Jo visst det går alldeles utmärkt att skåda fågel även i stan, det gäller bara att veta var man ska titta någonstans.
Hallojsan!
Hejsan svejsan och god dag på er alla ni läsare som av en eller annan anledning har gjort det valet att klicka er in hit till im lilla blogg för att se efter om det kanske har hänt någoting nytt sedan ni var här senast och läste. eller så kanske ni bara varit här för att kolla in om jag laddat upp några nya bilder från någon av mina senaste promenader ute i naturen. Det har ju faktiskt gått ett par, tre dagar nu sedan jag skrev ett nytt inlägg eller laddade upp några nya kort men ibland så känner man kanske heller ingen lust till att uppdatera och då är det alltid bättare att man gör något annat ett tag och väntar ut det, tills suget att skriva kommer tillbaka. Sedan så har det kanske också varit som så att jag även har haft en del andra saker att pyssla med under tiden och då har det ju inte blivit lika mycket sittandes framför datorn som det kanske blir vanligtvis,
Som till igår till exempel, när jag blev tvungen till att dammsuga i soffan och dessutom så fick jag lov till att dra fram skåpet där jag har hamsterburen ståendes för Scrat hade fått för sig att ha raveparty någon gång under natten och sprätt ut en massa spån så att det kändes som att det låg överallt på golvet. Ni må tro att att det där illa guldkornet , åtminstone för ett tag blev väldigt billigt! Fast det hela var såklart glömt och förlåtet sedan när vi satt och mös tillsammans i soffan och han tittade på mig med sina små nyfiket vakna peppakorsögon. Ja dessutom så tror jag att han är alldeles för underbar för att jag ska kunna bli riktigt arg på honom men ibland kan man ju undra hur de små liven tänker som.
Åkte ut till fågelsjön igen innan helgen , kanske för att försöka med få syn på bävern igen nu när jag vet om att den håller till där men jag den här gången så såg jag inte till den stora gnagaren . Fast jag spande ändå in en hel del fåglar, som den här orädda lilla lövsångaren som gjorde mig sällskap en lång stund.
På något sätt så tycker jag om den här bilden som jag lyckades fånga på en sömnig rödvingetrast , som satt där som ni ser och slumrade till på en gren när jag kom gåendes. När den hörde mig så tittade den yrvaket upp innan den flög iväg. På ett annatt ställe när jag hade börjat gå tillbaka så hade jag däremot mer tur och jag fick en möjlighet till att fånga den fina sången på flim.
Jag måste få säga att jag har börjat gilla rödvingetrastarna allt mer eftersom de är så orädda när man kommer, de sitter gärna där alldeles vid sidan av gångvägen bland det trorra fjolåsgräset och tittar man inte efter den s¨kan den vara nästintill omöjlig att få syn på bland alla bladen.
Nu så har den svart/vita flugsnapparen anlänt.
Den här bofinken var ju tämligen orädd där den satt och betraktade mig från en gren.
Inte är det lätt att få syn på sävsparven inte.
En svart panter satt och lurade på frukosten invid ett dike.
Bestämde mig även för att gå en bitefter den andra sidan på sjön och nör jag passerade bostadsområdet som finns där så kom den här lilla näpna blåmesen och slog sig ner i ett av trädena vid sidan av vägen precis där jag hade valt att stanna till. Den satt där hela tiden i uskaget och jag kunde riktigt se hur den la huvudet på sniskan för att lyssna när jag började prata med den. Alltså mesarna är ju verkligen bara fär härliga när de faktiskt verkar söka kontakten med en på det där viset!
Vårfloden i den närbelägna ån vsr minst sagt vild och vattnet verkligen forsade fram , men det var inte helt lätt att försöka fånga vårfloden på film men ni kanske kan höra en del av bruset och jag hoppas att ni får en liten känsla av hur det var att så där och höra ljudet av vår!
Förutom rödvingetrasten så kunde jag även få komma nära en björktrast som också ställde upp för att bli både fotograferad och filmad.
Passade även p åatt åka ut för ett par timmars gästspel hos mina föräldrar och jag kunde såklart inte motstå att ta mig en tll promenad när jag var där. Fick då syn på två stycken starar som satt där uppflugna i en björk. Så nu tror jag att våren är här för att stanna.
Sedan så gick tranorna omkring nere på den upplöjda åkern och sökte efter mat men jag hann aldrig med filma dem, när de ropade då de fick syn på mig och tog till flykten men de är mäktiga fåglar när man får möjligheten att komma dem så nära.
Igår morse så traskade jag iväg ner runt kajen igen eftersom solen sken och det var ett underbart vårväder men det var kanske ingen bra dag för att skåda fågel eller så var jag kanske ute för sent då jag kom iväg först vid sju- halv åttasnåret och staden hade hunnit vakna mer till liv. Fast jag fick ju i alla fall se en ny fraktbåt som lagt till på andra sidan fjärden.
