Småskraken
de är personligheter i allra högsta grad och de är inte längre bara anspråkslösa sjöfåglar som guppar där ute på vattnet. Visst händer de att de ligger och vilar ibland då jag passerar men alla har vi väl rätt till att ta en paus?
Om jag någonsin är rädd för att fåglarna ska attackera mig när jag är ute och fotar?
Nej faktiskt int,. Har aldrig varit med om det trots att jag gått på en bro där ett par tärnor satt på varsitt räcke . Om de kan så väljer de hellre att flyga då de inte har boet eller ungar i direkt närhet. Så nej jag har aldrig råkat ut för det men däremot har jag hört och sett varningsläten från dem så man ska alltid hålla sig på sin strandkant speciellt viktigt är det ju den här tiden på året också.
Imorse var den en av hanarna som inte hade sett mig när han kom inflygandes. När han fick syn på mig så bröstade han upp sig, lät höra sitt skrak också simmade han iväg.
Han lät sig dock fotas först.
Dessutom så stötte jag på en liten skrattmås som hade problem av det mer kliande slaget.
Fast jag förstår att det kan bli problem med måsfåglar just inne i stan. Men egentligen tycker jag vi människor får skylla oss själva där lite som bygger byggnader med platta tak som är väldigt lämpade som häckningsplatser för är det något som just denna typ av fåglar är sä är det att vara anpassningbara.
Kommentarer
Trackback
