mspbubblet

Hejsan svejsan på er allihopa där ute och god kväll till den lilla skara läsare som nu brukar titta in hit på bloggen för att se om jag har gjort någon ny uppdatering. Har inte haft så mycket ork till att sitta vid datorn den senaste tiden så då har det blivit mindre av den biten men nu känner jag lite mer lust till att skriva igen så då tänkte jag passa på att författa några rader så ni får lite nytt att läsa. Först och främst så måste jag säga att efter de två första deltävlingarna i årets melodifestival vet jag inte om det är värt att se på tävlingen längre. Tycker det handlar allt mindre om musiken och mer &mer om framträdandena eller något annat istället för själva låtarna. Trist utveckling tycker jag. Klart det finns fortfarande enstaka bidrag som är bra men det har istället varit pausunderhållningen tycker jag som räddat större delen av showen, åtminstone hittills Så jag får se om jag ska skippa att se resten och vänta tills finalen istället. Dessutom känns det orättvis det här med appen som ger Hjärt-röster, för man kan ju inte utgå från att alla har den sortens teknik! Fy skäms SVT, det här borde de nog tänka över känns det som om systemet ska vara kvar. Sedan har jag legat mycket i soffan och sett på TV ett tag och igår så ramlade jag över ett ruskigt bra program igen. Hade bara sett första delen tidigare men nu kom jag in på slutet och fick se hela biten i jakten på Dr.Josef Mengele. För er som inte vet vem han var så var han den läkare som utförde sadistiska experiment på tvillingar i koncentrationslägret Auschwitz. Jag vet inte varför det har blivit så men tidigare på högstadiet när jag och en fd kompis gjorde en utställning på temat så var det dessa barns öde som fångade mig allra mest och fortfarande så förvånas jag över att de inte fick fast honom. Samtidigt är det också svårt att bara tycka illa om honom eftersom han var en produkt av den tidens sjuka värderingar så frågan är inte så enkel som man kan tro då man läst bakgrunden och vet hela historien. För från början var även han helt normal som vilket annat barn som helst Det var först under studierna som han fick sin diaboliska personlighetsuppfattning. Fast nog om detta nu, åtminstone för denna gång eller nej förresten är någon nyfiken på att läsa mer så rekomenderar jag er varmt boken Eldens barn av : Lucette Matalon Lagnado & Sheila Cohn Dekel. Nu över till någonting helt annat nämligen Ariel. Efter allt så mår tösen bra och hon blir mer bortskämd nu än förut mycket eftersom att hon är ensam hamster i hushållet för tillfället. Finns långsiktiga planer på att ta in en , kanske två nya hanar senare men det ligger en liten bit framåt i tiden. Så just nu är det prinsessan som njuter som aldrig förr av att få springa lös i hallen på kvällarna & inte har hon någon lust att gå in heller. Utan hon drar iväg då matte kommer så man får muta in henne med godis! Vilket litet bustroll hon har blivit så här.