Milda Matilda, nej knappast!

 Till att börja med så tog jag mig ut på en liten tur för att försöka hitta ringduvan men hon ville inte visa sig. Må hända var jag ute för sent på dagen så hon tyckte kanske att det hade blivit allt för mycket oväsen kring fågelbordet där hon anars brukar hålla till. Hade handlat lite så allra först gick jag hem och packade in sakerna där de skulle vara innan jag kände suget av att gå ut en sväng till. Ja jag menar det, jag kan inte bara sitta hela dagarna och se på SVT:s Slow sändning med de simmande älgarna från Tallberg för hitills så har de ju åtminstone inte visat sig någoting framför kameran utan de lyser ännu med sin frånvaro, fast det går in på dygn fyra.
När allt kommer omkring så är det väl ändå oftast så det är när man ska fota vilda djur eller fåglar man får helt enkelt ha tålamod och de kommer verkligen inte på beställning om någon trodde det!
Fast det är ju klart , det är roligt att få se den fina naturen upp över Ångermanälven och man känner sig lite stolt som får bo i ett av våra naturskönaste landskap men så kanske man går och blir lite hemmablind med men jag vet inte.
Hur som helst så snörde jag på mig skorna igen och gick ut, den här gången med kurs mot överstan som jag faktiskt sällan brukar undersöka närmare.
Till att börja med såg jag ingenting, eller hörde för den delen utan det var faktiskt märkligt tyst och stilla i luftrummet. Sedan så stannde jag upp och hörde  några mesar som, kvittrade och fick syn på några små pilfinkar som hoppade runt inne i buskaget sedan jag tagit av på en av sidogatorna på vägen tillbaka.
På samma gång så funderade jag på om mitt beslut att gå ut igen hade varit så bra tänkt, men jag kunde ju knapppast ångra mig när jag hade kommit så långt. Sedan hörde jag ett skratt vid sidan av trottaren och fick syn på en skata som letade mat vid en plastpåse som låg slängd på marken eller om fågeln själv hade hämtat den ur någon öppet sopkärl. Hur som helst betraktade jag den en stund innan den hoppade runt hörnet på ett av husen och plötsligt utbröt världens br¨k inne på gården.Blev fundersam över vad som stod på och tog några försiktiga kliv framåt längs trottaren. När jag kom mitt för gårdsplanen så trodde jag verkligen att jag skulle få behöva  bli vittne till ett mord.
Som gänget med skator slogs! Det var till och med så att fjädrarna rök åt alla håll och kanter men jag tror det började med att den ena hoppade på den andra så de tumlade nerför slänten i ett enda virrvarr
Alla gav de sig sedan på den där stackaren som hamnade underst i högen och jag trodde faktiskt att de skulle ha ihjäl den. Vet ju hur grymma de kan vara ibland mot varandra, samtidigt har jag även sett raka motsatsen också när de uppfostrar sina ungar..
Som jag tolkade det var det i alla fall nog så att den ena av dem förde befäl och jag bestämde mig tidigt för att bara iaktta på håll och låta naturen ha sin gång även om jag på samma gång fick lite ont i magen där jag stod kvar.
Sedan började bråket om, med samma roller som förut och jag trodde verkligen att det var kört för den som blev nertryckt på rygg men i samma ögonblick så bestämde sig bråkmakarna för att göra någoting annat och de skringrade sig åt olika håll. Vad jag såg så verkade även den som hade legat underst i högen må bra, för den flög då iväg från platsen så det kanske bara var ett litet handgemäng men det såg då åtminstone väldigt brutalt ut i mina ögon!
Den här sparven dök upp vid fågelbordet och gjorde mig lite fundersam, är det bara en vanlig gråsparvshona med överväxt näbb eller är det någoting annat som jag råkat fått syn på ?
 
Sedan så har ju fiskmåsarna anlänt till stan igen och de skräds inte för att sitta och sjunga för full hals. Tänk att vissa människor avskyr dem medan jag bara går där och ser fram emot deras ankomst för då vet man att det verkligen är vår och senare kommer tärnorna med sommaren.
Fast man kanske inte kan låta bli att bli påverkad av havet om man bor i en stad som ligger nära kusten, utan man man MÅSte bara försöka lära sig att omfamna alla arter som ingår i ekosystemet för måsarna verkar ju redan ha genomskådat drakarna som redan har börjat komma upp på en del av takeni tron om att det skrämmer bort fåglarna, men det säger jag bara att måsfåglar är smarta och dessutom så har de väldigt bra syn för den som inte redan hade anat sig fram till det.
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0