Hejsan!

 
 
Hej på er alla ni läsare som klickar er in just hit på min lilla blogg. Somliga kanske brukar göra det åtminstone någon gång i veckan för att se efter vad jag har för mig och vissa av er kanske bara råkat snubbla in av någon mer diffus anledning. Nåja oavsett så hoppas jag att det ska finnas något som ni alla gillar att läsa om eller bara fina foton att titta på. För trots att jag har fått höra Men du får aldrig syn på något när du gör ut så händer det ju att jag faktiskt får det sedan är naturen inte så dum i sig själv den heller. Idag tänkte jag försöka visa upp min oas ute hos föräldrarna där jag har gått så många gånger och funderat över både det ena och det andra.
Om jag får säga det själv så tycker jag att de borde fixa en ny skylt som visar platsen...jag menar kom igen snart syns ju inte ens texten på den ! Samt att de borde städa bort skiten efter fåren som ligger kvar på stigen som vanligt just när man kommer innanför grinden där de leagt som mest...för det verkar inte som om de kommer tillbaka något i år. Personligen är jag kluven till fåren eftersom de betat bort alla liljekonvaljer på backen och jjag skylle mycket hllre se betande getter eller varför inte en flock shetlandsponnyer där då dessa båda betar skonsammare än just fåren.
Påpekade detta år ett år för de ansvariga men fick inget gehör och det tyckte jag kändes tråkigt+ att de stänglat in hela området så de vilda djuren inte längra kan passera som de brukade göra innan, kanske också något att fundera över innan man bestämmer sig  också borde man kanske hört med alla som nyttjar området först tex hundägarna eller de barnfamiljer med rädda småbarn som inte längre törs använda sig av stigen. För oss andra är ju visserligen fåren inga problem men det finns ju de andra människorna med.
Man kanske borde åtgärda skylten..för snart syns inte texten alls.
Fåren har alltså åkt hem och då står båda grindarna öppna så nu är det fritt fram för gående att passera på stigen igen en det är ju tveksamt att vilt som råkar ta sig in kan komma ut igen pga RAS.
Svergies nordligaste höggravfält är det alltså vi befinner oss på.
 
 
Sedan jag tog kortet på de gamla stolparna med sina skyltar har en ny satts upp i början av backen däremot tycker jag att de gamla smälter in mer och känns mer naturliga.
Stigen är mjuk och skön att gå på men man får se upp för stenar och rötter.
Om man vågar finns det  gamla kyrkbänkar att sitta på och en eldplats i den bortre änden, men man sätter sig numera på dem med egen risk!
Fortsätter man promenaden nerför berget kommer man till något som i folkmun kallas för Trollskogen.
Och visst är det lätt att tro att det kan sitta ett troll bakom någon sten eller stubbe och skratta åt en när man går förbi så det kanske är bäst man har sällskap med sig&har man tur kan man få höra spillkråkan ropa.
Annars är det bara fint att gå och titta på all grönska med sommartid.
Här och var bildar naturen sina egna små konstverk som det är nog så intressant att studera.
Om man går en bit längs vägen kommer man till "Heliga källan" där pilgrimmerna stannade till på vandring förr i tiden. Numera är det så mycket järn i vattnet att det inte går att dricka längre men det är en fin plats där man brukar hålla gudstjänster invid ån ibland men nu är det ett tag sedan jag såg till någon så gräset kring bänkarna har hunnit växa sig högt.
Har man dessutom turen kan man få se blommande smörbollar där vid vattnet.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0