Morsning!

Hallojsan på er alla läsare där ute i den stora vida världen och god morgon på er. Eller kanske snarare god förmiddag. Ibland ska man tydligen låta bli att de på film sent. Jag började ju se Alive igår och hade nog egentligen haft lust att se hela men vid midnatt kände jag att det var mycket bättre att gå och lägga mig, annars räckte den till halv ett. Låg sedan vaken och snodde mig ett tag innan jag till sist somnade utan minsta aning om vad klockan var. Vaknade vid sexsnåret i alla fall men tyckte det var på tok för tidigt att kliva upp. Låg och drog mig till halv åtta då jag hörde att Timon var ute så då tog jag mig upp ur sängen och skötte om guldkornen. Medan åt jag frukost och funderade på om jag skulle ge mig ut på en långpromenad i alla fall(nu då jag äntligen har en kamera igen). Tittade ut och vädret var ok, fastän solen var uppe var det inte för varmt så jag packade ryggsäcken och gjorde mig klar. Promenerade iväg och funderade vad jag gett mig in på ett slag eftersom de håller på med vägarbete där just nu, lagning av vägbro. Hur som helst beslutade jag mig för att gå åt andra hållet mot vad jag normalt brukar göra. Fick sällskap ett tag av en kille från vägarbetet som hade två busiga nakenhundar, varav den ena hette Hugo. Ibland är det roligt att man träffar någon sådär bara av en slump så vi språkades vid lite innan jag satte kurs mot fåglarna. Först verkade det heldött och det är klart , de flesta ligger ju i bona nu och ruvar men så hördes ett välbekant trumpetande och jag fick se svanarna som flög iväg. Dock på för långt avstånd för att det skulle bli något bra kort så jag gick vidare. Tog tid på mig att gå vägen som går genom deltat och plötsligt ser jag något komma flytandes med strömmen en bit bort, något svartvitt så jag trodde mest på knipa de brukar ju vara orädda. När de kommer närmare ser ja g dock att det är paret storskrake som är ute och finsimmar.De stannar upp när de får syn på mig och hanen varnar. När jag sätter mig ner på huk vågar de ändå simma förbi i rask takt men jag hinner i alla fall fota dem. Sådana möten är magiska.
Promenerar vidare och lyssnar till alla fåglar som sjunger. Försöker identifiera en del med hjälp av lätena men de flesta av dem visar sig inte då en hel del människor går där. Lyckas dock få syn på ett par sävsparvar som sitter inne i vassen och sjunger.
På tillbakavägen bestämmer jag mig för att gå och titta om kanadagässen är där de brukar vara och jo mycket riktigt så hittar jag dem mellan dukarna på fotbollsplanen Till synes knappt ens upprörda av min närvaro.
På samma ställe hittar jag också en liten nyfiken sädesärla. Sedan börjar promenaden sätta sig i ben& fötter och det märks att det var ett tag sedan jag var ute så här. Så jag beslutar mig för att ta bussen hemöver och precis när jag kommit innanför dörren ser jag Timon igen då han kikat ut en stund för att uträtta sina behov, både Ariel och Stuart sover däremot lugnt.
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0