Premiär fär guldkornet

Nu har mattes lilla guldkorn fått komma ut  ett par vändor och känna på hur det är att ha gräs under tassarna.  Fast jag tror att han tycker att det är lite läskigt ändå för han uppehåller sig helst kring transportburen eller kryper upp och sätter sig på min ena sko.
Det är lite så det brukar se ut innan den där naturliga  nyfikenheten tar överhanden , men vi får jobba på den biten. För när vi kommer tillbaka in och jag plockar av honom selen så att han får  ju springa lös i rummet eftersom jag brukar göra den bedömningen att jag kan ha koll på honom, ja då hittar han snabbt till hyllan under buren där jag har ställt båda transportburarna också klättrar han snabbt upp på den ena av dem eller ner i den andra om jag lämnat locket öppet lite på glänt.
Jag vet inte vad han försöker säga mig med det här beteendet , men han kanske tycker om att vara ute trots allt ? Eller är det kanske bra som så att han vill vara med mig äverallt och vet att han får sin vilja fram om han kryper ner och gömmer jag i handukken som jag har lagt i botten ?
Ja han är helt klart lite lustig den här killen men tänk vad rätt det kan bli igen och jag ångrar inte att jag valde ut just honom i affären,för trots att jag hade gått och siktat in mig på att jag nog helst ville ha en kopia av Timon, alltså en långhårig silvergrå hane eller en sådan där stålgrå som ju skulle heta Blue efter papegojan i Rio så föll jag faktiskt som en fura för den här lilla mannen. Han behövde bara komma fram till gallret och sätta upp tassarna så var jag helt såld efter det. Ja tänk, även när det gäller hamstrar så tror jag på att man kan känna på sig hur man klickar tillsammans.
Fast jag kanske är en väldig optimist också när det gäller djur  och jag skulle då aldrig någonsin kunna tänka mig att göra  det som en del människor verkar tycka är okej att impulsköpa en levande varelse för att sedan lägga ut en annons på blocket en vecka senare där det kanske står att hamstern säljes på grund av tidsbrist. Sedan har jag sett en anledning till och det är allergi.
Visst kanske jag kan förstå det sista skälet lite mer eftersom jag själv inte tål katter men samtidigt så undrar jag om det här ändå inte är någoting som man borde veta om redan innan man gör valet och  skaffar sig pälsdjur ?
Jag vet inte men visst går det i alla fall att fundera över den saken ,  det är ju INTE på något sätt rätt mot det lilla djuret som kanske efter en vecka tillsammans  har börjat hitta trygghet i sin nya tillvaro att helt plötsligt krossa den. Nej hamstrar är faktiskt också levande varelser och inga leksaker som man kan hålla på att behandla hur som helst, men tyvärr så har det blivt allt vanligare att även smådjur dumpas ute och hittas i soprum. Det som förut kanske var mer vanligt inom reptilvärlden håller  alltså på att sprida sig även till smådjuren och det gör mig på många olika sätt så arg.
Visst är det konstigt att det händer ?
För det borde inte vara så svårt att förstå.
Att man bara inte kan göra sig av med ett djur hur som helst, så då kanske de  där som impulsköper ett djur åt sina barn och lägger ut på annons är att föredra ändå, men jag vet inte. För i båda fallen så handlar det fortfarande om ett djur som inte får den uppmärksamhet som det  så väl förtjänar.
Jag skulle kunna fortsätta skriva många spaltmeter om det här men då trro jag att det skulle bli lite långrandig för er att fortsätta läsa så nu avbryter jag skrivandet och lägger istället in några bilder från långpromenaden som jag var ute på igår(dock utan hamstern, det blev inte så många kort på honom ute i spenaten eftersom jag har fullt upp med att passa det lilla guldkornet då).
Nu har tussilagon börjat att titta fram som små solar.
Fiskmåsen kom givetvis flygande och just nu är det kanske så att jag håller på att träna mig lite på att fota just fåglar i rörelse
 
Skrattmåsen kom också förbi.
Svårt att få komma närmare storskarven än det här.
Skrattmås med nyfångad lunch som vid ett tillfälle håöll på med att smita undan från fågeln som dock fick tag på den hala fisken igen.
Storskrakarna har också börjat med sina vårlekar och det gick hett till mellan de tre hanarna som höll på att kämpa vilt om en och samma hona.  Sedan fick jag  ju även beskåda hur man arbetade med att få den där bryggan som slitit sig efter att ha träffats  av ett isflak under islossningen på plats. Ett inte helt lätt företag som det verkade , men till sist så hade de i alla fall lyckats med att räta ut den igen med hjälp av en arbetsbåt och duktigt folk. Så nu får vi hoppas att den tänker stanna kvar med de nya kättingarna på plats och , jo ni ska få se några av bilderna på Scrat i alla fall
Tjena på ere, här är jag , världens bästa Scrat ute och går men matte är verkligen envis med att jag måste ha selen på mig. Kan ni förstå varför ?
Stora vida världen är kanske lite väl läskig , åtminstone så här från början
 
 
Samtidigt är det så spännande att få komma ut i nya omgivningar.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0