Dimman över staden
God dagens på er alla ni läsare som har gjort det valet att klicka er in hit till min lilla blogg.
Av någon anledning så vaknade jag i ottan igen, ja kanske inte lika tidigt som jag gör ibland på morgnarna när det är vår men det var i alla fall tillräckligt för att jag ju skulle både hinna med att sköta om Scrat och att se lite på Älgvandringen under tiden medan jag åt frukost . Efter att jag hade fått i mig en mugg med te och ätit ett par mackor så var det dags att få på sig kläderna och se till att alla batterierna till kameran var laddade. Sedan återstod det bara att packa ryggsäcken och snöra på sig skorna innan jag till sist kunde trava iväg hemifrån.
Fast man såg inte allt för mycket när man tittade gatan neröver, det får jag nog lov till att säga då den där morgondimman bäddade in staden i ett fuktigt täcke.Så jag trodde ju kanske inte att jag skulle få syn på så värst många fåglar idag, men knappt hade så jag hunnit iväg och kollat inställningarna på kameran förän jag hörde hur en kråka kraxade till irriterat. Lyfte på blicken och då kom korpen där, sniffandes på låg höjd med kråkan jagandes i bakhasorna!
Säga, vad man vill om dem men nog är de mäktiga fåglar alltid och dessutom är de ju väldigt intilligenta också så jag blev nog i alla fall enbart glad över att få se den på så pass nära håll. Oftast ser man ju kanske faktiskt bara till dem som mest på högre höjder när de brukar sväva över staden, men just den här individen verkar alltså ha kommit på att det finns en fördel med att leta mat inne i stadskärnan.
Dimmig var det ja.
Sedan så kom jag mig inte längre än till småbåtshamnen förän jag blev ståendes igen. Hörde hur någoting kom flygandes , först lite på avstånd och tittade som tur var upp, för där inte långt ifrån mig så kom två stycken småspovar flygandes!
När jag vände om för att börja gå tillbaka så hörde jag hur det plaskade till invid en av bryggorna och där, längst in låg det ett par storskrakar och fiskade efter frukosten. Honan , hon hann tyvärr simma iväg innan jag hann med att ställa in fokuseringen men jag fick i alla fall till ett par fina bilder på hannen som kanske brydde sig lite mindre om mig.
Fick däremot till en bra bild på honan när de var på väg att simma iväg, bort mot den andra bryggan.
Sedan lyckades jag äntligen få till en bra bild på strandskatan som verkligen inte gillar när det kommer gåntrafikanter för så snart man kommer för nära så pilar den iväg över vattenytan med blixtens hastighet., men skam den som ger sig.
Sedan när jag skulle gå hem så gick jag förbi kajen och då låg som vanllgt det andra paret storskrake där och vilade så jag kunde såklart inte låta tillfället att få fota dem gå till spillo, för de börjar att bli riktigt orädda nu men så är jag ju alltid noga med att respektera fåglarnas gränser hela tiden. De får själva avgöra hur nära de vill komma och jag är noga med att aldrig tränga mig på dem utan det är hela tiden på derad villkor mötena gäller.
Jag och den här stadsduvan som har sitt bo där nere börjar däremot snart att kännas som gamla bekanta och idag så fick jag rentav stå där och se på hur den sänka sig ner för att kunna komma åt och dricka vatten ur en pöl, men ja den har väl helt enkelt kommit fram till att jag är ofarlig.
Så då kan den alltså lugnt sitta kvar såhär, där den gör när den ser att jag kommer gåendes.Efter dagens duvdejt så gjorde jag valet att ta en liten rast och jag valde att slå mig ner på det ena trappsteget ner till trädäcket. Vad tror ni inträffar efter en liten stund ? Jo duvan kommer ut från sitt bo och närmar sig mig långsamt, steg för steg till sist så sitter den lilla fågeln så nära mig som ute på kanten mot vattnet och då är avståndet kanske en och en halv meter bort. Så helt kalrt, mig är fågeln inte rädd för men i samam stund så började det att bli mer trafik där nere vid kajen och efter ett tag kom det några andra gångtrafikanter som passerade och då blev den skrämd och flög vidare.
