Hejsan på er!

Hejsan på er alla.
Här sitter jag igen och kämpar fortfarande med denna efterhängsna förkylning. Det är därför som jag inte har haft några uppdateringar på ett par dagar igen. Händer helt enkelt inte så mycket när jag förflyttar mig med hinken& näsdukarna mellan soffan och sängen. Nej det är verkligen en tuff omgång det här men jag jobbar i alla fall på att bli bättre. Nåja nu vet ni det så nu kanske jag kan ta upp ämnet jag egentligen ville beröra idag. Tänkte återgå till mina rötter på ett vis med. Alltid älskat späckhuggare så länge jag kan minnas. Eventuellt var det Rädda Willy som väckte min fascination för dem men jag tror jag var biten redan innan. Riktigt varför jag tycker om dem vet jag inte men jag tror det är deras skönhet och intelligens som känns otrolig. Hur som haver följde jag Keikos öde till sista tidningsurklippet. Har dem fortfarande sparad i en plastficka och jag tycker inte att något djur ska behöva bli utsatt för det han fick gå igenom. Ändå så händer nästan samma sak igen på SeaWorld med Tilikum. Skillnaderna mellan de båda fallen är hårfina men Tilly var ingen aggressiv val från början utan det var hanteringen som gjorde honom till det han är nu. Dessutom så undrar jag hur man tänkt som valt att stänga in en social varelse i en liten pool där han knappt kan röra sig utan någon som helst kontakt med vare sig de andra valarna eller skötarna som han är van vid ? Visserligen så är det kanske ett sätt att hantera problemet på men samtidigt undrar jag inte om det är djurplågeri ? Sedan undrar jag varför så många av skötarna försvarar parkens hantering av honom, ser de inte vad som händer framför deras näsor eller är de så rädda för att säga ifrån ?
Tror nog att fallet är det senare eftersom många fd tränare går ut och avslöjar fullkomligt otänkbara fakta för många gånger känns det som om parkens anställda struntat i att tänka på säkerheten då de jobbat. Fast jag tror det är något som är bland det allra viktigaste då man jobbar med stora djur oavsett art. Man kan inte negligera riskerna utan tänket måste alltid finnas där. Vidare säger många av dessa fd tränare också att de inte fick veta något om Tilly när de började arbetet vid parken. Det undrar jag också hur det kan vara möjligt. Visserligen fanns inte samma informationsflöde vid alla dessa tillfällen av incidenter men numera är det inte så svårt att googla och ser man på Tilikums historia är det minst sagt störande fakta som kommer fram i ljuset. Han var inget monster från början men skötseln av honom förvandlade valen till ett. Som en av anledningarna till varför man väljer att ha honom kvar nämns att han är viktig i aveln. Idag har över 46% av parkens valar honom i generna men till vilket pris avlar man på en val som är känt aggressiv ? Det måste kosta betydligt mer i längden. Så på ett sätt är jag kanske ändå tacksam över att Keiko ändå fick leva de sista månaderna i lovet i den fulla frihet som dessa majestätiska djur faktiskt hör hemma i och att inse SeaWorld hann sätta sina klor i honom också. För även om oddsen var emot honom så tror jag att han dog som en betydligt lyckligare val än vad Tilikum är just nu där han flyter runt i sitt lilla badkar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0