Äntligen Guld!

Först vill jag börja dagens lilla inlägg med att säga ett stort grattis till Charlotte Kalla som tog guld idag. Det var verkligen ett spännande lopp. Fast jag blev tvungen att gå ut när man kan säga att själva tävlingen egentligen avgjordes. Dock hann jag ju se starten och höra alla glada jubelrop efteråt. Så ett stort grattis igen. Årets VM har verkligen börjat med en stabil insats av damlaget och var tog norskorna egentligen vägen ? Dåligt vallade skidor..hm jag undrar vad mer man kan skylla på när det går dåligt. Fast jag minns ju hur det lät något mästerskap när vi floppade med och vallning är en hel vetenskap. Som jag tänker lämna åt experterna för åker jag någonting själv så får det bli tråkigt vallafritt men det kanske är allra bäst om man bara är motionär också utan elitambitioner. Nåja jag hade inte bara tänkt dividera om skidor idag. Hade ju trevligt sällskap på min promenad med så jag tänkte bjuda er på några bilder på polarvargen som är i min systers ägo, vita herdehundstiken Isa. Hon visade sig faktiskt ha bra tålamod också och satte sig rakt då jag blev tvungen för att stanna till och rätta till plastbiten som gör att minneskortet sitter fast på rätt sätt i kameran. Fast ja det är en annan historia, eller ja den har fått något fel på korthållaren så minneskortet läses inte av på rätt sätt om man inte tycker fast det med hjälp av den här lilla plastbiten. Skumma problem tekniken kan orsaka ibland.Till sist fick jag i alla fall fast den och det blev några kort i alla fall, men jag måste sätta dit en ny tejpbit så den inte lossnar sådär lätt. Vidare så har jag också ett objektiv...mitt telezoom som jag använder mest Nikkor 70-300 VR IE som börjat strula. Visserligen hände en olycka för ett par dagar sedan då det rullade ner från soffan men då jag provade det direkt efter verkade det ju okej..men jag vet inte kan vara jag som inbillar mig att det faktiskt är något fel på det med. För det funkar ju ändå ute i fält men att fota fåglar vid päronens fågelbord var nära på omöjlig för den ville inte låsa zoomen. Kan ju ha berott på ljuset med , får tro att så är fallet annars ser det inte så bra ut. Jag tycker ju om min kamera och är smått beroende av mitt telezoom eftersom jag ju använder det mest då jag är ute. Nåja får ta med mig det ut på en tur imorgon och prova hur det uppför sig helt enkelt innan jag börjar fundera vidare på vad som eventuellt måste göras.
Sedan var det ju skönt att komma sig ut på en promenad en fin vinterdag som det var. Egentligen hade jag ingen lust att gå tillbaka när solen sken så fint över trädtopparna och det inte var mer än några plusgrader, helst ser jag ju egentligen minus. Fast det är just sådana här dagar jag är glad att jag har tillgång till så underbara smultronställen som jag har. Till synes enkla vyer men oj vilka härliga bilder jag fotat i området kring föräldrarnas lya, man kan verkligen säga att det är Norrland när det är som allra bäst och jag tycker Filippa Barks skämt om ödsligheten & ensamheten är gamla fördommar. Visst kan vi säkert ha sådana om folk som bor söder om Dalälven med men ibland tröttnar på de där poänglösa liknelserna och känner att man bara vill ryta ifrån. Vad är det liksom för fel på att gilla naturen och ska inte hela landet leva kan man undra?
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0