Hejsan svejsan på er ni alla !

Hej på er alla ni läsare som kanske mot förmodan har lyckats med att hitta vägen in hit till min lilla blogg. För jag har ju fått vetskap om att det har blivit svårare att följa länkarna från till exempel Facebook men det är inte så mycket jag kan göra åt det då det  tydligen är ju detta GDPR som ställer till så att det ska behöva vara på det viset.
Fast nu skulle jag ju inte enbart skriva om denna nya datalagstiftning som  flartalet länder i Europa har skrivit under, idag. Nej som en del av er kanske redan har märkt så håller jag  just  nu på att skriva en hel serie med inlägg som handlar om det övernaturliga och man får såklart välja själv om man vill läsa om mina upplevelser eller inte.
Här kommer i alla fall ett helt vanligt inlägg för er som kanske hellre läser mer om de andra sakerna som jag har för mig istället. Det är helt och hållet upp till er läsare vad ni vill följa med på, men jag tycker såklart att det är roligt om ni uppskattar min blogg och kanske kunde kommentera lite mer så jag får någon  som helst feedback på det jag gör. Inte för att jag, egentligen behöver någon bekräftelse heller men ibland är det ju roligt att få läsa några ord om vad andra tänker med , så man inte går och blir helt egotrippad menar jag.
Nu var det däremot nog om allt detta, för nu tänkte jag skriva om dagens promenad längs efter kajen. För det har nog faktiskt blivit så sedan jag kom hem till stan igen att det oftast är den sträckan jag går om vädret bara tillåter och jag känner mig i  tillräckligt bra form för att gå en lite längre bit
Fiskmåsens ungfåglar håller på att öva upp sina vingar och de blir ju allt bättre på att flyga, men de har fortfarande en bra bit kvar innan de blir lika duktiga som sina föräldrar på att fånga fisk,
Sedan så är de allt annat än buskablyga av sig och man kan utan problem få komma dem nära inpå livet
Skräntärnan uppenbarade sig igen, och den här gången så hörde jag den faktiskt på långt håll, innan den kom flygandes.
En ensam fraktbåt som låg inne vid kajen där,på den andra sidan av fjärden.Tänk, en gång i tiden var staden en levande hamnstad och idag så ser det alltså utpå det här viset, där nere med fritidsbåtarna som har tagit över det mesta av den moderna sjöfarten.
Sedan kom de här två k små kniporna guppande ute på vattenytan,, annars har den största delen av sjöfåglar flyttat redan men några dröjer sig tydligen fortfarande kvar.
Bättre läge än så här fick jag inte idag på den så skygga stenskvättan som i detta fall verkligen lever upp till sitt namn., men de är i alla fall kvar bland sprängstenen ännu så länge.
Vad tror ni, blir det bra så här om jag lägger mitt huvud lite på sned och försöker mig på att se så liten och oskyldig ut som det bara går ja men då kanske hon som sitter där borta på bänken kan tänka sig att ge mig en liten offergåva ? 
Den här fiskmåsen var kan, man säga verkligen allting annat än buskablyg av sig då den kom och landade på kajen , mitt framför mig där jag hade satt mig ner på en bänk för att vila lite innan jag skulle fortsätta med att gå hemöver.
Den gav inte heller med sig i första taget , utan satt lungt kvar medan jag pratade med den och det märktes hur uppmärksam den var på allting som hände i närheten då den la huvudet på snedden för att lyssna.Men den var alltså av vad jag kunde se helt och hållet ensam, fast de andra var nog trots allt där någonstans i närheten men för det mesta så brukar de ju faktiskt vara flera som håller ihop.
 
När jag hade suttit där en stund så kom det en annan människa och slog sig ner, med någonting som såg ätbart ut i burkar, på en annan bänk som var en bit längre bort och gissa om måsen gjorde sig beredd. Fast den gick ju lottlös även därifrån, men nu fick jag se hur totalt orädda de här fåglarna kan bli! Killen som såg ut att vara yngre, la sig ner för att vila en stund med hörlurar i öronen och volymen på så högt att till och med jag kunde höra hur musiken dunkade på och gissa vem som genast var på plats alldeles där nere vid stenfoten av sittplatsen ? Jo, just det en viss liten nyfiken och hungrig fiskmås var det ja.
Fick avslutningsvis till en riktigt fin bild på den, där den satt på kajkanten, mellan spåren på den gamla järnvägen och med den utblommade mjölkörten i bakgrunden.  Så om jag inte  hade varit IN-Måsad redan så har jag då blivit det efter den här sommaren när jag har fått tillfälle till att lära känna även det här paret. Fiskmåsar är fåglar med karaktär! Det märker man kanske först då man får börja studera dem på så här nära håll och kommer dem riktigt in på livet. De är helt enkelt så mycket mer än det skräp som vissa verkar anse att de är! Långt ifrån och smarta är de ju helt klart också som har räknat ut att de kan utnyttja oss människor för att lättare komma åt maten! 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0