Något älgaktigt

Då var man tillbaka igen efter en helg fylld med händelser.
Eller åtminstone en. Kunde ju inte riktigt hålla mig utan avslöjade att jag skulle någonstans i förväg.
Mina underbara päron firade 45 år som gifta & voi brukar alltid åka iväg på en djurisk uppevelse.
Nu föll valet på älgfarmen i Bjurholm eftersom de inte vill åka allt för långt och det blir ju lite logistik när alla ska med :)
 
Hittade en riktig snygging inomhus i ett fönster
 
Fast riktigt kär blev jag ju såklart i älgkalvarna. Svårt att inte tycka om de små liven och man hade god lust att kidnappa en av dem, men de växer ju så snabbt och jag tror inte att en älg skulle göra sig så bra som husdjur.
Det är i naturen de ska vara där de kommer till sin fulla rätt.
 
 
De verkade som alla småttingar väldigt nyfikna och nog hade de aptit på livet där de gick runt och kollade in besökarna.
Tänkte lite på Rödluvan när jag tog den här bilden:Varför har du så stora öron?
Men man förstår ju varför de måste ha bra  hörsel fast  de ser dåligt men visste ni att en älg har fyra gånger så bra luktsinne som en hund, just det fyra gånger!
Med aptit på livet ar det ja!
Den stora (2.00) höga tjuren Isak såg ut att tycka om uppmärksamheten. Inte minst så blev han ju bjuden på mat av några som ville ha mer närkontakt. Ska säga att det var imponerande att bara stå på håll och betrakta honom. Vågade mig inte riktgit fram för att känna på hans horn men enligt de som gjorde det var de alldeles varma, inte konstigt dde har ju en massa blodkärl i dem.
Höll mig mer i bakgrunden och fotade de övriga älgarna istället för att få lite mindre*konstgjorda*bilder.
 
Också blev det inte otippat en & annan bild på delar av utsikten också.
Men jag får verkligen säga att jag fått ett nytt favoritdjur på listan och lärt mig betydligt mer  om skogens konung på några timmar än vad jag hade kunnat göra i någon skola :)
Så jag skulle verkligen rekomendera ett besök hit för er som bor i närheten eller kommer mer långväga ifrån.
Dessutom var jag kanske lite tråkig som åt kladdkaka till fikat och inte vågade mig på älgmjölks parfaiten men oh så god den var!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0