mspbubblet

Ikväll känner jag mig lite dämpad. Även fast jag är kreativ och har en del projekt igång så känner jag mig inte speciellt sugen egentligen på att göra något. Som att man får en lysande idé men att den fastnar halvvägs. Nåja får tro att det lossnar mer imorgon. Har ju alltid något på gång men jag har faktiskt inte skrivit på länge. Vet inte varför men har inte känt det där suget som jag brukar få. Då känns det ju ingen mening heller att ge sig i kast med någon av alla historier som jag har liggande. Eller om jag borde börja på ett helt nytt blad ? Nej försöker i alla fall att hålla min kreativa ådra igång på andra vis så kanske resten ordnar upp sig så småningom. För är det något jag har lärt mig när det gäller skrivandet så är det att inte stressa. Då slutar det bara med att man får radera en massa sidor helt i onödan. Ja det kanske är värt att gå igenom några rader och kolla vad man har egentligen. Fast imorgon ska jag tvätta och städa så det känns verkligen typiskt om inspirationen ska komma tillbaka precis nu. Sedan för er som inte redan läst den tråkiga nyheten Colleen McCullough har dött. Om ni inte vet vem hon var så visste jag inte det heller innan jag hörde talas om Törnfåglarna. Var för ung när TV-serien gick så har inte sett den men fick tag på boken på en utförsäljning för ett par år sedan. Bättre bok vet jag inte om det går att skriva, den var en sådan där riktig bladvändare som man bara måste läsa till sista sidan för att få veta hur det går. Om en författare lyckas att hålla en engagerad genom hela boken , då är det verkligen ett bra betyg! Faktiskt så har det bara hänt mig två gånger förut . De andra böckerna som jag inte kunnat släppa har varit Jane Eyre & Brott och Straff. Den sistnämnda fick jag i händerna på gymnasiet. Trodde aldrig jag skulle ta mig igenom tegelstenen men efter att ha lät tjugo sidor så var jag fast. Otroligt hur en bok som skrevs för så länge sedan kan hålla så bra än idag ! Så jag vill rikta alla tack till min lärare som gav mig den i tron om att den skulle passa mig bra. Hon hade rätt för det är kanske ´till och med den bästa bok jag någonsin har läst! Försökte ju ge mig på några verk av August Strindberg och Selma Lagerlöf med men där gick jag bet. Deras skrivsätt och språk klarade jag alltså inte kanske fungerar det om man läser nyare versioner istället men samtidigt kan ju en del av handlingen också gå förlorad på det viset.

Sedan kan man alltid vara lat och se filmvarianterna av böckerna med men de brukar oftast inte på långa vägar vara lika bra.  Dessutom är det ju alltid en skillnad på att se film och att få fantisera själv. Den här förmågan satte jag på prov när jag såg en film av Lars Von Trier. Den var helt filmad i DOGMA-format. För er som inte gett er på det tidigare så kan det verka väldigt speciellt, det tyckte jag också från början tills jag hittade nyckeln och såg bortom de där vita strecken på golvet. Verkligen en speciell teknik men den fungerade och ibland kan det faktiskt vara skönt att få fantisera själv utan att man blir matad med alla intryck.