Arthur

Jag tror att det är väldigt få som undgått att höra historien om den hemlösa hunden Arthur som numera inte längre saknar hem.
Visst kan berättelsen om honom vara charmig på ett vis & det är verkligen fint med alla som engagerat sig i hans öde.
Samtidigt kan jag tycka att det är lite märkligt att det pratas om dessa herrelösa djur från andra länder även om det är bra att någon vill ta hand om dem. Tycker att vi ska vara ytterst restriktiva egentligen med införseln eftersom man aldrig vet vad de kan ha med sig i bagaget. Även om det numera finns bestämda krav på karantän från jordbruksverket så kan det ju ändå hända att de tar med sig saker in, se bara på dvärgbandmasken till exempel. Nu är det ju mest den vilda mårdhunden som sprider den men risken ökar ju ändå markant när man hämtar hem djur från vissa delar av världen. Dessutom tycker jag att något borde göras för att hjälpa våra egna djur som har det jobbigt istället för många av de organisationer som vi har för att hjälpa här hemma tvingas gå på knäna istället. För de allra flesta av dessa föreningar drivs också på frivillig basis utan stöd från kommunerna. Det anser jag är en stor skam att det inte ska finnas en bättre plan. Annars hade jag gärna ställt upp som frivillig :) men här saknas både lokal och utrymme för att ta emot frivilliga/praktikanter.
Sedan så tycker jag också att man ska tänka efter noga innan man bestämmer dig, delvis på grund av risken för smittor men också på grund av alla dessa oseriösa importer som kommer in. Mängder av mindre hundar smugglas årligen in över gränsen och man har informerat om det i media ändå faller folk för dessa annonser på blocket. Det är inte lätt men man har ett ansvar att tänka på då man köper hund och man ska vara noga med bakgrundskontrollen. Annars om man bara går efter hur söt en valp är, är det väldigt lätt att det blir fel. Inte minst så märker man det på alla fall där folk blivit lurade och köpt hundar från oseriösa uppfödare/importörer. För om hunden väl blir allvarligt sjuk kan det sluta i katastrof med papprena och djuret kan dessutom bli utsatt för en massa onödigt lidande. Nu säger jag inte bara att det är elände men jag tycker att man ska läsa på väldigt ordentligt först om man väljer det här alternativet. Annars så kan jag tipsa om att vi har många hundar här i landet med som skulle behöva en andra chans hos någon, varför inte ge dem det med ? En del kan ni hitta på: http://hundstallet.se/  men det finns såklart mängder med lokala djurskyddsföreningar där ute i landet som bara väntar på ett samtal.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0