SLUT
Ja nu var det slut kära läsare.
Nej ni behöver inte bli oroade när jag skriver den raden för jag tänker inte avbryta mitt skrivande här. Nej det jag pratar om är naturligtvis Downton Abbey. Som jag har följt sedan säsong ett då hela historien tog sin början. Nu har jag inte riktigt kommit ikapp sedan julavsnittet än känslomässigt, tror faktiskt det kommer att ta lite tid att göra det då man följt något under så lång tid. Fast det är utan tvekan en av de serier jag gillat mest och tyckt om att se. Varför kan man inte komma på en sådan här liknande idé i Svergie eller göra något i stil med ungdomsserien Spegel Spegel som också var magiskt bra när den gick. Nog för att det görs bra serier idag med som Fröken Frimans Krig men de känns ändå lätträknade. För att återvända till Downton så kommer jag att sakna alla karaktärer ny faktiskt, till och med Thomas Barrow som jag ogillade så när serien startade. Fast han har ju utvecklats väldigt och det kändes inte mer än rätt att han också skulle få ett bra liv. För det är så det känns som, som att man har fått komma varje karaktär nära. Ja utom isdrottningen Mary men hon är ju speciell. Detta ogillande mot Edith har jag svårt för att riktigt förstå då de är systrar men hon verkade ju i alla fall tina lite då hon såg till att systern fick träffa markisen Bertie igen. Dock är jag inte lika säker på att hon egentligen är lika lycklig själv med Henry ..för även om det framkom att de skulle ha smått verkade Mary som vanligt frånvarande. Sedan kändes rollen som Bunting väldigt tillgjord och skriven i sista stund för det har ju varit mer kemi mellan Mary och honom, än med nämnda lärarinna. Jag kan ha missat något men blickar säger ibland mer än ord. Så glad att det fick ordna sig till sist också för Bates&Anna efter all denna otur som de har haft rakt igenom Och jag kommer även att sakna härliga Maggie Smith som änkegrevinnan Violet Crawley och alla hennes slagfärdiga repliker!
Ja minnena av dessa är många och de har gett upphov till en hel del skratt under nästan varje avsnitt.
Så med dessa ord vill jag alltså tacka Julian Fellowes för en så underbar serie men det skulle aldrig ha blivit den succén det blev utan alla dessa duktiga skådespelare!
Nej ni behöver inte bli oroade när jag skriver den raden för jag tänker inte avbryta mitt skrivande här. Nej det jag pratar om är naturligtvis Downton Abbey. Som jag har följt sedan säsong ett då hela historien tog sin början. Nu har jag inte riktigt kommit ikapp sedan julavsnittet än känslomässigt, tror faktiskt det kommer att ta lite tid att göra det då man följt något under så lång tid. Fast det är utan tvekan en av de serier jag gillat mest och tyckt om att se. Varför kan man inte komma på en sådan här liknande idé i Svergie eller göra något i stil med ungdomsserien Spegel Spegel som också var magiskt bra när den gick. Nog för att det görs bra serier idag med som Fröken Frimans Krig men de känns ändå lätträknade. För att återvända till Downton så kommer jag att sakna alla karaktärer ny faktiskt, till och med Thomas Barrow som jag ogillade så när serien startade. Fast han har ju utvecklats väldigt och det kändes inte mer än rätt att han också skulle få ett bra liv. För det är så det känns som, som att man har fått komma varje karaktär nära. Ja utom isdrottningen Mary men hon är ju speciell. Detta ogillande mot Edith har jag svårt för att riktigt förstå då de är systrar men hon verkade ju i alla fall tina lite då hon såg till att systern fick träffa markisen Bertie igen. Dock är jag inte lika säker på att hon egentligen är lika lycklig själv med Henry ..för även om det framkom att de skulle ha smått verkade Mary som vanligt frånvarande. Sedan kändes rollen som Bunting väldigt tillgjord och skriven i sista stund för det har ju varit mer kemi mellan Mary och honom, än med nämnda lärarinna. Jag kan ha missat något men blickar säger ibland mer än ord. Så glad att det fick ordna sig till sist också för Bates&Anna efter all denna otur som de har haft rakt igenom Och jag kommer även att sakna härliga Maggie Smith som änkegrevinnan Violet Crawley och alla hennes slagfärdiga repliker!
Ja minnena av dessa är många och de har gett upphov till en hel del skratt under nästan varje avsnitt.
Så med dessa ord vill jag alltså tacka Julian Fellowes för en så underbar serie men det skulle aldrig ha blivit den succén det blev utan alla dessa duktiga skådespelare!
Vad jag ska hitta på efter det här vet jag som sagt inte, lär återgå till att strötitta på en del andra serier och filmer men det blir verkligen svårt att hitta någon fullgod ersättning.
Det skulle vara repriserna av Karl För Sin Kilt som går just nu i SVT1. Lite bortglöm är den serien faktiskt för den var också minst lika bra. Ja som ni märker det är väldigt lätt att falla för den brittiska accenten :)
Kommentarer
Trackback
