Skepp Ohoj

Äntligen!
Äntligen!
Äntligen har MSP kommit på ett bra tema som jag faktiskt gillar och köper helt.
Vet inte ens när det hände sist. Klart är i alla fall att det var länge sedan eftersom jag inte ens
minns det. Varför jag gillar det nya temat?
För att det går i blått såklart :P nej men inte enbart såklart utan jag gillar ju också havet även om jag
har en tendens till att få sjösjuka när det blåser för mycket runt mig på längre färder.
Föredrar därför kortare roddturer i en stilla insjö eller att bara åka över en lugn dag på havet.
Då går det utan problem annars börjar Connies värld att snurra och det fortsätter den att göra även om jag står
med båda fötterna på jorden sedan.
Fast ändå har jag en märklig dragning till det våta får jag erkänna även om jag inte gärna tar mig vatten
över huvudet  Tror att min dragning till detta våta element beror på myllret av liv som oftast  finns där.
Från de små djuren som man kan se med blotta ögat till de stora valarna.
Ett av mina absoluta favoritdjur har alltid funnits med åtminstone sedan jag såg Rädda Willy för första gången, späckhuggaren. Jag kan inte riktigt beskriva vad det är som har fått mig på fall med dem, kanske är det deras kombination av både rå stryrka och intilligens som gör dem så vackra och vilda.
En av de vackraste sekvenser jag sett på film hör också till denna film, i slutet när Michael Jacksons Will you be there spelas amtidigt som man filmar vilda späckhuggare.
Det är verkligen magi och jsut den låten gav mig stryka när mamma&pappa hade varit upp till veterinären och avlivat våran älskade hund Bianca för det var den första melodi jag kom att tänka på och orkade spela just då.
Den kommer alltid att ligga mig speciellt varmt om hjärtat precis som hon gjorde och fortfarande gör även om inte finns med oss längre.
Men för att knyta ihop det här med varför jag gillar temat så mycket så tänkte jag att nu har jag chansen att visa er några speciella bilder här som jag har tagit :) och så får ni veta varför jag gillar gamla träskepp på samma gång även fast jag åkt finlandsfärja några gånger med så är det ändå något visst med doften av tjära och trä.


Inget litet ankare direkt.

 
Även en talga för rep till masten kan vara vacker på något sätt


Briggen Gerda från Gävle


En liten skeppsklocka har vi här. De var förr i tiden till för att signalera med om bord vid händelse av brand.


Nu är vi uppe i masten igen

En av de vackraste skepp som finns, stolta skutan Götheborg.

Här skjuts det salut vid ankomsten till hamnen.

I skottgluggen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0