Junsele Foton
Vargen kommer alltid att vara ett av de djur som ligger mig närmast om hjärtat. Visst kan jag förstå att man kan ha vissa svårigheter med dem men det är definitivt inte deras fel.Visst kan man vara rädd på grund av alla myter och den felaktiga bilden av dem som oftast sprids i media men egentligen är de ju bara stora hundar.
Avslappnad Samba vilar efter maten. Hon ser lite speciell ut utan sin svans som hon förlorade genom en olyckshändelse då hon var ett år gammal.
Alpacka
Lamadjur
Vallabyn var som vanligt inte lätt att få syn på men nu har jag fått den på kort.
Ankorna låg med ändan upp i vädret när vi kom. Lyckades dock få en bild på en lite senare.
Undrar vem som egentligen kollade in vem här. Vi kanske trodde att det var vi som studerade lemuren men egentligen var det kanske den som hämtade snacks till showen ?
De hade dessutom en liten unge som höll sig fast vid sin mamma för allt den var värd. Det kan behövas som de skuttar men ibland så hittade den på små rackartyg men jag tror den charmade alla
Jag tror det kilar lite..precis där ja.Svårigheten är att komma åt precis där det kliar.
I början när vi kom låg björnarna inne och sov, Alla utom en som låg ute på bron över vallgraven.
Därför blev det en promenad tillbaka dit senare
.Inte för att jag vill möta en av dessa nallar i skogen. Det låter jag nog helst bli om jag kan men den här såg ut att vara på lekhumör.
Mors lilla Olle i skogen där....
Första vändan förbi avelshägnet resulterade inte i några tigerkort. De kom inte alls fram och någon sa att hägnet var tomt. Märkligt tyckte jag och tog med mig systerns ena tös förbi där senare. Mycket riktigt så visade sig den ena av tre invånare upp sig från sin allra bästa sida och vi fick i alla fall se öronen på de andra två.
Jaken är ju lite speciell.
Kommentarer
Trackback