Sedan gick det ju som vanligt sådär att försöka med att smyga sig på stenskvättorna som inte direkt sitter stilla någon längre stund
Parflygning av storskrakarna.
När jag gick vägen förbi Kustbevakningens kontor så låg två av deras större båtar förtöjda invid kajen, samt en av de mindre och det kan jag inte säga är något vanligt inslag , utan det är väl oftast bara den ena av de där större båtarna som brukar vara stationerad här. Nåja det är ju i alla fall bra att de är här och visar upp att de finns till :)
Sedan, rätt vad det är åd jag står där nere och spanar ut över vattnet och studerar hur storskrakarna håller på med att bilda sin drevkedja med utgångspunkt från hamnen ja då dyker smålommen helt oväntat upp närmare land igen! Alltså oj vilka fina fåglar de är att få syn på!
Sedan så tänkte jag gå in och handla lite som jag hade glömt sist på vägen hem men jag hann inte ens komma till torget innan jag höll på att snubbla över en nyfiken fiskmås som letade mat vid ett gatukök som fortfarande var stängt. När jag närmade mig fågeln med kameran så lade den helt enkelt huvudet lite sådär på snedden och försökte sig på med att se så söt ut som det bara var möjligt. Jo, smarta är de alltid de där måsfåglarna och jag kan inte förstå varför folk som satt ute , på en av uteserveringarna tittade konstigt på oss båda, fördet var ju måsen som följde efter mig när jag gick och inte tvärsom :P
Dimman över staden
God dagens på er alla ni läsare som har gjort det valet att klicka er in hit till min lilla blogg.
Av någon anledning så vaknade jag i ottan igen, ja kanske inte lika tidigt som jag gör ibland på morgnarna när det är vår men det var i alla fall tillräckligt för att jag ju skulle både hinna med att sköta om Scrat och att se lite på Älgvandringen under tiden medan jag åt frukost . Efter att jag hade fått i mig en mugg med te och ätit ett par mackor så var det dags att få på sig kläderna och se till att alla batterierna till kameran var laddade. Sedan återstod det bara att packa ryggsäcken och snöra på sig skorna innan jag till sist kunde trava iväg hemifrån.
Fast man såg inte allt för mycket när man tittade gatan neröver, det får jag nog lov till att säga då den där morgondimman bäddade in staden i ett fuktigt täcke.Så jag trodde ju kanske inte att jag skulle få syn på så värst många fåglar idag, men knappt hade så jag hunnit iväg och kollat inställningarna på kameran förän jag hörde hur en kråka kraxade till irriterat. Lyfte på blicken och då kom korpen där, sniffandes på låg höjd med kråkan jagandes i bakhasorna!
Säga, vad man vill om dem men nog är de mäktiga fåglar alltid och dessutom är de ju väldigt intilligenta också så jag blev nog i alla fall enbart glad över att få se den på så pass nära håll. Oftast ser man ju kanske faktiskt bara till dem som mest på högre höjder när de brukar sväva över staden, men just den här individen verkar alltså ha kommit på att det finns en fördel med att leta mat inne i stadskärnan.
Dimmig var det ja.
Sedan så kom jag mig inte längre än till småbåtshamnen förän jag blev ståendes igen. Hörde hur någoting kom flygandes , först lite på avstånd och tittade som tur var upp, för där inte långt ifrån mig så kom två stycken småspovar flygandes!
När jag vände om för att börja gå tillbaka så hörde jag hur det plaskade till invid en av bryggorna och där, längst in låg det ett par storskrakar och fiskade efter frukosten. Honan , hon hann tyvärr simma iväg innan jag hann med att ställa in fokuseringen men jag fick i alla fall till ett par fina bilder på hannen som kanske brydde sig lite mindre om mig.
Fick däremot till en bra bild på honan när de var på väg att simma iväg, bort mot den andra bryggan.
Sedan lyckades jag äntligen få till en bra bild på strandskatan som verkligen inte gillar när det kommer gåntrafikanter för så snart man kommer för nära så pilar den iväg över vattenytan med blixtens hastighet., men skam den som ger sig.
Sedan när jag skulle gå hem så gick jag förbi kajen och då låg som vanllgt det andra paret storskrake där och vilade så jag kunde såklart inte låta tillfället att få fota dem gå till spillo, för de börjar att bli riktigt orädda nu men så är jag ju alltid noga med att respektera fåglarnas gränser hela tiden. De får själva avgöra hur nära de vill komma och jag är noga med att aldrig tränga mig på dem utan det är hela tiden på derad villkor mötena gäller.
