Tråkig kommentar

Känner att jag måste få skriva av mig lite sedan jag fick en väldigt trist kommentar på ett inlägg här på bloggen. Eller åtminstone så fick det mig att ta illa upp eftersom jag känner att det som framfördes i det inte alls stämmer överens med de tankar jag har om en del saker. Jag har int gått närmare in på dem förut utan alltid försökt hålla isär privatlivet och bloggandet men nu verkar det som det blir allt svårare. Trist när jag egentligen bara från början ville skriva och tipsa om en bra film som jag hade sett utan att försöka blanda in för mycket känslor. För det finns ju filmer som har en sådan där handling som griper tag i en och rör upp en massa känslor. The Broken Circle Breakdown är verkligen en sådan film men det är just en film och jag tror det är viktgit att man kommer ihåg att skilja på film och verklighet. Sedan är det ju också så att även om vården har gått framåt något enormt idag så dör det fortfarande folk i allvarliga sjukdommar. Det har det alltid gjort. Även om botemedlen blir bättre så biter det fortfarande inte på allt och vi alla vet att för mycket användning av antibiotika kan leda till resistens. Så nej , vad har allt detta med en gripande film att göra ?Ytterst lite skulle jag i alla fall tro. Dessutom så vill jag också inflika att jag gjort en personlig djupdykning historiskt sätt då jag lärde mig mycket .

Som att en lunginflammation kunde vara livsfarlig, något vi kanske rycket på axlarna åt idag men det kan fortfarande se ut så i tredje världen och varför sker det missar inom vården där akut sjuka människor som sedan avlider skickas hem ? Är det så stora framsteg vi egentligen har gjort när detta händer trots all teknik och möjligheter till diagnostiseringar. Nej det kan jag inte tycka och det är riktigt skrämmande. Fast man kan inte gå och älta det jämt heller, för skulle man göra det så är jag väldigt övertygad om att man skulle bli en hypokondriker till sist. Finns det några som jag beundrar så är det faktiskt alla de med sådana där yrken som handlar om människor. Ja ni vet vården, polisen, brandmän. Jag beundrar deras styrka som gör att de orkar arbeta med vad de gör, för utan dem skulle vårat samhälle av idag aldrig kunna fungera som det gör.
"
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0