Hallojsan!

Hejsan svejsan på er alla ni läsare som klickat er in just hit på min lilla blogg för att se efter om jag har skrivit något nytt inlägg. Idag så har morgonen börjat med typiskt höstväder ute, det både regnar och blåser så det blir nog att hålla sig inomhus och försöka göra bort en del sådana där saker som man måste. Eller ja skriva och spela Sims kanske inte räknas som måsten men ändå är det projekt som jag håller igång Till och med Theodor verkar dock känna av lågtrycket och har tagit sig sovmorgon men han snaskade gott på den laktosfria glassen som matte bjöd på!
Fast jag är glad att ovädret väntade en dag innan det kom hit. Visserligen var jag inte på plats i år som jag brukar då travet kör V75 men jag satt i alla fall klistrad framför TV och följde det med lika stor spänning och vilka fina hästar det var :).. Snickade dessutom ihop ett litet system som mamma fick för sig att lämna in, men hons sa inget utan jag fick veta det först efteråt och jag fick fyra femmor vilket kändes otroligt för att vara första gången! Fast det kanske handlade om nybörjartur men jag vill ju tro att jag börjar lära mig något, man kanske ska spela efter hjärnan ändå och inte gå efter den snyggaste hästen alltid. Dock så var både It's Showtime Zaz och Närby Panik helläckra , vilket klipp Zaz hade i steget alltså. Tur att de visar även värmningar i TVn! Då hinner man ju bilda sig en liten uppfattning men jag kollade alltså nästan inget på infon från början uan jag gick faktiskt efter rankingen i programmet och försökte ta en favorit , plus en lite mer outsider....man får ju inte stirra sig för blind på vare sig kusk eller härstammning heller.
Det verkade ha funkat fint, åtminstone den här gången så nu ska jag få göra ett system även nästa helg :) så får vi se om det funkar lika bra då men det kan ju ha varit en engångsföretelse med för förhållandena igår var väl liknande dem på bilden.
Följde alltså sändningen i TV och blev tvungen att skratta då programvärden sa attt det rådde norrländsk sommarvärme på banan! Han försökte sig på att skämta, men det är så synd att de inte kan lägga omgångarna här uppe mer på sommaren för då kommer det ju mer folk också. Igår såg det ut att ha varit glest men de flesta stod väl och tryckte inomhus men så blir det ju om V75 ska köras i smårusk, det spelar ingen roll var man försöker göra det och när det väl regnar när ska man egentligen av säkerhetskäl ställa in en tävling, det tycker jag man kan fråga sig efter att ha sett bilderna från klostubben i Paris där det ens var ett undwe att hästarna tog sig i mål men flera hade ju problem, däribland svenska Spitcam Jubb som kämpade på med aktionen.
Sedan vill jag också skriva av mig om en sak i lokaltidningen som de borde skämmas över att ha tagit in. De tycler nämligen att banan är landet sämsta på att locka publik ändå vet jag hur mycket de frivilliga går in och verkligen försöker satsa , det känns därför så fel och tråkigt att få se journalister skriva sådant. Vad förväntar sig folk iegentligen nuförtiden, om man går på trav så är man väl ändå där i första hand för att man gillar sporten och hästarna ? Det går liksom inte att begära lika mycket av en liten landsortsbana som numera bara kör sommartrav som av maskineriet som finns kring de större . Åtminstone inte med vetskapen att de flesta banor slits med en taskig ekonomi och att ATG är ytterst ansvariga för den centralisering som skett de senaste åren. Då är det klart att folk till sist tappar tålamodet och fler och fler amatörer väljer att kliva av karusellen. Själv så är jag oerhört glad och stolt att min lilla stad fortfarande får ja sin travbana kvar och hatten av för våra duktiga tränare  som sliter på i ur och skur för att vi ska få se dessa fina djur som inte tycker att det finns något roligare än att springa.Och en hästsko i baken vill jag ge åt DR igen, visst finns det rötäggg inom alla branscher så också inom hästnäringen men man vinner absolut inget på att dra alla över en kam. De allra flesta tävlingshästar har det faktiskt väldigt bra och det finns ett fast tävlingreglemente som man går efter, jag lovar att det är ett ordentligt litet häfte som man kanske borde läsa igenom innan man börjar klaga. Sedan sker det tyvärr dödsfall men under en längre period som man studerat detta har faktiskt talen visat sig vara så låga som 0,05%  per lopp som körs , alla orsker bakom dessa går kanske inte heller alltid att räkna ut eller förebygga utan det är alltid risker att jobba med djur & ser man till procentantalet så är det verkligen lågt i förhållande till hur många lopp som körs. Det dör alltså betydligt fler hästar i träning eller i hagen men det skrivs det ingenting om i media och gör att debatten blir lite bväl ensidig. Dessutom kan det se våldsamt ut med piskorna som flyger men för det mesta slår man på skacklarna  och även om det ser brutalt ut så skadas ju inte hästen av det, en häst som har tappat tilliten till människor brukar i regel INTE prestera bra utan de blir mer av nervvrak i sådana fall. Så sluta upp att smutskasta travsporten.Sedan undrar jag om det inte är så att hästar faktiskt varit i vår närhet väldigt länge och varit en lojal&trogen kompis i så väl jordbruk som skgosbruket men att man verkar ha glömt bort detta faktum helt och hållet då man skriker på alla de som håller sig med dagens hobbyhästar. Hästar är djur som i regel vill arbeta och de flesta av dem skulle inte må bra av att endast gå och skrota i en hage heller, så då är det väl bra om det funkar att skola om dem efter avslutad karriär men har man en enmanshäst som endera har lynnesfeö eller helt enkelt har en häst som haft problem med återkommande skador är det kanske ändå bättre att skicka hästen till slakt än att den blir en södnerstressad vandringspokal ? DKänner till ett fel inom ridhästvärlden där en individ bytte hem 12 gånger och hamnade hos 13 olika ägare som ingen förstod hästens problem & det var verkligen ingen munter historia men det visar ju hur det kan gå från toppstammad avelshingst till hästvärldens absoluta bakgård.  Vidare tycker jag också att det är oroande med alla dessa oftast unga tjejer som påstår sig *rädda* vanvårdade travare, oftast är de ju faktiskt inte det enligt det regelverk som finns och på alla år jag varit på trav och gått på stallbacken dessutom så kan jag bara minnas ett fall när jag ville gråta då jag såg en häst som verkligen såg ut att ha varit genom ett helvete. Så därför tror jag på att de flest ändå anstränger sig för att djuren ska ha det så bra som möjligt den tid man väl har dem och innan ni uttalar er, ni som påstår att trav är djurplågeri prova att besöka en travbana eller ännu hellre be att få hälsa på i ett amatörstall så kanske ni får se det ur en helt annan synvinkel!
 
En flygande Ninotschka över upploppet, en av mina absoluta favoritbilder som jag har fotat. Den sammanfattar travet med ett enkelt uttryck. och jag hör till skaran som inte tror det minsta på anklagelerna som rikades mot Åke, det gick ju inte att fastställa något. Visserligen hade han använt ström en gång i ungdomen men han sa ju att han aldrig mer villle uppleva det igen, så varför ska man fortsätta den tråkiga smutskastningen?
Beanie M.M satte faktiskt världsrekord här uppe en gång och jo vi var på plats.
Länge fick vi glädjas att ha Svergietvåan på kallblodsidan boendes på orten, fina Nordgubben som tyvärr blev för argsint efter avslutad tävlingskarriär men visst minns man änå honom.
Självaste kallblodskungen Järvsöfaks gästade oss också i samband med en ordnad Häsrival som skulle bli ett återkommande evenemang, det kanske höll i två-tre år innan samarbetet mellan travet och ridskolan sprack.
Provat på att sitta bakom ett russ också :), så kul det var och jag kan verkligen förstå de som väljer den här vägen. Kan nog faktiskt vara så ibland att man får mer kontakt med hästen från vagnen än om man sitter på ryggen.
 