Jag och den här stadsduvan som har sitt bo där nere börjar däremot snart att kännas som gamla bekanta och idag så fick jag rentav stå där och se på hur den sänka sig ner för att kunna komma åt och dricka vatten ur en pöl, men ja den har väl helt enkelt kommit fram till att jag är ofarlig.
Så då kan den alltså lugnt sitta kvar såhär, där den gör när den ser att jag kommer gåendes.Efter dagens duvdejt så gjorde jag valet att ta en liten rast och jag valde att slå mig ner på det ena trappsteget ner till trädäcket. Vad tror ni inträffar efter en liten stund ? Jo duvan kommer ut från sitt bo och närmar sig mig långsamt, steg för steg till sist så sitter den lilla fågeln så nära mig som ute på kanten mot vattnet och då är avståndet kanske en och en halv meter bort. Så helt kalrt, mig är fågeln inte rädd för men i samam stund så började det att bli mer trafik där nere vid kajen och efter ett tag kom det några andra gångtrafikanter som passerade och då blev den skrämd och flög vidare.
Storskrakshonan har verkligen frisyr som gör att hon ser ut lite som en punkare med den där karakteristiska tofen i nacken som gör att hon sticker ut.
Honan i just det här paret var utan tvekan den som var
minst skygg av sig och hon vågade sig till och med på att simma alldeles invid kajkanten. På en del ställen, där den bärs upp av pollare så kan de ju även simma in under.
Så man får verkligen se till att gå försiktigt fram där nere, så att man inte, helt i onödan råkar skrämma iväg dem En sådan stlig karl det här är på nära håll alltså!
Jag fick lite sällskap idag på skrakskådningen av en till fotograf med mobilkamera och tyvärr så får jag nog lov att säga att hon inte verkade ha lika bra koll på fåglarna som jag för hon tog ingen hänsyn till dem utan klampade på mer och råkade i sin iver att få till en bra bild skrämma dem så att de drog sig tillbaka ut från kajen. I och för sig hade jag ju redan fått så bra bilder på dem, men lite synd var det kanske ändå eftersom de hade börjat lita på mig och vågade sig in fastän jag stod där- De lugnade visserligen snart ner sig så när den andra kvinnan hade gått därifrån och honan , ja hon passade till och med på att ta sig svalkande litet ett morgondopp som jag lyckades fånga med teleobjektivet.
Sedan tänkte jag innan jag sätter kursen tillbaka hemöver , gå in på Ica då jag behövde handla lite och så här mitt på dagen är det ju nu ändå inte så mycket folk i rörelse numera men precis innan jag ska gå in så kommer det två stadsduvor flygandes framför mig (det var förmodligen ett par) runt hörnet jagade av en gråkråka. De lyckades dock komma undan sin förföljare tack vare att jag är där och de väljer att för en stund slå sig ner där precis utanför entrén.
Så jag har antagligen räddat livet på en duva idag ocskå har jag faktiskt även gjort en insats att städa upp lite efter kajen då jag ändå hade en extra påse med mig i ryggsäcken och vantar på händerna eftersom det var kyligt när jag gick ut. Tänk om det var fler som tänke som mig och lät bli att lämna skräpet kvar efter sig när man kanske har suttit ute på lunchen och ätit eller senare på daggen och fikat. Finns det inga skräpkorgar att stoppa ner resterna i, eller om de redan är överfulla så , snällla människor ta med er soporna tillbaka hem för det ska verkligen INTE ligga kvar ute i naturen.! Jag blir så arg , att det faktiskt kokar över inombords i mig när jag ser sådana här saker då jag är ute, saker som redan har hunnit med att blåsa i eller kanske rentav kastats i vattnet och tillåt mig att fundera på hur vissa av dagens upplysta människor tänker. För på bara den lilla stund jag som ägnade mig åt skräpplockning nu vilket var kanske de tio sista minuterna av promenaden , då jag tyckte att det såg förjävligt ut där nere renutsagt så fick jag ihop en hel kasse fylld med kapsyler, ett pringlesrör och flera plastmuggar som jag hittade slängda vid bänkarna där folk brukar tycka om sitta när det är fint väder, för att inte tala om allla dessa plastskedar som låg slängda lite varstans och fimparna sedan men nu koncenterade jag mig bara på att få bort de större sakerna och allt utav plast som jag såg . Jag menar, det är inte så specielt trevligt att komma dit ner heller om det ser ut på det viset det kan ju ingen tycka, så kom ihåg det ta med er skräpet efteråt för jag vill INTE behöva hitta en sjöfågel som är sjuk, skadad eller kanske rentav döende på grund av det här problemet att vissa tydligen inte förstår att man inte ska slänga ifrån sig saker ute i naturen!
