Hallojsan!
Hej på er alla ni läsare där ute som bestämt er för att klicka er in hit just idag. Somliga av er kanske gör det regelbundet för att komma om jag gjort någon ny spännande uppdatering och för andra av er kanske det är första gången ni hittat hit. Oavsett anledning så hoppas jag att bloggen innehåller något som ni tycker om att läsa om. Sedan så kanske vissa av er också bara vill kolla in mina fina foton och det går ju såklart också bra. Kort och gott hej på er alla. Idag är det lite kylslaget igen ute , fastän termometern inte visar på mer än sex grader känns det som det vore betydligt mer men nu ska vi inte kalga då de haft ner mot -30 redan i Nikkaloukta. Därvill jag i varje fall inte bo men jag har absolut ingenting emot att bo i mitten av landet, det är ju Norrland det också!
Fast nog undrar man hur politikerna tänker då de vill lägga ner mer och mer av sjukvården här uppe , då blir man orolig men de kanske inte vet hur det är att ha 10 mil eller längre till närmsta akutsjukhus heller också vill de ju dra in BB igen. Man kan i alla fall börja fundera på hur de planerar som när de ens sitter och lägger sådana förslag men vad vet vi här uppe, vi kanske bara är skogtokiga helt enkelt som tycker att nästan varje stad borde ha infrastruktur som gör att man kan bo och verka i just den delen av landet. Åtminstone de större städerna men vad går egentligen gränsen mellan storstad och ett mindre samhälle kan man ju också fråga sig då. Nu var det ju inte det här dagens inlägg skulle handla om alls men jag kände att jag behövde få skriva av mig lite då man ibland blir väldigt frustrerad av att höra hur resonemanget går i media. Frågan är om man ska skära ner eller inte men det kan ju bli fruktansvärda konsekvenser av ett sådant handlande. Nog om det nu till något helt annat. Ni som brukar läsa här på bloggen vet ju att Stuart Little så tragiskt somnade in den 26/11. Jag har verkligen tagit det lugnt och sörjt honom sedan dess . Pysslat med mina två kvarvarande pälsklingar men sett att de också verkat nedstämda, åtminstone Ariel men faktum är ju att även Timon har verkat sakna honom. Så idag tog jag mig iväg ner med föresatsen att jag bara skulle köpa sand och ett nytt hus. Hade visserligen med mig transportburen i ryggsäcken men jag trodde inte jag skulle hitta en ny hane bara sådär. Det är ju stora skor som ska fyllas men nu har jag alltså hittat honom ändå. Guldkornet som ska få fylla igen en del av hålet som uppstått, men inte hela för det kan nog ingen göra men det känns så bra att ha tre små liv igen om väntar på en när man kommer hem. Det kommer med all största sannorlighet bli massor av foton även på nytilskottet vad det lider men just nu ska han bara få ta det lungt ett par dagar och boa in sig ordentligt i Stus gamla bur först. Faktum är dock att han redan har invigt hjulet. Åh jag har visst glömt bort att säga vad han ska heta. Jag har ju haft några alternativ som jag gått och klurat på men jag tror att Rafiki passar honom bäst så välkommen hem Raffe!
Fast nog undrar man hur politikerna tänker då de vill lägga ner mer och mer av sjukvården här uppe , då blir man orolig men de kanske inte vet hur det är att ha 10 mil eller längre till närmsta akutsjukhus heller också vill de ju dra in BB igen. Man kan i alla fall börja fundera på hur de planerar som när de ens sitter och lägger sådana förslag men vad vet vi här uppe, vi kanske bara är skogtokiga helt enkelt som tycker att nästan varje stad borde ha infrastruktur som gör att man kan bo och verka i just den delen av landet. Åtminstone de större städerna men vad går egentligen gränsen mellan storstad och ett mindre samhälle kan man ju också fråga sig då. Nu var det ju inte det här dagens inlägg skulle handla om alls men jag kände att jag behövde få skriva av mig lite då man ibland blir väldigt frustrerad av att höra hur resonemanget går i media. Frågan är om man ska skära ner eller inte men det kan ju bli fruktansvärda konsekvenser av ett sådant handlande. Nog om det nu till något helt annat. Ni som brukar läsa här på bloggen vet ju att Stuart Little så tragiskt somnade in den 26/11. Jag har verkligen tagit det lugnt och sörjt honom sedan dess . Pysslat med mina två kvarvarande pälsklingar men sett att de också verkat nedstämda, åtminstone Ariel men faktum är ju att även Timon har verkat sakna honom. Så idag tog jag mig iväg ner med föresatsen att jag bara skulle köpa sand och ett nytt hus. Hade visserligen med mig transportburen i ryggsäcken men jag trodde inte jag skulle hitta en ny hane bara sådär. Det är ju stora skor som ska fyllas men nu har jag alltså hittat honom ändå. Guldkornet som ska få fylla igen en del av hålet som uppstått, men inte hela för det kan nog ingen göra men det känns så bra att ha tre små liv igen om väntar på en när man kommer hem. Det kommer med all största sannorlighet bli massor av foton även på nytilskottet vad det lider men just nu ska han bara få ta det lungt ett par dagar och boa in sig ordentligt i Stus gamla bur först. Faktum är dock att han redan har invigt hjulet. Åh jag har visst glömt bort att säga vad han ska heta. Jag har ju haft några alternativ som jag gått och klurat på men jag tror att Rafiki passar honom bäst så välkommen hem Raffe!
Så nu måste jag alltså lära mig den här ramsan utan till, första delen kan jag ju redan men den andra måste jag öva in: Asante sana, squash banana, we we nuga, mi mi apana
Som kan översättas till ungefär : "tack så jättemycket, mosa en banan, du är en babian och det är inte jag". För det är alltså ramsan som en viss babian i Lejonkungen går och säger till Simba vid ett tillfälle
Får klura lite på vilken låt som ska vara hans temamelodi..Timon har ju såklart Hakuna matata men Rafiki kan ju få Circle Of Life; https://www.youtube.com/watch?v=8zLx_JtcQVI som jag fått höra Elton sjunga för några år sedan via telefon :)
Kommentarer
Trackback
