En vacker höstdag!
Det måste jag få säga att vi har haft här idag.Solen har visat sig och temperaturen har legat kring 10-11 grader så det har varit en riktigt behaglig väderlek för årstiden, helt perfekt för att man ska kunna vara ute och fotografera. Så idag tog jag helt enkelt bussen ut till föräldrarna och skannade av det lilla grannskapet där ute., det var ju ett tag sedan nu,se på den där sparvugglan som jag har hört vissa rykten om men tji fick jag. Den lös med sin fråvaro och visst är det så det oftast blir när man ska fota vilda djur eller fåglar. De kommer ju inte på beställning direk, de är levande varelser. Så istället för att fota uggla bestämde jag mig för att kolla vad jag kunde hitta för spännande saker i den lilla skogsdungen på andra sidan stigen som går till den ena av busshållplatserna. Jag kände mig nästan som Martin Emtenäs där jag tog mig fram genom slyn!
Fast först började jag med att gå ut på tomten och så fort den fick syn på mig kom ena nötväckan och började prata
Sedan gav jag mig såklart till att försöka fota pappas lilla kråka och det gick äver förväntan bra, då jag satte mig ner på huk och tog det steg för steg. Jag måste helt klart lära mig hyfs ch se var säkerhetslinjen går!
Jo mesarna fanns där i buskaget men det märktes helt klart att de var mer oroliga nu än förut när de brukade rada upp sig på dörren eller komma och undra vad fotografen var för en filur.
Efter det gav jag mig ut i terrängen.
Försökte få till lite djungelliknande perspektiv.
Går det här in under kategorin svartbyggen ? Snart är det nog ingenting kvar v den gamla kojan.
Såg först den större hackspetten när den flög upp i en träd med en kotte men jag kom inte närmre utan den flög iväg när jag kom för nära. Så jag tog mig stället tillbaka till tomten och vem tror ni uppenbarar sig i en björk ? Jo såklart fru hackspett.Sedan flög hon upp i en stor tall innan hon fortsatte bort till granen för att hämta en kotte innan hon förflyttade sig till en annan björk för att äta. Stod nedanför och betraktade henne en god stund innan det kom en bil som hon blev rädd för också gav hon sig till sist av. Tror faktiskt att det här är en av de gånger som jag har kommit hackspetten riktigt nära inpå livet utan att för den skull ha uppsikt öve ett fågelbord men det är intressant att komma ner på den nivån då man lär sig känna igen de olika individerna. Visst har föräldrarna haft fler hackspettar i grannskapet men den här honan hon sticker ut från mängden.
Kommentarer
Trackback
