Inte bara fåglar

Nej det är inte bara fåglar som jag får syn på då jag är ute och går där nere längs med kajen i godan ro. Utan det händer faktiskt ibland att naturen kommer med sina små överraskningar åt mig.
Som till exempel när jag tog mig en promenad nu imorse efter att jag hade  valt att stanna inne under gårdagen och pysslat med en del andra saker istället.
Solen sken och det var fint väder, så någoting bara drog i mig och jag kände mer eller mindre på mig att det var dags för att snöra på sig träningskorna igen och packa ryggsäcken.
Sedan travade jag iväg ner, med riktningen inställd ner mot kajen där jag såg hur den spegelblanka ytan på havet avtecknade sig. Ja, jag undrar faktiskt när det var sådan stiltje här senast ?
Alltid lika trevligt att se när det är någon båt som ligger inne för endera lastning eller lossning, men det är ju mestadels den sortens sjöfart som vi har här numera om man bortser från alla  de där små fritidsbåtarna då. Sedan så ville skarven tydligen också vara med på kort och det verkade som om den var på väg ut mot havet igen, kanske hade den bara varit inne och fångat sig sin frukost ?
Idag så var det istället en av de vuxna silvertärnorna som hade problem med att få ner bytesfisken på en gång, ett under att fåglarna inte kväver sig själva!
Nej alltså , det kan inte hjälpas men den här lilla silvertärneungen är bara för himla söt där den sitter och tigger! Fast jag vill inte stressa den onödan så jag håller mig hela tiden på avstånd så att jag inte riskerar att få en arg förälder  flygande på mig, men imorse var båda de vuxna tydligen upptagna med att fiska för den satt ensam kvar på kajkanten och pep.
Kniporna är fortfarande kvar och idag så såg jag ett par av dem i närheten av bryggorna.
Sädesärlan mötte mig som vanligt nere vid småbåtshamnen, jag tror att den haft sitt bo någonstans där nere.
 
Sedan fortsatte jag att vandra bort mot den lilla  viken , där jag brukar gå ner på den stranden för att fota mina modellhästar men idag så hade de fått stanna kvar hemma och vem kom då inte skuttande längs efter strandbrynet tror ni ?
Jo mycket riktigt så kom den, den lilla minken. Har ju visserligen sett den i näreheten förut, men har aldrig lyckas få komma den så nära inpå livet som jag gjorde idag.
Den sprang på där längs strandkanten och jag tänkte som så att jag gör väl ett försök att följa efter så får vi se om det blir några fina bilder. Ibland så valde den att simma en bit när den skulle ta sig fram.
Oj säger jag bara, för så här smidig var den då den hoppade runt där nere bland sprängstenen.
Ibland  så stannade den upp för en kort stund och tittade var den hade mig någonstans men den var alltså till synes väldigt orädd av sig , för den befann sig för det mesta bara ett par meter länge bort då jag hela tiden fick lov att förflytta mig längs med rutten som den hade satt.
Innan vi skiljdes åt, då den försvann iväg in under en brygga så fick jag till den här fina bilden på den och visst ser det ut som ett djur som befinner sig i sitt rätta element ? I gränslandet, där land möter hav.
Lyckades också få syn på någoting betydligt mindre som flög runt, nämligen en stor och fin amiralfjäril.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0