 
 
 
 
 
 

Hejsan på er!

Hejsan svejsan på er igen, alla ni glada bloggläsare som har klickat er in just hit till min lilla vrå idag. Eftersom det är lite grådaskigt väder tänker jag nog parkera mig själv endera vid datorn eller TVn för att kolla om de visar något bra. Eller om jag ska försöka skriva lite , har inte riktigt bestämt mig än för vad jag ska hitta på faktiskt något blir det , den saken vet jag åtminstone med säkerhet. Har ju ett par historier på gång igen men jag försöker att begränsa tiden till att skriva på dem litegrann och vänta tills jag har inpsiration. För det är inte så roligt att kasta bort en massa papper.En del tycker att jag borde skriva dirket på datorn men jag känner att jag måste ha berättelerna på papper först innan jag kan börja renskriva. Alla tänker ju olika och har sina processer kring skrivandet men det här sättet fungerar alltså bäst för ig, så mycket behändligare att bara kunna sätta sig med ett block eller blad när man får inspiration utan att man är tvungen att vänta på en maskin som ska startas
upp! Så har jag alltid gjort och då väljer jag att fortsätta på det spåret.Visst har det hänt att jag börjat jobba direkt digital någon gång men det är mycket svårare då att man kommer av sig och tappar tråden.
 
Idag tror jag att Theodor inte vill bli störd eftersom han stängt igen fönstret helt, men han har redan hunnit vara ute en liten stuns i hallen för när jag vaknade klättrade han rakt på gallret&pratade ivrigt för att han ville komma upp och ut men på förmiddagen är han alltså nöjd med en liten upptäcksfärd på 5-10 minuter., det är tydligen lagom för att han ska hinna sniffa in hela hallen. Sedan när han får gå tillbaka till buren putsar han sig, går på toan,dricker lite och samlar mat innan han går in i huset och knyter sig igen.
Systrarna Lindahl har jsut flyttat in i kvarteret, fr vänster står Charlie,Emma i mitten och till höger Nancy.
Deras ena granne verkar vara lite blek om nosen
Ohlala , Charlie då hon just träffat sin Håkan på den Tjutande Laman, knepigt nog så är hans ena egenskap att vara elak men hitills så har hon inte alls märkt av det eller blir han kanske bara lite mer arg än vanligt om man försöker göra honom på dåligt humör ?
Dart är ett roligt spel, det tycker simmarna också och Charlie är rätt så duktig.
Alttså ibland verkar en del av de övriga bargästerna lite väl genomskinliga
Huset är under uppbyggnad och för tillfället så bor Emma och Nancy kvar sedan Charlie flyttat ihop med Håkan.
 
 

Guldet blev till silver

 
 
Grattis Svergie till lagsilvret i hoppningen, det var SÅ spännande fram till slutet men vad hände eg med Malins Chu Channa när bommarna började falla som plockepinn. Gillade kanske inte riktigt Malins förklaring efteråt heller om hästens tveksamma syn. Om man vet om problemet varför går man då in och rider en sådan viktig tävling på hästen under de förhållandena som var?
Fast och andra sidan vet jag inte i vilken form lagets reservhäst Bonzai H är i heller men jag tror inte vi skulle ha förlorat mer på att satt in honom och Helena istället den här gången.
Fast det är ju alltid lätt att vara efterklok men det kändes inte alls bra utan mer tråkigt att se rivningarna. Nu är jag ju inget orakel när det gäller hästar men de som har problem i rygg eller nacke brukar väl ofta göra sådär att de sätter upp huvudet och drar iväg. Då spelar det ingen roll heller hur ärlig häst man än har att tävla med för slutresultatet påverkas ändå av dagsformen.
Sedan vill jag passa på att inflika lite mer om laginsatsen, vi klarade oss trots allt bra ändå för många var de ekipagen som hade större problem. Då tänker jag delvis på den danska hästen som fick spel när den kom fram till vattnet och bara blåvägrade att hoppa. För nog är dagens hopphästar mer tränade på just vattenhinder kan jag tro än vad de var förut då vattenhinder bara förekom inom fälttävlan.
Fast mest problem vållade ju ändå den spektakulära muren med en fin vy av Öresundsbron på,tror jag att det var i alla fall men det är ju också något man borde kunna öva på med hästarna eller så kanske arrangören får återgå till den klassiska bilden med en mur i tegel som vållar minst problem att hoppa för samtliga.
Om ni har sett mig skriva det förut så upprepar jag mig ändå och skriver det igen vilket ekipage de bildar tillsammans Peder och All In! Den hästen är verkligen magisk just nu så bra han hoppar och det är så härligt att se harmonin de har hittat tillsammans.
Efter alla år så är båda två verkligen värda all denna framgång och jag kommer att hålla tummarna imorgon för att det ska räcka hela vägen mot den där så åtrovärda titeln, Europamästare 2017, det skulle låta bra fint det.,
Sedan gör våra ryttare &hästar det så bra som vågar rida an på och hoppa de där gigantiska hindren som kanske är 1.60 höga. En annan skulle ju kissa på sig om man försökte göra om det och den högsta klass jag någonsin sett var ju enorm bara den, ändå var den inte mer än 1.20 och i jämnföresel är ju inte det så högt ändå men just då kändes det alltså tillräckligt stort. Så nej jag är alltså en riktig fegis och lagom mycket sugen på att prova det där med hästhoppning, klart man har travhoppat över cavaletti men det överlever man ju åtminstone utan att få svindel i själva språnget.
 
Sedan vill jag ge en liten pik till en representant för körsporten som de pratade med i TV. Det påstods att hon var expertkommentator på sitt gebit ändå står hon och säger att pisken inom de andra hästsportgrenarna används som en bestraffning men inte inom dagens moderna sportkörning. Jag undrar vad hon menade med det, för piskan är ALDRIG till för att bestraffa någon i något som helst sammanhang utan den är endast där för att vra ett hjälpmedel och stöd till skänklarna så vitt jag känner till. Fast jag kanske har missat något ?
I sådana lägen önskar jag att det fanns någon som gjorde dem mer uppmärksamma på grodorna som ibland slinker ur folks munnar inom hästsporten med de olika disciplinerna. För med all den kunskap som finns på varje område är det märkligt att sådana fördomar fortfarande verkar leva kvar nere i vissa kretsar.
Nej då förstår man kanske att Djurens rätt försöker skjuta hela hästnäringen i sank också men jag lovar att alla grenar har sina fasta regelverk som man kämpar för att upprätthålla och inget land har så bra djurskyddslagstiftning som vi! Ändå klagas det på den biten och visst finns det rötägg med, det gör det på alla håll men många länkar som delas kommer ju från utlandet och där är kollen betydligt sämre och svårare att åstadkomma en förändring kring! Fast en sak borde ju alla kunna enas runt och det är kärleken till hästen, detta fantastiska djur.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Underbara, rara!

