mspbubblet

Ja det kan man verkligen säga att min lilla berättelse ska få handla om den här gången.

Jag har redan berättat för er om området runt kyrkogården, där det verkar som , om det händer så mycket kring. Har ingen aning om varför det är så här, men det är ju tydligen en plats där alla energierna verkar samlas upp, det kanske bara är naturlgit att det blir på det viset.

I alla fall så förde våra steg oss tillbaka dit igen när vi en dag som vanligt var ute och promenderade tillsammans, jag och min kompis.

Av någon anledning så valde vi däremot att gå en lite annorlunda väg den här gången , så vi istället kom att passera platsen där en före detta kyrkoherde med familj ligger begravd.  

Vi stannade hur som helst till och blev kvar, ståendes där vid den svarta stenen en bra stund  medans vi började fundera på vem han hade varit som person och hur han såg ut.

Allt eftersom vi började fundera så dök en allt mer tydlig bild  av honom upp framför oss och den beskrivningen blev sedan kvar där på näthinnan. Vi kunde bara liksom inte skaka den av oss sådär rakt av. Utan vi bestämde oss för att försöka kontrollera de uppgifter  som vi hade kommit fram till jämte en databas för sälktforskning och döm om vår stora förvånnig när det dök upp en väldigt gammal bild på mannen ifråga. Han såg ju precis ut sådär, som vi hade astått och  föreställt oss ! 

Dessutom så verkade han även ha varit en trevlig och sympatisk människa men hur kunde vi veta det när vi aldrig hade träffat honom!

Det kanske bara är den där magkänslan som ännu en gång ser till att göra sig påmind för vad skulle det annars vara som finns där ?

Ja, jag vet inte men ibland verkar det faktiskt som om jag har ett sjätte sinne som visar sig.

I varje fall så kan jag också berätta om en annan liten sak som jag har varit med om hemma hos mina föräldrar, eller ja det gäller ju faktiskt egentligen bara deras hus indirekt men i alla fall.

Ibland när jag har varit ensam hemma där, så har jag hela tiden  gått och känt mig iakttagen av någoting fastän jag har vetat om att de varit ute båda två.Det har varit så att jag har fått lov till att gå upp där jag suttit vid datorn och kollat runt så att inte TVn eller radion stått på då jag inbillat mig att jag hört olika ljud. Jag har hela tiden slagit bort tanken på att det skulle finnas något övernaturligt där, varför vet jag faktiskt inte då jag ju annars tror på andar och energier.

Hur som helst så bestämde jag och min kompis oss för att vi skulle prova med att vid ett tillfälle gå på en seans bara för att se vad det rörde sig om. Vi gick dit med helt öppna sinnen och när det är paus efter första hälften så gör hon ett svep över rummet också  pekar mediumet med sin ena hand mot oss där vi sitter.

Vi blir nog först chockade båda två men efter en stund så nickar hon mot mig och säger att hon har en äldre, liten kvinna med sig, en kvinna som visst tycker om djur och har humor. Jag blir förvånad och kan till att börja med inte placera det alls  utan hon beskriver henne ju bara  rätt allmänt till en början, också  börjar hon att beskriva och komma allt mer nära, hur jag aldrig känner mig ensam hemma. Sedan så kommer  fram till en detalj som är rent omöjligt att någon annan skulle kunna veta! Hon ser för sitt inre, en sak som jag ska ha fått  i present av den här personen när jag var liten och den är verkligen så specifik att jag inte har sagt det här till någon annan förut. Klart mina närmaste vet ju om det , men inga andra har fått veta det här förän nu. 

Däremot så är jag fortfarande just vid det tillfället lite osäker på vem anden som visat sig är, så jag är tvungen till att gå hem och fråga men det visar sig i alla fall vara min älskade mormor som försökt med att nå fram! För visst tyckte jag om henne, det gjorde jag men jag var ju samtidigt bara 13 år gammal när hon gick bort 1997 så jag kommer kanske egentligen inte ihåg så mycket av henne mer än den där tryggheten och värmen samt de saker man alltid fick då man var och hälsade på henne på ålderdsomshemmet där hon bodde de sista åren. Det var alltid apelsinsaft och maräng när man kom dit också fick man sig en liten slant!

Utan det är väl först på senare tid som man kanske har börjat att tänka efter mer och det ibland så dyker upp sådana där frågor som man hade velat kunna ställa till henne. 

Nu får man försöka hitta svaren på dem själv, så gott det går eller  helt enkelt finna sig i att låta dem vara obesvarade. Fast jag kan nog på samma gång fortfarande tycka att det är lite märkligt trots allt att mediumet kunde se allt det där, även om jag själv numera är övertygad om att det helt klart finns någoting mer där än vad vi kan se med vårt blotta öga , men vad skulle det annars röra sig om , om inte ens vetenskapen kan förklara det?

Då var vi ju tillbaka igen vid detta återkommande om inte, men var och en väljer ju själv vad som man tror på och inte.