Hallojsan!

Hejsan svejsan på er alla ni små läsare som ramlar in här just idag för att kolla om jag har skrivit något nytt. Jag tänkte försöka göra en spännande inledning som lockar er till att läsa vidare i dagens inlägg men vet inte riktigt vad jag ska börja med förutom vädret även om en del kanske tycker det är lite tråkigt så tycker jag själv att det är ett bra allmänt ämne att inleda ett samtal medOm ni inte känner samma sak så står det er fritt att skrolla ner eller gå vidare och lämna bloggen. Fast gör ni det så kanske ni missar något kul men det är helt upp till er vad ni gör! Nåja tillbaka till spåret med vädret. Just nu skiner solen ute och det ser ut att bli en fin vinterdag, fast det lär visst ska mulna på senare som det oftast gör så här års. Just nu tycker jag dessutom att vi har fått lite för tidigt aprilväder. Ni vet sådär att det töar ena dagen för att sedan frysa på under natten och bli snorhalt överallt där det inte har hunnit töa fram barmark än. Än så länge är det i alla fall mer vinter kvar än att våren är på väg men det är ju faktiskt bara mars månad än så länge så det dröjer säkert några veckor innan det tar fart på riktigt och fåglarna har ju redan börjat sjunga sina melodier.
Visst är det otrolgit att man kan stå mitt i stan och hitta en vy som denna, som andas mer fjäll än stadskärna ?
Snart så kommer det att forsa vatten i åarna igen. Jag gillar visserligen inte att ta mig vatten över huvudet men jag kan tycka att brus, rinnande,kluckande eller droppande kan vara så rofyllt att lyssna till så kanske är vatten mitt element ändå trots att jag blir sjösjuk. Fast det kanske inte är så konstigt ändå att jag dras till det våta elementet heller, jag är ju i många avseenden nog en rätt typisk kräfta ändå.
Snart så kommer de åter och man kan inte annat än bli glad då man får höra ljuden av vinslagen och det där oemisskännliga trmupetandet från sångsvanarna. Det är en fågel som jag efter mnia möten kommit att uppskatta allt mer :)
Knölsvanana är ju däremot lite mer ovanliga här uppe i norr men visst kan man stöta på dem ibland i kustbandet och att få se en helt familj ibland är alltid lika roligt.
Men sångsvanen ja...att få komma ett par så nära inpå livet att man kan sitta där vid strandkanten och betrakta dem medan de bara är sig själva och ägnar sig åt sina göromål utan minsta trick för att locka dem det är verkligen magi det. Som jag tycker att fler borde ta chansen att lära sig se istället för att bara ägna sig åt teknikens under eller försöka passa in i vad som anses vara normalt
Läste Fågelvännen då jag var hos föräldrarna nyligen. Tyckte det var intressant att läsa om den där unga tjejen som skådade men jag håller tyvärr med på att många av dagens unga ser ner på de med brinnande intresse för djur& natur. Själv har jag blivit kallad pensionär av vissa då jag berättat om mitt intresse eller så tycker en del att man är barnslig men varför skulle det vara det....finns bra mycket annat i sådana fall som jag tycker är superbarnsligt som att tex dricka sig stupfull varje helg...eller att se på löjliga dokusåpor där folk röstas ut en efter en där alllting bara handlar om ren och skär ytlighet!
Visserligen så finns ju sådana beteenden i naturen med men att vi människor ska behöva sänka oss till den nivån ibland är verkligen bara tragiskt dessutom så tror jag att det skulle gynna alla om skolorna återgick till att börja lära ut mer biologi för då kanske den ökade nedskräpningen skulle minska! För det är verkligen en sak som jag måste skriva att jag har lessnat på då man går ner på stan ibland och ser dessa fimpar som ligger invid väggarna på en del ställen, det känns bara äckligt och så otrolgit ofräscht!  Samtidigt undrar man ju varför ingen verkar bry sig om det och vems ansvar det egentligen är för vi har ju tex en grupp här i staden som går runt och städar stadskärnan men varför ligger då fimparna ändå i drivor på sina håll? Och hur svårt kan det vara att hitta en papperkorg att slänga skäpet i? Fast visst oftast är de kanske överfulla men då får man ta hem det och slänga det i sina hushållsopor istället för att förorena naturen!
Sedan så upphör jag aldrig att förvånas över de som tycker att vissa fågelarter är skräpiga och inte borde få finnas till.Visst kan de orsaka en hel del problem men bor man efter kusten så får man lära sig att måsarna finns där. För de är INTE hönshjärnor utan snarare långt ifrån då de lärt sig dra nytta av oss och våra vanor.De har dessutom mycket god syn och kan upptäcka mat på väldigt långt håll och när man väl börjar studera dem så inser man att det inte handlar om en stor massa, utan det finns väldigt olika indivder och många fscinerande arter.Alltså handlar det inte bara om en mås.
Jag personligen är väldigt förtjust i fiskmåsarna men visst kan även skrattmåsen vara charmig iböand då de är så väldigt orädda av sig och tar alla chanser till föda som de kan få.
Sedan är det en utmaning att hinna få med de små kvicka silvertärnorna på bild och jag är alltid lika glad då de återvänder, tänk bara hur långt de flyttar!
Men döm om min förvåning då jag vid en av fågelsjöarna i kommunen hittade ännu en art av mås, som jag ditills aldrig hade stött på förut nämligen svärgmåsen.Ser ni hur det bruna tydlgit täcker hela huvudet istället för som på skrattmåsen ? Det är sådana små detajer man väl börjar lägga märke till om man studerar dem tillräckligt länge.
Sedan har vi trutarna spm då och då kommer inglidandes i hamnen och då får man pasa på att ta upp kameran. Allt som oftast är det ju gråtruten som är vanligast men ibland så dyker det alltså upp något mer intressant som denna vackra silltrut.
För rätt många år sedan nu stötte vi på den här unga gråtruten där den satt i flera dagar och rastade ovanpå taket. Tog en hel serie foton på den och när vi granskade dem närmare syntes det att den var ringmärkt.Skickade in uppgifterna som gick att tydas vid förstoring och fick ett mycket intressant svar: Det var en rysk fågel som var här på besök. Ja tänka sig hur långt de kan ta sig med hjälp av vingarna, fast jag undrar allt jag om den där individen inte var ltie extra påhittig och hade liftat med någon båt på åtminstone en del av resan.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0