Idag är det en strålande och fin höstdag här.
Solen värmer sakta upp luften lite igen och just därför tänkte jag passa på att ta med mig Theodor ut en stund för att njuta av det fina vädret, Det blir ju kanske inte så många fler tillfällen för honom ute i spenaten heller i år menar jag. Fast vad tror ni sker då vi kommit ut och väl funnit oss till rätta?
Jo det börjar blåsa så  hamstermannen bara vill krypa upp innanför mattes ena byxben och gå in igen, verkligen typiskt. Nåja vi hann ju i alla fall med att vara ute en liten stund trots allt och han tyckte det var så kul med det överdimensionerade badkaret som matte skaffat just för sådana här tillfällen för att han ska få ha lite mer kul när han är ute på äventyr,Det låter ju mycket bättre att se det på det viset än att säga att det var ett felköp då matte var lat och inte orkade handla sanden på butiken som vanligt.
Ta upp mig genast, det blåser för mycket matte så jag vill gå in, nu på momangen.
 

Grattis Svergie!

Till medaljen i fälttävlan med laget under EM i Polen, Det var spännande även individuellt in på minsta målsnöret men jag tror att det var som Sara Algotsson Ostholt sa själv efter ritten ,att Reality spände sig och då började bommarna ramla. Det är något som kan hända alla när man arbetar med djur och ibland finns marginalerna helt enkelt inte där. Det var synd men det blev ju åtminstone en ny medalj för oss svenskar att glädja oss åt!
Fast jag tycker man måste fundera på om underlaget verkligen var så bra med alla de där incidenterna som var på banan. Jag vet att man jobbat mycket med säkerheten inom hästsporten men så många vurpor under en tävling, är det verkligen normalt? Visserligen så är fälltävlan att jämnställa med maraton eller formel ett men ändå. Jag tycker det var lite för många tillbud för att det skulle kännas riktigt bra och då menar jag inte bara den märkliga olyckan med den ena hemmaryttarens häst Bob The Builder som skulle komma att få ett så olyckligt slut under dagen. Man var ju glad när de fick upp honom på benen men kanske förstod man redan hur det skulle gå eftersom han inte hade rest sig själv. All heder åt veterinärerna som säkert gjorde vad de kunde men ibland är det snällare att låta djuren vandra vidare även om det är hemskt jobbigt för alla som befinner sig i den närmaste kretsen runt. Folk som inte har djur kommer kanske aldrig att förstå det här, men har man själv haft en nära relation till en häst eller annan fyrbent pälskling ja då blir det hela väldigt självklart i hur jobbigt det måste vara att få hela tillvaron ändrad på grund av en enda liten olycka sådär. Det går inte säga något annat om det egentligen heller...mer än att jag hoppas att man verkligen anstränger sig till det yttersta, sedan vet ju utövarna om att riskerna ändå finns där för jobbar man med djur går det kanske inte att förhindra allting som kan hända heller. För det är just djur och inga maskiner som en del verkar tro och jag hoppas att Djurens rätt inte får för sig att utnyttja det här på något sätt som de ger sig på till exempel travsporten men nog om detta ämne nu. Över till ett par andra saker som jag funderat över nämligen Kim Wall och Therese Johaug.
Det första av dem är bara så tragiskt som någonting kan bli och man undrar verkligen vad som har hänt ombord på Ubåten. För nog är det märkligt att karln sänker den frivilligt och hävdar att det var en olycka som dödade henne ? För de anhörigas skull hoppas jag att det är henne som danska polisen nu har hittat så att de kan få ett avslut på denna förskräckliga tid och påbörja sorgearbetet. Och den viktigaste frågan kvarstår ju fortfarande, vad har egentligen hänt?
Vad tycker ni om domen mot Therese Johaug ? Är inte helt förvånad att den förlängdes eftersom det där fallet med den där italienskan uppdagades nyligen, nej man ska ha koll på vad man väljer att stoppa i sig som aktiv idrottare & jag tycker det är misstänkt at som vuxen skylla allt på läkaren när hela tuben skrek så uppenbart vad det var för preparat. Då borde man själv även ha förmågan att tänka efter innan man brukar preparatet men det är min personliga åsikt om det hela. För er som är nyfikna på hur Theo mår kan jag säga att mattes lilla guldklimp mår så bra som han bara kan över att få vara hemma igen.
Man måste  ju inspektera mattes nya skor och sätta sin lukt på dem.
Alltså ...jaha tänker matte försöka använda den där bosten igen, bäst jag gör så här så kan hon inte lyfta upp den från golvet &komma åt tovorna.
En hamstertvätt är den bästa sortens tvätt
Hur tänkte matte med det här gigantiska badkaret egentligen ?
Ni som tänker att det är svårt att fota hamstrar har nog rätt, ibland så vill inte Theodor heller vara med på bild.
 

Stranneberget

På tal om att göra en utflykt ja...jag trodde inte jag skulle orka det i år men för två dagar sedan var pappa och jag upp på ett berg som ligger ett par kilometer från där de bor, 133 meter höga Stranneberget. Det var verkligen en nervkittlande pärs att ta sig ända till toppen men vi tog oss upp toppen till slut. Fast nästa gång så kanske det blir mer ett måste att ha med sig fika eller åtminstone vatten och får jag bestämma så går vi från det vanliga hållet då stigen den vägen är mycket enklare att gå och man slipper gå över åsen men det var ju förstås ett äventyr det med,då det var längesedan vi gick leden den vägen.
 
Enligt fakta är berget "bara" 133 meter över havet men det känns inte så, när man står där uppe är man bra liten och har man anlag för svindel så titta för allt i världen inte neråt!
Vi stötte på den här konstiga filuren på vägen upp, vet någon vad det är för art ?
Ljungen är en så vacker växt att jag tycker det är lite synd att den bara används på gravar och i enstaka blomgrupper ibland men det kanske är så,i skogen den är som allra finast då den blommar.
Jag vet, redan här börjar det bli ordentlgit brant.Nu förstår jag varför fåglarna älskar det här berget, där korpar och rovfåglar tryggt kan ha sina bon ostörda bland klipporna. Hoppas innerligt att fågelskyddet ser till att det får förbli så!
Här och var bildar naturen sina egna små konstverk
Vattnet skymtar fram bland träden
Nu är det inte långt kvar!
Bäst att hålla i sig ordentligt så man inte blåser bort.
Visst gör den här utsikten att det är värt all möda att ta sig upp!
För den som vill skåda fåglar finns det gott om korpar att sitta och studera. De bor där i berget och seglar inte sällan omkring i luftrummet, likt trapetskonstnärer. Har man turen kan man få komma vdem riktigt nära med kameran.
Inte så gott om blåbär i år kanske men visst finns de ändå där i riset.
En liten tall som fått fäste högt uppe.
För den som inte gillar insekter vet jag dock inte om färden ner är någon höjdare att tala om då det finns två  stora myrstackar efter stigen men man får väl helt enkelt skynda sig förbi dem!
Då var vi nere på landbacken igen och jodå visst står mitt drömhus kvar men det blir bara mer&mer förfallet men ja tänk vad fint det måste ha varit en gång i tiden.
Om man kan tala om en Bullerbykänsla så finns den absolut på detta ställe tycker jag.
På andra sidan vägen fiinns något som har varit förråd en gång i tiden, hade jag miljoner över på banken och fick köpa stället så skulle jag göra en skaparverkstad där ute, tänk så helt perfekt det vore att få bo så nära naturen men ändå inte ha allt för långt till staden heller.
 