Storskrakshonan har verkligen frisyr som gör att hon ser ut lite som en punkare med den där karakteristiska tofen i nacken som gör att hon sticker ut.
Honan i just det här paret var utan tvekan den som var
minst skygg av sig och hon vågade sig till och med på att simma alldeles invid kajkanten. På en del ställen, där den bärs upp av pollare så kan de ju även simma in under.
Så man får verkligen se till att gå försiktigt fram där nere, så att man inte, helt i onödan råkar skrämma iväg dem En sådan stlig karl det här är på nära håll alltså!
Jag fick lite sällskap idag på skrakskådningen av en till fotograf med mobilkamera och tyvärr så får jag nog lov att säga att hon inte verkade ha lika bra koll på fåglarna som jag för hon tog ingen hänsyn till dem utan klampade på mer och råkade i sin iver att få till en bra bild skrämma dem så att de drog sig tillbaka ut från kajen. I och för sig hade jag ju redan fått så bra bilder på dem, men lite synd var det kanske ändå eftersom de hade börjat lita på mig och vågade sig in fastän jag stod där- De lugnade visserligen snart ner sig så när den andra kvinnan hade gått därifrån och honan , ja hon passade till och med på att ta sig svalkande litet ett morgondopp som jag lyckades fånga med teleobjektivet.
Sedan tänkte jag innan jag sätter kursen tillbaka hemöver , gå in på Ica då jag behövde handla lite och så här mitt på dagen är det ju nu ändå inte så mycket folk i rörelse numera men precis innan jag ska gå in så kommer det två stadsduvor flygandes framför mig (det var förmodligen ett par) runt hörnet jagade av en gråkråka. De lyckades dock komma undan sin förföljare tack vare att jag är där och de väljer att för en stund slå sig ner där precis utanför entrén.
Så jag har antagligen räddat livet på en duva idag ocskå har jag faktiskt även gjort en insats att städa upp lite efter kajen då jag ändå hade en extra påse med mig i ryggsäcken och vantar på händerna eftersom det var kyligt när jag gick ut. Tänk om det var fler som tänke som mig och lät bli att lämna skräpet kvar efter sig när man kanske har suttit ute på lunchen och ätit eller senare på daggen och fikat. Finns det inga skräpkorgar att stoppa ner resterna i, eller om de redan är överfulla så , snällla människor ta med er soporna tillbaka hem för det ska verkligen INTE ligga kvar ute i naturen.! Jag blir så arg , att det faktiskt kokar över inombords i mig när jag ser sådana här saker då jag är ute, saker som redan har hunnit med att blåsa i eller kanske rentav kastats i vattnet och tillåt mig att fundera på hur vissa av dagens upplysta människor tänker. För på bara den lilla stund jag som ägnade mig åt skräpplockning nu vilket var kanske de tio sista minuterna av promenaden , då jag tyckte att det såg förjävligt ut där nere renutsagt så fick jag ihop en hel kasse fylld med kapsyler, ett pringlesrör och flera plastmuggar som jag hittade slängda vid bänkarna där folk brukar tycka om sitta när det är fint väder, för att inte tala om allla dessa plastskedar som låg slängda lite varstans och fimparna sedan men nu koncenterade jag mig bara på att få bort de större sakerna och allt utav plast som jag såg . Jag menar, det är inte så specielt trevligt att komma dit ner heller om det ser ut på det viset det kan ju ingen tycka, så kom ihåg det ta med er skräpet efteråt för jag vill INTE behöva hitta en sjöfågel som är sjuk, skadad eller kanske rentav döende på grund av det här problemet att vissa tydligen inte förstår att man inte ska slänga ifrån sig saker ute i naturen!
Kommentarer
Trackback
