mspbubblet

Tänkte börja dagens inlägg med ett ord som jag blev kallad i ett meddelande på MSP rätt nyligen. Det var en kille som kallade mig så,men jag undrar hur man tänker när man väljer att kalla någon man inte känner för något sådant ?
Hur kan man då veta? och dessutom så har jag svårt för att ro att de själva skulle vilja bli kallade för samma sak eller något liknande ens.
Fast det som jag blev mest ledsen av att läsa var när en tjej i ett chattrum gick och sa att hon var mitt största fan och sedan påstod att alla gick runt och sa att jag var död.
Hur kan man vara ett så stort fan av någon och gå runt och påstå att andra säger en sådan sak för jag har då inte sett något som skulle tyda på att det är sant och jag lever i allra högsta grad.
Så jag blir bara arg& ledsen när folk gör så här, visst kan man vara avundsjuk men man behöver inte låta det gå över styr för det.
Prova att prata med mig istället, skriv ett trevligt meddelande så lovar jag att ni får svar.
En annan sak jag ogillar är också det faktum att många bara ljuger om att de är sjuka och har cancer eller någon annan sjukdom bara för att få uppmärksamhet. Sådant förstår jag inte hur man ens kan tro att man ska kunna utnyttja en sådan sak i helt fel syfte för tänk på att sanningen alltid kommer fram till sist och har man ljugit om en sådan sak vad mer ljuger man om sedan ?
Nej det är bättre att vara ärlig helt enkelt och inte försöka göra sig till bara för att andra ska bli nöjd med en. Jag har inte berättat om det förut men nu väljer jag att göra det i stora drag.
En tjej som hade sin häst i samma stall som min syster ett tag gick för några år sedan bort i cancer. Även om jag inte kände henne närmare så var det ändå jobbigt att se hennes närstående så ledsna när de kom för att sköta om hästarna och även om jag inte stod henne så nära så hade man ju på något knepigt sätt ändå lärt känna henne och visste vem hon var. Fast så är det ju att man får försöka minnas de där bra stunderna då och jag minns hur glad x allltid var.Trots allt hon måste ha gått igenom under ytan så visade hon då inget i stallet utan man såg henne alltid ett ett leende på läpparna och det är just så jag vill minnas henne.
Men jag skulle aldrig drömma om att utnyttja den historien just på grund av att jag vet hur svårt det är för alla när en ung människa dör, det spelar ingen roll om det sker genom en olyckshändelse eller genom sjukdom. Smärtan finns ändå är oavsett om det sker inom den närmsta kretsen eller om det är som i mitt fall mer på håll och man går inte opåverkad vidare från det.
Visserligen är det alltid sorgligt när någon går bort men det påverkar alltid omgivningen mer med unga människor som tas ifrån oss för tidigt och det är med andra ord inget man vare sig ska ljuga eller skämta om.