 
 

Falkögon

I alla dessa år som jag följt fågellivet ute hos mina föräldrar har jag velat få syn på den. Har hört rykten om att man ska ha sett den i alldeles i närområdet men hittills har den skygga fågeln hållit sig undan . Ända tills idag vill säga då pappa och jag var ute på promenad för att kolla efter hallon. När vi hade gjort bort inspektionen i snåren så fortsatte vi traska på längs vägen och vi tyckte att korparna väsnades lite väl mycket men vi valde ändå att kolla in området nere vid ån först.Som vanligt var tranorna där.Den här gången var de bara två och de skrek så fort de fick syn på oss i buskaget. Tog några foton på dem innan vi fortsatte.
När vi kommit tillbaka ut på vägen och bara gått en liten bit gick allt så snabbt, vi såg något som svischade till framför oss en bit upp i luften och sedan såg jag en liten fågel , mindre än än korp som flög iväg med något i klorna. Pappa trodde inte på mig från början men jag sa redan här att det nog var en rovfågel av något slag. eftersom det gick så  fort. När vi sedan stod och spanade igen fick vi syn på den  högre upp i luften och jag tog några bilder med mitt teleobjektiv 70-300 mm. Vi kvar på platsen och såg fågeln försvinna iväg med bytet medan korparna var märkbart upprörda över dess närvaro och jag granskade bilderna i kameran närmare. Jag kunde knappt tro det själv men där var den, pilgrimsfalken i all sin skönhet och elegans!
Ändå påstår  många av de unga att det aldrig händer något i den här staden men jag kan säga att det är rätt gott om action i luftrummet ibland. Speciellt när man får se en sådan raritet som visar upp sig, för enligt uppgift lär det inte finnas mer än tio häckande par i lanskapet. Den återkom 2011 efter att ha varit borta ända sedan 1979 på grund av bland annar miljögifter och förföljelse. Hur kan man vilja skada en så vacker varelse ? Det är för mig faktiskt väldigt obegripligt och jag tycker media borde skämmas när de ibland försöker hetsa allmänheten mot våra rovfåglar genom att posta falska nyheter eller sådant som händer utomlands. Alla djur har sin naturliga plats i ekosystemet och de behövs för att miljön runt omkring oss ska kunna hållas så levande som möjligt och endast i två fall har de hittat rester av katter i svenska örnbon så det visar ju på att örnarna inte tar tamdjur speciellt ofta&framför allt så tar de INTE barn! Det är ju som sagan om rödluvan och vargen. visst kan vargen vara farlig men värst är ändå den klick av människor  som fått för sig att döda allt som kan innebära en potentiell fara.Risken är mycket större att råka ut för en bilolycka än att bli anfallen av djur ute i skogen och många gånger när djur går till attack så finns det en orsak bakom. Som att de försökt skydda sina ungar eller rentav har blivit provocerade av en hund för tänk efter hur sällan det är att man hör om bärplockare som blir anfallna! Nej just det i normala fall skyr de vilda djuren oss människor och viker alltså undan om  de får syn på oss, eller känner vittringen men för säkerhetskull kanske dagens ungar behöver lära sig att titta upp från sina telefoner och paddor med& börja prata mer med andra, eller för den delen prata för sig själva om de går ensamma i skogen men det är väl så sällan dagens barn gör det eller att de ens är ute och bygger kojjor som man gjorde förr.
Det var dagens lilla utläggning men för att återvända till falken så kommer här några av dagens bilder som blev , glad att jag laddade batteriet,butte objektiv och lämnade sportinställningen kvar på kameran innan vi gick ut.
Tänk så elegant den är mot den blå himlen när den kommer svepande som en snabb siluett. Verkligen en imponerande hastighet den kommer upp i med en fart av 320 km/h, det är verkligen ruskigt snabbt det. Ett under att fler av dem inte störtar och faktiskt får hjärnskakning eller bryter nacken.
Snacka om lyckträff att fånga den på bild, då den nästan precis hade slagit sitt byte.
"Skrattar bäst som skrattar sist", pilgrimsfalk med nyfångad frukostmås i klorna.
 
 
 
 
 

Hejsan på er!

Hejsan hoppsan på er allihopa som tittar in hit på min lilla blogg för att se om det har hänt något nytt sedan ni kollade in här senaste gången. Ja det förstås, några av er kanske klickat er in hit för allra första gången med och tycker att det verkar hända rätt lite just nu. Ni kanske har rätt men det är ju sommar ännu och även fast jag har en dator ute hos föräldrarna där jag och Theodor för tillfället befinner oss så blir det att jag gör färre inlägg under semestern. Jag passar på att ta lite ledigt och pysslar med en del andra saker istället. Fast snart kommer vi att vara tillbaka i stan och då blir det kanske mer uppdateringar som vanligt igen.Om någon funderar över hur Theo mår så kan jag hälsa att han just nu sussar så gott precis som allra hamstrar bör göra vid den här tiden på dygnet och han har blivit så bortskämd må ni tro. Fast han är lite ängslig för att gå ut här, men det är klart..den stora vida världen är kanske för skrämmande och innehåller allt för många faror för även den lilla modiga syriska hamstern. Då är det säkrare att stanna inomhus och leka bonde istället, att åka runt med traktorn är jättekul!
Nu skulle jag ju inte låta honom ta över den här posten helt och hållet heller var det tänkt, även om det är så väldigt lätt hänt att det blir så, när man har en liten alldeles underbar pälskling som mycket väl kan konsten att dupera sin matte till nästan vad som helst genom att använda den där bedårande blicken.
Liten nyfiken hamsternos på väg ut på äventyr utan sele på, det är först efter ett tag nu som matte känner att hon behäver sätta på den för annars kan han gå vilse under soffan och försvinna och det vore ju inte så bra men ni må tro det blir fart på honom då han ska gå hem till buren!
Sommaren har inte bara handlat om Theodor även om det blir mycket hamster, nej jag har kollat en hel del på fåglarna med och vips så fick jag beskåda en ny art nämligen ärtsångare. Kul när det händer då man minst anar det!
Jag kungen är över alla här under trädens gröna höjd, jag har nått upp till högsta topp men ännu är jag ej nöjd. Den lilla grönsiskan är verkligen en kavat fågel som inte är så buskablyg av sig direkt då den visar upp sig i toppen av något högt träd.
Blåmesungarna är verkligen underhållande små clowner då de hänger ytterst på grenarna i träden och letar mat, ibland kan man undra hur de klarar av att hålla sig fast.
Nötväckorna tokväsnades en dag så jag var tvungen att gå ut och se vad som stod på, en korst stund efter att jag kommit ut med kameran flög de här två kanadagässen över på låg höjd, kanske trodde nötväckorna att det var rovfåglar i sikte för vi har både sett ormvråk och tornfalk här i sommar.
Fick dessutom för mig att göra något med tavelduken jag haft liggande jättelänge & nu lyckades jag äntligen åstadkomma något efter att ha studerat ett anant konstverk. Visst, kanske inte helt belåten med hur havet blev men jag tyckte molnen blev fina och systerns ena tös utbrast faktiskt när hon såg den: Wow, har du verkligen gjort den?! skam den som ger sig med akrylfärger ändå men ni må tro att de flög lite överallt ett tag. Turligt nog så är de ju vattenlösliga men det kanske är just därför jag ska hålla mig till det och inte gå på oljan.
Sedan måste ni ju också få se vilken söt liten ekorre som ett par gånger har varit här på besök, senaste gången så satt den och åt i en gran även fast pappa och jag var ute på tomten så jag stod och pratade med den en lång stund och den kom till och med ner på marken och hämtade kottar, helt orädd för mig där jag satt på huk.Funderade ett tag på mo jag skulle bjuda in den på släktträff med Theo fast det kanske vore en dålig idé då hamstern faktiskt är närmast besläktad med fjällämmeln men de är ju gnagare båda två.Nu ser ni ju att det händer en del saker här med under sommaren trots allt :) det blir bara inte att jag skriver så ofta här som annars då jag är hemma så ni behöver inte oroa er om det skulle dröja. Då försöker jag helt enkelt bara uppdatera er när jag kan istället.
 
