Dagens AND-ningsdpaus
Hejsan på er alla ni läsare som klickar er in just hit till min lilla blogg för att se efter vad jag har för mig om dagarna. Ni är alltid lika uppskattade och jag hoppas på att ni tycker det är intressant att ni får följa med både i min vardag och då jag släpper in er lite mer och berättar om det övernaturliga. Det är klart, en del dagar händer det ju kanske inte så mycke heller t men då låter jag hellre bli att skriva för att det ska finnas mer för mig att berätta om, sedan. Jag tror att det blir bättre på det viset än att jag bara ska svamla om hur jag ser på TV, lagar mat och går på toaletten för det är ju saker som alla måste göra.
Fast nu var det ju kanske inte riktigt det som jag hade tänkt skriva om idag utan det blev bara inledningen till dagens inlägg.
Egentligen så hade jag tänkt gå iväg och göra bort ett par ärenden nere på stan, men eftersom solen sken så fint imorse så bestämde jag mig istället för att ta med mig kameran och gå ut på en långpromenad.
Man måste ju helt enkelt passa på ibland medan solen skiner för så här på hösten går det fort att väderleken växlar om.
Det blåste ju visserligen lite när jag gick hemifrån och det var kyligti luften men då får man helt enkelt lov till att ta på sig mössa och vantar., någonting som jag tycker att en del människor verkar ha glömt bort vad det är för någoting.
Sedan så styrde jag kosan ner mot hamnen igen, ja visst är det som så att jag trivs riktigt bra där nere för trots att jag är världens badkruka och har anlag för att bli sjösjuk, så det är ändå något meditativt med att se ut över vattnet och höra hur vågorna kluckar in mot stranden. Ja , jag kanske är en kräfta trots allt!
Så här ser det alltså ut på framsidan av" mitt" hus om jag går ut tidigt på morgonen, ja visst känns det nästan lite lyxigt att faktiskt kunna se hela vägen ända ner till havet.
Månen syntes fortfarande som en skir hinna mot den blå himlen.
Jo nog märks det att det börjar bli kallare nu, när frosten har börjat att lägga sig som en tunn hinna på marken.
Lönnlöven ser ut som små konstverk där de ligger
Utsikt nere vid kajen, mot spillvärmeverkket som ligger där på andra sidan
Den första isen har börjat med att lägga sig över vattenpölarna
Ibland så känns det väldigt påtaglgit att man är bosatt i en industristad.
Samtidigt så är hela hamnpromenaden verkligen en oas, en liten pärla mitt inne i staden och då kanske speciellt den här lilla viken som jag brukar passera med jämna mellanrum när jag är ute. Om jag inte har med mig någon modellhäst som behöver fotograferas så är det ändå ett så mysigt ställe att bara få slå sig ner på.
Jag har aldrig sett så många gräsänder förut , i alla fall inte på ett och samma ställe och då har jag ändå stött på dem ett okänt antal gånger men ett tag idag kändes det verkligen som om de var överallt. Hann inte riktigt med att se efter hur många fåglar det var i var och en av de olika små flockarna som låg ute och guppade på vattnet men jag uppskattade dem till minst 30 st!
Sedan var det inte så lätt att försöka komma dem nära heller, nej änder kan vara knepiga att få komma nära ibland men jag gjorde i alla fall mitt bästa men kom inte närmare dem än så här. Tror det var för mycket folk i rörelse för att de skulle känna sig riktigt trygga så jag var nog lite för sent ute.
Sedan hade jag turen att stöta på den här kråkan på vägen tillbaka. Den gick längs stranden och letade efter någoting ätbart.
Så jag stannade till och studerade den en stund där den gick, innan den till sist fick syn på mig där jag stod och tyckte att det var bäst att flyga vidare men jag hann ändå med att få den på kornet ! Så nu har jag äntligen fått till fina flygbilder på en kråka, jodå det går man ska bara ha ett stort tålamod med dem.
En helt makalös vy längs efter stranden, men nej tack jag vill ändå inte se något förlängt promenadstråk där nere utan jag tycker att det är bra precis som det är idag. För alla sjöfåglar verkar ju verkligen stormtrivas där nere och då ska man väl inte förstöra det mer än vad man redan har gjort med vden nuvarande exploateringen!
Vad tror ni , är det snart dags för att sjösätta optimistjollen ?
Nej den här skatan som jag stötte på när jag var på hemväg var verkligen allting annat än buskablyg av sig. Det må hända att hon var ute och försökte tigga mat av mig när hon hoppade framför mina fötter men det hade hon ju ingenting för, ändå så hade hon svårt för att ge upp helt.
Du, fotografen vet du möjligtvis var är mitt käk är någonstans?! Ja jag fantiserar inte när jag säger att hon var mindre än metern framför mina fötter. Hennes partner höll sig mer på behörig avstånd från mig, men så här nära en vild skata tror jag inte ens att jag har kommit förut, Inte ens hemma hos mina föräldrar som ju ändå har en som är så gott som halvtam och kommer för att hämta mat när man visslar på den.
Nej det här var verkligen nära och jag måste bara få lov till att säga hur fin jag tycker att de är. Många kanske bara ser på dem som skräåfåglar men kråkfåglarna har ju också sin roll att spela i naturen dessutom så är de så fruktansvärt smarta!
Ett par gråtrutar stod där längst ute på en av bryggorna och det såg faktisktut som om de försökte kura för vinden.
Kommentarer
Trackback
