Hejsan!
Hejsan hoppsan på er alla ni läsare som klickar er in hit och lyckats med att hitta min lilla blogg.
Nu så var det några dagar sedan det kom någoting nytt från mig igen men ibland så har jag helt enkelt sådana perioder när jag känner att jag kanske inte riktigt har någoting att berätta. Då blir det ju kanske färre inlägg men och andra sidan så kan det bli så att jag skriver mer när jag väl har någoting som jag känner att jag vill dela med mig av eller har något visst ämne som jag vill ta upp.
Var ute på en riktig långpromenad i den fina väderleken som vi hade här igår när solen sken och naturen visade sig från sin allra bästa sida. Idag blev det bara att jag gick en kortare tur men det kändes att det blåste betydligt mer och det blir alltså fortfarande riktigt kyligt emellanåt i luften när vinden väl tar i trädkronorna och då är det jus åklart inte fullt lika skönt att vara ute.Så vintern biter sig fortfarande fast och ännu så länge ligger ju isen kvar där nere på fjärden.
Min lilla gulliga guldhamster Scrat är uppenbarligen inte helt som alla andra hamstrare där ute just nu, han blev tvärtom rädd då jag föröskte vara snäll och satte fram en hel rulle åt honom på golvet. Han är ju mer van vid att få in det upprivet i remsor när jag stoppar ner det åt honom i buren
Passerade idag som vanligt uppe vid fågelbordet som jag ju försöker hålla koll på när jag är ute och traskar. Igår när jag och min nya kontaktperson vandrade förbi på samma ställe såg vi ju inte till en enda liten fjäderbeklädd varelse, men nu så hade jag turen mer på min sida.
Det började med en ensam stadsduva som verkade ha blivit skrämdav någoting och flög upp efter att jag hade hunnit få ta ett par kort på hen. Funderade i det läget på om jag skulle ta och traska hemåt , för mesarna är ju som bekant inte gärna ute och flyger i blåsvädrer när jag plötsligt fick syn på en stor fågel som hade slagit sig ner ovanpå en av lyktstolparna. Ringduvan!
Tänka sig vad glad jag blev när jag fick syn på den där den satt och jag hann få till ett par riktigt fina bilder på den med. Undrar nu om det är samma individ som brukar hålla till på platsen för den verkade då vara sådär lagom skygg av sig när jag stod och pratade med den.
Det syntes faktiskt att den satt och lyssnade på mig och efter en stund så vågade den ju sig ner på marken för att äta men jag hann aldrig med att få någon bättre bild på den än så här eftersom det blev för mycket annan trafik på platsen för att den skulle kunna känna sig riktigt trygg. Den flög istället upp och satte sig ovanpå en skorsten på ett närbeläget hustak där det verkade som om den kunde tänka sig att ta en liten vilopaus och jag tror även att den passade på att värma sig lite i vårsolen.
Kommentarer
Trackback