 
 

Hejsan!

 
 
Hej på er alla ni läsare som klickar er in just hit på min lilla blogg. Somliga kanske brukar göra det åtminstone någon gång i veckan för att se efter vad jag har för mig och vissa av er kanske bara råkat snubbla in av någon mer diffus anledning. Nåja oavsett så hoppas jag att det ska finnas något som ni alla gillar att läsa om eller bara fina foton att titta på. För trots att jag har fått höra Men du får aldrig syn på något när du gör ut så händer det ju att jag faktiskt får det sedan är naturen inte så dum i sig själv den heller. Idag tänkte jag försöka visa upp min oas ute hos föräldrarna där jag har gått så många gånger och funderat över både det ena och det andra.
Om jag får säga det själv så tycker jag att de borde fixa en ny skylt som visar platsen...jag menar kom igen snart syns ju inte ens texten på den ! Samt att de borde städa bort skiten efter fåren som ligger kvar på stigen som vanligt just när man kommer innanför grinden där de leagt som mest...för det verkar inte som om de kommer tillbaka något i år. Personligen är jag kluven till fåren eftersom de betat bort alla liljekonvaljer på backen och jjag skylle mycket hllre se betande getter eller varför inte en flock shetlandsponnyer där då dessa båda betar skonsammare än just fåren.
Påpekade detta år ett år för de ansvariga men fick inget gehör och det tyckte jag kändes tråkigt+ att de stänglat in hela området så de vilda djuren inte längra kan passera som de brukade göra innan, kanske också något att fundera över innan man bestämmer sig  också borde man kanske hört med alla som nyttjar området först tex hundägarna eller de barnfamiljer med rädda småbarn som inte längre törs använda sig av stigen. För oss andra är ju visserligen fåren inga problem men det finns ju de andra människorna med.
Man kanske borde åtgärda skylten..för snart syns inte texten alls.
Fåren har alltså åkt hem och då står båda grindarna öppna så nu är det fritt fram för gående att passera på stigen igen en det är ju tveksamt att vilt som råkar ta sig in kan komma ut igen pga RAS.
Svergies nordligaste höggravfält är det alltså vi befinner oss på.
 
 
Sedan jag tog kortet på de gamla stolparna med sina skyltar har en ny satts upp i början av backen däremot tycker jag att de gamla smälter in mer och känns mer naturliga.
Stigen är mjuk och skön att gå på men man får se upp för stenar och rötter.
Om man vågar finns det  gamla kyrkbänkar att sitta på och en eldplats i den bortre änden, men man sätter sig numera på dem med egen risk!
Fortsätter man promenaden nerför berget kommer man till något som i folkmun kallas för Trollskogen.
Och visst är det lätt att tro att det kan sitta ett troll bakom någon sten eller stubbe och skratta åt en när man går förbi så det kanske är bäst man har sällskap med sig&har man tur kan man få höra spillkråkan ropa.
Annars är det bara fint att gå och titta på all grönska med sommartid.
Här och var bildar naturen sina egna små konstverk som det är nog så intressant att studera.
Om man går en bit längs vägen kommer man till "Heliga källan" där pilgrimmerna stannade till på vandring förr i tiden. Numera är det så mycket järn i vattnet att det inte går att dricka längre men det är en fin plats där man brukar hålla gudstjänster invid ån ibland men nu är det ett tag sedan jag såg till någon så gräset kring bänkarna har hunnit växa sig högt.
Har man dessutom turen kan man få se blommande smörbollar där vid vattnet.
 
 
 
 

Hejsan på er!

Hejsan på er alla ni läsare som av en eller annan anledning har valt att klicka er in hit på min lilla blogg. Upptäckte till min förskräckelse att det på nytt har gått en vecka igen sedan jag senast postade ett inlägg så nu kan det ju kanske vara dags för det igen, nu då semestern börjar gå mot sitt slut. Och det har verkligen varit en kanonfin sommar måste jag säga, kanske inte så varm enligt vissa men jag tycker att det har varit många fina dagar att ta vara på .Det hade dock inte skadat med lite mer regn för växlighetens skull & det är ju hemskt då man ser den extrema torkan som råder på många andra ställen ute i Europa. Nej jag är faktiskt med andra ord väldigt glad att jag får bo där jag gör. Nu skulle jag kanske inte bara skriva om vädret i dagens post men jag tycker att det är ett bra ämne att börja med. Nu i sommar har ju alltså visserligen molnen dragit in ibland men det är sällan de har gett ifrån sig någon nederbörd utan oftast har de seglat över också har solen börjat skina igen på bara en liten stund.Ovädersmoln kan ju visserligen vara spännande att studera , det tycker även jag men efter att ha upplevt ett par otäcka saker så är jag inte alls lika förtjust i åskan längre. Regn går bra men mullret gör att det kryper i skinnet på mig och är jag hemma hos föräldrarna som bor i villa dras alla kontakter ut eftersom blixten grillade ett moderkort en gång då den slog ner i backen utanför rummet där datorn står.Så nog ska man ha respekt för naturkrafterna.Det ska man.
 

Hallojsan

Hejsan på er alla ni läsare som av en eller annan anledning råkat klicka er in hit på min lilla blogg. Några av er kanske just har följt en stig och hittat hit, medan andra av er kanske brukar gå efter mer upptrampade vägar eller vad man nu ska säga. Hur som helst så hoppas jag att alla ska hitta något som ni tycker är intressant att läsa eller så kanske ni bara vill kolla in alla fina bilder jag tar. Vilket som så blir jag glad för varenda liten kotte som kollar in och kanske lämnar en kommentar. Om ni brukar följa min blogg mer regelbundet så ser ni kanske att det har gått en vecka sedan förra gången jag skrev men det blir verkligen mer sporadiskt med uppdateringarna på sommaren då jag och Theodor njuter av semestern. Fast Theo föredrar helst alltså att vara inne och åka traktor, när han kommer ut i gröngräset är han mer som tjuren Ferdinand. Även om han är van hemifrån att vara ute så vill han helst sitta under en korkek och lukta på blommorna men det är väl klokt, finns ju så många saker i den stora vida världen som kan vara farliga för en liten hamster så därför är det säkrast att man stannar kvar inomhus. Fast nu ska jag inte låta guldkornet ta över dagens inlägg även om det är väldigt lätt att skämma bort honom. Nej jag måste få dela med mig av den senaste naturupplevelsen jag haft. Skulle hjälpa mamma rensa i rabatten men när jag var färdig med jobbet så gick jag in och hämtade kameran trots att det såg ut att bli regn. Såg inte så många fåglar utan travade iväg en sväng runt i den närmaste omgivingen.Såg inte så mycket utan bara några blåmesar och kråkorna. Gick tillbaka till tomten då jag hör ett smattrande läte i trädet ovanför mig. Blir först rädd och tror att det är en rovfågel som tagit en mes eller något åt det håller. Så jag tittar upp och vem sitter där om inte en av pappas nötväckor! De har ju blivit riktigt stamgäster vid ostbrädan men så här närgångna brukar inte ens de vara. Den sitter där och tittar på mig och jag börjar prata med fågeln varpå den kilar närmare mig nerför stammen. Så jag tar upp kameran och inte ens då blir den rädd utan den låter sig villigt fotas.Allt eftersom jag pratar med den lägger den huvudet på sned och lyssnar, ibland till och med putsar den sig och är helt avslappnad trots att jag står där och fotar. Jag vågar knappt röra på mig men när jag byter grepp på kameran så kliar den faktiskt nerför stammen och kommer allt närmare tills vi nästan står öga mot öga.Ja tänk vilken relation man kan bygga upp med vilda fåglar..om pappa har kråkorna och talgoxarna så kanske nötväckorna är mina favoriter efter detta mötet på nära håll.
Så här satt den och bara kollade in mig på håll först, den var helt tyst men ändå uppmärksam på att jag stod där.
Ett tag funderade den nog på hur högt upp den kunde komma i trädet och då trodde jag kanske att den skulle göra som vanligt och flyga iväg , för att komma tillbaka senare. Vanligtvis så brukar de ju prata mer än det här då de vill ha ut ost på brädan.
Inte idag tydligen, den satt där och bara nyfiket kollade in mig
Ett steg närmare tog den hela tiden.
Tills den på slutet satt i trädet alldeles ovanför mig och obkeymrat putsade sig på en gren.
Sedan försökte den nog ändå säga att den var hungrig och ville oa ost, så jag gick in och hämtade lite som jag la ut och då var båda nötväckorna såklart först på serveringen.
Det var inte de enda fåglar jag såg, en liten grå flugsnappare ville prova på att köra slalom på agilitylektionen..
Medan lövsångaren fördrog att titta på från publikplats i granen.
Blåmesan höll i sig för allt den var värd.
Och kråkan föredrog att lämna scenen bakom sig.
 
