Då har det blivit dags igen för Halloween

Tänk då var det åter höstlov i skolorna och dags för att fira Halloween.
Fast jag firar det  ju visserligen fortfarande inte, men jag kan nog på samma gång tycka att det är lite småkul att i alla fall försöka med att hitta på någoting.
Tidigare så försökte jag ju alltid med att arrangera kreativa bilder på mina pälsklingar kring de olika högtiderna  men eftersom att det är tomt här i lägenheten ännu så länge och inget nytt guldkorn har flyttat in så då  får jag ju lov till att  försöka komma på någoting annat i år istället.
Jag lyckades nästan..men bara nästan hålla mig ifrån att visa upp  den senaste trion som har flyttat in till mig och som numera är bosatta på mitt databord som jag ju skulle försöka hålla mer städat för ett tag framåt. Fast den planen verkar ju bara fungera emellanåt, men det kanske blir så då man använder databordet till så mycket annat med. Nåja det har väl snart blivit dags för mig att städa unan lite saker från det igen. 
Nu var det väl dock ändå på det viset att jag skulle skriva någoting  om Halloween och då så fortsätter jag med  en liten frågeställning: Varför finns det fortfarande de som ännu inte har lärt sig att det är den 31 Oktober som man ska fira det ?
Det här har det ju pratats om så mycket nu, i flera år ändå så verkar den allmänna förvirringen kring de olika datumen forfarande finnas kvar där om man läser i media och det tycker jag är så märkligt
För Halloween och vår Alla Helgona som vanligen infaller någon gång mellan 1-3 November  när man går och  tänder ljus på gravarna är verkligen INTE samma sak.  Är det verkligen så svårt att förstå skilnaderna på de här två olika högtiderna/dagarna ?
Nej jag tycker det är väldigt enkelt och jag undrar hur många unga det egentligen är  numera som har koll på att Halloween egentligen har sitt ursprung på Irland , där man hade en fest för att fira slutet av skördeåret ?  
Man kallade själva aftonen för Samhain och ansiktena som vi idag skär ut i pumpor skars från  den allra första början istället ut i rovor som var det  enda som man hade man hade att tillgå på ön eftersom man under den tidsperioden var så fattiga. Pumporna är alltså en nymodighet om man får  lov att kalla dem för det, som tillkom på 1920-talet då många irländare emigrerade över havet till just det Amerika.  Fast lyktorna har alltid haft samma syfte,nämligen att ksrämma bort onda andar.
Hoppas att den här lilla förklaringen har hjälpt er med att få lite större klarhet i vad Halloween egentligen är för någoting.
 
Tror ni att den här trion  kan lyckas med att trolla fram något godis åt mig ikväll, ja vem vet vad de kan få för sig att hitta på men jag tror inte att jag vill ha sådana där karameller med olika konstiga smaker på. Fast  vid senaste tillfället som jag åt sådana, så gick det faktiskt bra för mig men inte för de andra som också fick smaka :P , jo de gjorde väldiga miner må ni tro. De kanske råkade ut för alla de äckliga smakerna medan jag hade tur och gjorde de rätta valen från burken.
Vad tror ni att det är Harry hade tänkt  försöka trolal fram ?
Ja jag vet inte vad det är som Ron sitter och funderar över.
Herminoe tar stöd mot ett träd
 
Att klättra i träd tycker hon tydligen också är roligt, tänk det verkar som jag har fått tag i en riktigt busig docka den här gången.Nu kanske jag förstår en del av  det som Eva Nordangård pratade om i intervjun som jag såg att de hade gjort med  henne när jag var och besökte museét tidiigare under veckan. Ibland vet man bara med sig vilken personlighet objekten har, det räcker med att man tittar på dem.
Jo , nog är det så att nötkråkan och jag  börjar bli bekanta med varandra alltid. Gick förbi fågelbordet igen på hemvägen och nu så kunde jag få komma så här nära en av de där vackra fåglarna. Där den spankulerade omkribg och  letade efter mat på andra sidan staketet.
Det kan verka som ett lite ihoptryckt läge , det här.men vad gör man inte för att komma åt de där smaskiga jordnötterna ?
Ibland så hoppar den in och gömmer sig under den mindre silvergranen som står där, jag vet inte om den tror att den inte syns där inne eller om det är så att den försöker sig på att ta sig en lite närmare titt på mig utan att den själv ska bli sedd.
Sedan så gjorde jag faktiskt en ny iakttagelse, under tiden när jag stod där och studerade dem. Den ena av duvorna verkar helt klart vara "högsta hönset" för den jagade  helt sonika stundtals både bort nötkråkan och sina artfränder från matplatsen. Vilken stöddig typ!
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0