 
 
 

Hejsan på er!

kHejsan på er alla ni läsare som bestämt er för att kolla in hit på min lilla blogg för att se efter vad som har hänt på sistone. Jag kanske har varit lite dålig igen på att uppdatera men det blir ju lätt så på sommaren att jag gör andra saker mer än sitter vid datorn. Eller ja det är ju klart jag håller maskinen hos föräldrarna varm eftersom det är där jag och Theodor befinner oss på semesten men det kanske blir mer att jag spelar Sims och andra saker än att jag kollar in och uppdaterar här. Nu så har jag i alla fall fått en liten stund över som jag hade tänkt ägna åt att försöka få ihop ett litet inlägg så det finns något som ni kan läsa. Pappa och jag tog oss en litren promenad för att h'lsa på fåren men när vi kom dit så stod grinden öppen och de var borta så förmodligen hade jag och systerns tös rätt i våra misstankar att de har åkt hem för att lamma. Vi får alltså se om de kommer tillbaka senare eller om de varit där färdigt för i år. Hur som helst så gick vi vidare längs stigen och när vi hade gått en bit hördes det skarpa ljudet av en större hackspett som satt där uppe i ett träd och varnade omgivningen. När vi hade betraktat den ett tag lugnade den ner sig och återgick till sitt födosök så vi kunde gå vidare.
Längre ner i det lilla skogsområdet väntade något helt annat på oss.
 
Nog för att vi vet att det brukar finnas ett par spillkråkor där, men vi har inte sett till dem på länge men är det verkligen möjligt att de gör så här kaffeved av ett träd ? Min erfarenhet av dem är att det brukar bli stora flisor lite likt bäver, inte så här fullkomlig söndertrasat när de har gått fram.
I ett snnst träd i närheten så hittade vi sådana här märken, av vilka de två i mitten ju mer liknar klor men de här märkena såg ut att vara betydligt äldre, medan de andra var färska.
Så då är min fundering på på vad som kan ha gjort det här, är det spillkråkan eller är det möjligtvis så att mors lilla olle har lufsat fram i skogen bland alla träd?
Massor av sådana här små bruna och oansenliga fjärilar är det som fladdrar runt just nu och jag tror det är någon form av gräsfjäril men det är väl först framåt hösten som påfågelögon och amiraler brukar kunna dyka upp.
Måsarna seglade över de nyslagna fälten i sin jakt på mat och kanske hittade de något men jag tror att tofsviporna har klarat sina ungar i år eftersom det är slaget långt senare än vanligt och det känns ju skönt så att djuren får göra bort sitt innan.Sedan måste jag ju också få visa den här fina bilden som jag fotade i förra veckan då pappa och jag var ute och gick åt ett helt annat håll och jag lyckades få med hela flocken på 12 tranor när de flög upp från åkern invid ån där de gick och letade mat, vilken mäktig syn!
 
 

Hallojsan

Hejsan svejsan på er alla ni läsare som hittat just hit till min lilla blogg och valt att klicka er in . En liten skara av er kanske brukar kolla mer regelbundet vad jag har för mig men för några av er kanske det är första gången ni besöker min lilla hörna. Oavsett anledning till att ni befinner er just här så hoppas jag att ni ska hitta något som ni gillar att läsa om eller så kanske ni bara vill titta på fina naturbilder. Några av er kanske också tycker om att se vad mitt lilla guldkorn har för sig på semestern och ni må tro att han verkligen njuter av att få så mycket frihet ute i gräset då det är väderlek för det, då för vandlas mattes lilla morsgris till värsta vilddjuret! Annars tycker han om en ny sak inne, nämligen när han kan få bli bortskämd och åka med på traktorsläpet. Ja tänk vilken liten kille man har fått tag på! Men nog är han för härlig också med sin unika personlighet. Frågan är bara hur han har tänkt sig det där efter att semestern är slut?
Har länge försökt fota pappas halvtama kråka som kommer för att få mat varje morgon och nu lyckades jag äntligen.
Den här fiskmåsen brukar också komma till utfodringen varje morgon men först nu då jag tog kortet på den upptäckte vi att den har ett handikapp, den är ju enbent.
Är det vanligt att sädesärlor ensam föder upp ungar? Så har mina föräldrar det i år då hanen tycks ha blivt ensamstående med fyra stcken halvstora ungar som stundtals jagar honom kors och tvärs över gräsmattan också skriver de så fort de är hungriga och vill ha mat. Vi har inte sett honan sedan tidigt på häckningssäsongen och tror därför att hon råkade ut för något efter att äggen var lagda, men hanen har alltså hållit ihop den lilla familjen.
Skator är faktiskt vackra fåglar men jag vet inte hur man ska tolka deras skratt, nu vet jag åtminstone lite om hur man ska prata med dem...man kanske ska försöka?
Sorgligt är det att se hur skogstjärnen som förut varit ett fågelparadis håller på att försvinna mer och mer, snart ser man inte alls att det varit en tjärn. Än så länge trivs dock änderna och småvadarna men svanarna och tranorna verkar ha flyttat till någon av de närbelägna sjöarna istället.

Får jag lov?

Den frågan kan jag verkligen ställa mig själv idag.
Nu har jag och Theodor gått på semester och jag kunde såklart inte hålla mig borta från fåren i år heller utan jag var tvungen att kolla in dem. Så man vet att man inte blir överfallen om man försöker sig på att gå stigen genom deras hage. Nog för att de nog inte skulle låta en folkilsken tacka beta där men ändå, man kan ju aldrig vara säker då djuren gör som de vill.Nåja de är i alla fall 14 stycken den här sommaren, inga lamm ännu fast nog tyckte jag att några av dem var väldigt runda om magen så det kan ju tänka sig att det kommer längre fram men det får jag återkomma till då. Hur som helst så tror jag att i alla fall en av dem, kanske två har gått där förut men speciellt ett av dem betedde sig verkligen som hon kände igen mig. Stod hela tiden nära då jag var där och bavckade jag så följde hon efter, försökte jag mig på att sluta klia henne eller ägna mig åt att försöka lära känna någon av de andra ja men då stack hon in huvudet innaför min lediga arm. Tyckte dessutom jag kände igen numret på henne men det nblir ju lite intressant att få kolla upp det sedan. Hursomhelst är det riktigt mysigt när de är sådär sociala men tyvärr glömde jag sätta i minneskortet i kameran så det blev inga bilder idag men då får Theodor visa upp vad han har pysslat med hitills på ledigheten. Han verkar ha tagit det här med att hamna 3 km längre norrut med ro och är inte alls som de andra som kunde vara lite nerväsa de första dagarnaSer ni 
Ser ni honom inte ? Nej han har börjat öva sig i kamouflage, kanske han ska ansöka till värnplikten ? Jag tror han skulle passa bra med sin fina sele.
Tjenamoss på er!
Släpp ut mig, släpp ut mig!
 

Skepp Ohoj!

Idag tänkte jag faktiskt få passa på att via en del bilder få presentera en av våra pärlor här uppe. Jag har besökt den ett par gånger och får man tillfälle att åka ut i vår svenska skärgård tycker jag att det är något som man bara måte göra! Man behöver faktiskt inte åka utomlands , det finns så många dolda skatter inrikikes med som bara ligger och väntar på att få bli upptäcka och flera av dem kanske man har lust att återkomma till och stifta lite närmare bekantskap med då man väl är där. Ja egentligen hade jag velat ta er med till ett annat ställe nämligen Norrbyskär men på den tiden hade jag ingen systemkamera så tyvärr får ni nöja er med bottenhavets pärla men det kanske räcker långt. Fast om man jämnför de två så är väl Ulvön rena rama tätorten mot för Norrbyskärs totala stillhet, fast jag vet ju inte om det är lika lungt där som vid vårat besök. Då tillät man inte biltrafik på ön utan det ena sätttet att ta sig runt var att gå,cykla eller få lift med det lilla tåget som gick runt med sina vagnar. Sedan gick två fjordhästar på bete där den gången och de minns jag förstås extra tydligt eftersom jag blev så glad över att se dem. Fast visst förstår man hur hårt livet i skärgården är på vinterhalvåret och det är ju kanske därför det inte finns så många bofasta kvar norrut under den perioden på året då turisterna har åkt hem men samtidigt är det ju tur att det finns människor kvar som kan fortsätta visa upp vår otroliga naturskatt för så många verkar inte se vad som finns här på hemmaplan bara man ser sig om i sin egen stad.
Det tar två timmar ut med den vanliga färjan, men själva färden är ju en del av nöjet och charmen med skärgården, man får allt lite känsla av Vi På Saltkråkan& visst skulle man kunna placera in karaktärerna på bryggan utan tvekan.
Fin gammal fiskeskuta på tillfälligt besök, numera i trafik som skolfartyg
Nej jag har aldrig varit speciellt troende av mig men tycker att kyrkor kan vara vackra byggnader och jag älskar det gamla sjömanskapellet
Tycker deras votivskepp är så fint, ändå har jag vid det här laget hunnit se några stycken.
Men målningarna på väggarna är helt fantastiska att få kunna ta del av
Sedan är det kanske lite typiskt mig att få med en häst på bild
Tycker det vilar en speciell känsla över altaret
Pålitliga gamla Bettan.
Skärgårdsidyll
Vyerna är magiska ute till havs.
Ingen ötripp utan måsar som flyger nyfiket vid färjan.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hejsan på er!

Hejsan på er alla ni läsare som av en eller annan anledning klickat er in just hit på min lilla blogg. Jag hoppas som vanligt att just DU ska hitta något ssom du tycker är intressant att läsa om annars är det bara att stänga ner eller klicka vidare. Idag har väderleken varit mestadels bra med uppehåll fast igår regnade det och nu mot kvällningen har det dragit in nya moln med mer nederbörd i så det kommer nog en skur till ikväll. Trots det här hann jag i alla fall ut en stund med Theodor så han åtminstone fick snusa omkring lite mellan skyfallen.
Det kanske är från ovan som hans snygga släp syns bäst, det som gör att jag kallar honom för professorn numera eller Einstein men visst är de faslig lika ?
Måsarna kom inseglande och åminstone en av dem verkade vara lite fundersam till vad som dolde sig under all den där pälsen på marken eller så satt den och försökte få tillstånd till att äta upp den smaskiga gnagaren som kilade omkring. Men tji fick den, det blev ingen hamsterpaté till middag!
Medan folket flyttar ut på lander under sommaren så finns det andra stadsboende föräldrar som har fullt upp med att mata glupska småbarn som inte gör något annat än att skrika efter mat hela dagarna.
Hos herrkspaet svart/vit flugsnappare var det fullt upp ikväll vid holken då ungarna lågoch pep. De var rätt toleranta också mot att jag var där och fotade men så är det ju ofta med stadsfåglar att de blir mindre skygga och mer vana vid folk som rör sig.
 

Glad midsommar på er!

Hallojsan på er alla ni läsare som råkar ha vägarna förbi och hittat in hit till min lilla blogg. Ni som brukar läsa mer regelbundet kanske har märkt att det gått ett par dagar igen sedan det kom någon uppdatering senast men ibland har jag verkligen ingen lust att skriva. Så då väntar jag hellre tills jag kommer på någon bra tanke som kan resultera i lite mer än ett par rader. Vi har ändå haft rätt tur med vädret i år känns det som, först nu mot kvällningen som det har dragit in lite mer moln och kan se ut som om det tänker bli nederbörd under natten. Fast vad gör väl det då regnet också behövs för all växtligheten och egentligen är det bara bra med regn så det inte blir så brandfarligt i markerna. För det räcker med så lite som en glasflaska som reflekterar ljus också kan det starta en hel skogsbrand fast nog om detta nu. För det allra mesta brukar jag ju vara hos päronen & fira men inte i år. Nej istället har jag bara varit hemma och tagit det lugnt med Theodor som fått komma ut lite mellan vindbyarna. Man vill ju inte att det blåser för mycket när man ska ta ut honom i spenaten för även om det är rätt temperatur i luften annars så kan ju blåsten göra att det drar kallt.Så då fick vi gå in i värmen men då hade vi ändå varit ute i 10 minuter och gått runt & undersökt trädgårdsprydnaer. Faktiskt skönt då det är lite trafik i stan för tillfället så man vågar sig på att ge hamstern mer spelrum på bakgården. Men man får ju änå ha lite koll uppåt efter måsar, skator och kråkor som annars kan få för sig att det är en liten mumsbit som är ute och går.
Theodor njuter verkligen av promenaderna i djungeln.
Full rulle är det alltså som gäller när hamstern gasar på.
 
Kolla vad jag kan , jag kan gå helt själv utan sele matte. Den är verkligen inte alls nödvändig att ha på sig, nej det är bara jättetrist att inte kunna dra iväg dit man vill.
Glad midsommar på er alla hälsar Theodor och hans matte!
 

Hejsan på er!

Hejsan och hallå på er alla ni läsare som av en eller annan ibland lite oklar anledning klickar er in hit till min lilla blogg. Ni som regelbundet brukar uppdatera er om vad jag pysslar med kanske har märkt att jag försöker hålla igång uppdateringarna i sommar med. Annars brukar ag ju skriva mer sällan och vara ute i naturen mer men på grund av en än så länge okänd orsak har jag blivit mer sittandes inne i år och inte orkat gå ut som jag brukar. Fast det räcker väl att jag skriver så tills vidare i alla fall och inte hänger upp mig på det negativa utan jag försöker hitta positiva bitar med det också. Det blir ju så mycket lättare om man kan göra det mitt i allt elände och jag vill ju tro på att det ska ordna upp sig till sist ändå. Nåja nu till en sak som flimrade förbi i flödet på Ansiktsboken som jag blev upprörd över. Jag brinner ju som ni kanske redan vet verkligen för djuren och har alltid gjort det sedan jag var liten flicka.Däremot blir jag hederligt förbannad över en del saker som vnvård och när djur far illa. Det är bland det värsta jag vet men på samma gång tycker jag att många fokuserar på fall som sker utomlands &då går mina tankebanor in på varför?
Varför när det finns så många djur som far illa och lider även inrikes. Det kan vara allt från övergivna sommarkatter till insmugglade småhundar och gårdar där lantbruksdjur får stå i sin egen avföring i flera år utan att något görs. Det är sådana fall som jag blir ärligt talat förbannad och rasande över. Eller när det ska behöva hända varje sommar att hästar blir attackerade av vettvillingar som går lösa i samhället. Varför ser det då ut på det viset och varför är straffsatserna så låga när det kretsar kring misshandel eller illegalt dödande av djur? Det kan nog bara vara politiker svara på om ens de vet hur svaret lyder. För det finns verkligen onekligen många frågor som är intressanta på området men det är betydligt svårare att hitta ett klart besked kring dem och det tycker jag är märkligt och konstigt om vi nu tycker oss vara så duktiga &har världens bästa djurskydd. Varför förekommer det fortfarande sommarkatter? Varför görs inget åt den illegala smugglingen, Varför förhindras inte dödandet av rovdjur?Varför gör polisen inget åt de skurna hästarna? Varför propagerar Greenpeace för vindkraft som dödar våra fåglar?Hur kan djur stå i sin egen avföring i flera år utan att någon reagerar? Och hur kan kungen vara hedersordförande för WWF, han som vill döda alla vargar?
Ja ni märker kanske graden på dessa tankar men jag är övertygad om att man kan göra något på samtliga områden om bara viljan finns men det är väl just det som är problemet att det kostar pengar och då blir djuren ständigt nedprioriterade på listan. Fast de förtjänar minst lika mycket som någon annan av oss levande att få ha det bra och bli väl omhändertagna den tid de har på jorden.För är det något som jag har lärt mig av dem så är det hur man lever i nuet och hur mycket man får tillbaka genom att umgås nära med dem. Djuren berikar utan tvekan ens liv på många sätt och jag har svårt för att förstå mig på folk som säger att det är barnsligt att gilla dem. Varför skulle det vara det ?  Den ekvationen är för mig ofattbar och svår att lösa men de som uttalar sig så kanske aldrig har haft någon nära realtion till vare sig ett tamdjur eller till en vild fågel?  Om jag får klura på det en stund kan jag faktiskt komma på åtminstone ett par saker som jag tycker är löjligare än att umgås med djur och att verkligen ägna sig åt något som man brinner för.För man kan knappast kalla det moget att springa ute varenda helg och dricka så mycket alkohol att man inte riktigt har koll på vad man gör heller eller att känna ett måste att gömm sig bakom en mask bara för att de flesta andra gör det. Tänk bara så många olika sorters djur det finns på vår jord och nog finns det något som de allra flesta kan lära sig att tycka om!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Mysterium

Hejsan på er alla ni små och stora läsare som kollar in hit på min lilla blogg. Idag så är ordningen återställd och det är jag som har ordet igen och inte den där busiga hamsterpojken. Fast han måste ju kunna klara sig själv och leka på egen hand i buren någon gång med, han kan ju inte få bli bortskämd och komma ut så fort han tittar på matte. Ändå är det lätt hänt att det blir just så men eftersom de lever så begränsad tid så måste man ju passa på att umgås med dem också. Fast idag har det inte varit något bra väder eller jo det har varit jättevarmt men på en och samma gång så har vinden friskat i ordentligt& värmeåskan har hörts av. Så nej matte och guldkornet har således tagit sin tillflykt inomhus istället och undvikit den värsta värmen och solen. Tur att man kan öppna vädringsluckan i rummet så luften får cirkulera lite. Sedan har jag hittat något spännande under ena busken här ute på bakgården och nu undrar jag om det är någon som sett sådana här blommor förut Jag tycker att det ser ut som små trumpetliknande klockor men kan inte komma på vad det skulle kunna vara för det liknar ju inget ogräs/ört som jag kan komma på så här på rak arm men det vore ju kul om någon vet vad de heter. Hur som helst så tycker jag att de är fina små blommor det här och det hade ju varit roligt att få lära sig något nytt om växltligheten.  Vet ju att det finns en massa vilda sorter av nejlikor men jag tycker inte att någon av dem liknar den här så då måste det ju vara något annat men jag vet inte för formen på blommorna är rätt så lik vissa av dem. För de vanligaste sorterna känner jag ju ändå igen men den här går jag bet på vilket skulle kunna betyda två saker, endera är det en vild ört som jag inte känner igen eller så är det något odlat. Någon som kännner igen den och vet ?

Hejsan på er!

Hallojsan på er alla ni läsare som klickat er in just hit till min lilla blogg idag. En del av er,kanske är det en liten klick av er som faktiskt brukar läsa mer regelbundet vad jag skriver. För somliga andra så är det kanske allra första gången ni passerar in hit. Oavsett vad så hoppas jag att något ska få er att vilja stanna kvar och kolla vidare bland alla raderna. Nåja idag skiner solen ute och det är verkligen en jättefin sommardag. Sådana här dagar vill man nästintill inte alls sitta inomhus faktiskt men ibland är det rätt skönt att fly solen med. Åtminstone under de varmaste timmarna kan man ju undvika den om det går och då brukar jag fälla igen persiennen där hemma och öppna vädringsluckan helt i rummet för att det inte ska bli allt för kvavt för varken mig eller Theo. Hitills har det i alla fall funkat bra och jag har kunnat hålla temperaturen nere. Fast så fort det blir allt för varmt öppnar jag ju även köksfönstret och vips är det behagligt igen framåt kvällningen. Nu kanske ni undrar vad jag har för mig idag? Jo jag sitter hundvakt ute hos päronen åt syrrans vovve ett par timmar medan de är ute på annat håll. Man måste ju passa på med lite hundmys när man har chansen till det och vi har haft det riktigt skönt på våran skogspromenad men är man van vid border colllie och vallhund så är det ju en del nya saker att lära sig med vit herdehund. Fast jag tror att man kommer in i det rätt fort med och visst är det en minst sagt härlig ras att jobba med men de kanske har lite för lätt att fästa sig vid bara en människa till skillnad mot vallhunden som har en mer sammanhållande och frigående aktion. Samtidigt så är det såklart intressant att se hur olika raser fungerar i sina beteenden och visst märks det att den vita har mycket kvar efter schäfern men den gör den också kanske till en ras som man måste ha lite mer kunnande och förståelse för.
 
Sedan måste jag få tillägga att jag inte alls gillar kommunen jsut nu. De vill förstöra en del av hamnen med en pråm på 100 meter som ska bli studentboende. Visst är det bra med bostäder åt alla men har de tänkt på att göra en konsekvensanalys för sjöfgålarna som lever och frodas där nere först  innan man bestämmer något ? Man borde ha en folkomröstning tycker jag med tanke på den ökade belastningen det skulle medföra runt ett av stadens populära promenadstråk och grönoråden! Nej fy man kan väl hitta en annan mer lämplig plats istället för att det ska börjas att skräpas ner ännu mer där nere, det blåser ju redan i land tillräckligt mycket när det har stormat.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0