Magiskt
Ja nu ska ni äntligen få se en av de där platserna på jorden som jag har besökt och som man kan kalla för magisk kanske ur flera synvinklar. Allt handlar om hur man ser på saker men ja det är med andra ord ett väldigt vackert ställe och en av mina smultronställen ändå så har jag bara varit där en gång..men det är något visst som vilar över slottet. Ja innan jag säger för mycket ska jag börja visa er en del av alla de bilder som jag har med mig därifrån.
När vi besökte stället så skulle vi ju sova någonstans och närmast även om det var en bra bit att gå blev Sundängens Camping.
Jag och min kompis flyttade in i en liten röd stuga med vita knutar. I ett par nätter var den vårat hem men vi fick börja med att kliva in i en översväning då någon hade stängt av kylskåpet...
Så låg det då där , mitt i all grönska efter att vi hade gått ett bra tag och försökt hålla oss undan den stekande solen. Det inte så fullt slottslika Ängsö eller Engsö som det stavas på det gamla viset. Fast det fanns ju något som drog oss till platsen.
Egeentligen brukar jag aldrig tänka på möbler men det här skåpet drog till sig mina blickar på en gång.
Likosm det här, ett så enkelt skåp men ändå så fint på något sätt kanske i kontrast till det andra
Stora salen kändes väldigt. just det stor , notera att kortet enast suttit i ett album och varit skyddat från fingrar...så hur kan då grönaktig ljus nu vara synligt till höger i nedre hörnet ?
Rikigt spännande att gå runt och titta på alla dessa porträtt, ibland fick man känslan av att de såg på en.
Sedan hängde det uppe fantastiska ljuskronor. Man kan ju tänka sig hur det är idagens läge då de bara rengörs en gång om året och dessutom kan sänkas ner via vajrar men hur var det jobbet förut ?
Fler av dessa fantastiska väggmålningar, man skulle kunna bli fast en hel dag och bara insupa arkitekturen på stället.
Sedan stod en del dockor uppställda för att visa på dåtidens kläder i adeln. Riktigt kul att studera hur modet har förändrats.
Visst får man lust att börja skriva brev på det här viset igen ?
Salongen.
Det gällde att kolla lite närmare på vissa saker ibland
Det rum som gjorde mest intryck på oss på flera sätt var barnkammmaren. Det kändes speciellt att se alla de där kläderna hänga där och allt eftersom vi stod stilla kom en känsla krypnade. När vi kände hur det hade blivit iskallt i rummet så skyndade vi oss därifrån, vi vllle inte ha med oss någon objuden gäst tillbaka hem.
En till av alla dessa förtrollande slottinteriörer och till höger i bild syn ett konstigt ljusfenomen.
En gammal spegel..men en sak som var udda med den, jag står ju framför och tar kort ändå syns ingen spegebild, har jag blivit ett spöke helt plötsligt ?
Egentligen så tycker jag inte att man hade behövt sätta ut den här dockan, slottet bjuder ändå varje besökare på en egen och helt unik upplevelse men jag var ändå tvungen att fota henne.
GIGANTISKT träd liten Lena står bredvid
När vi besökte slottet 2003 höll man på att arbeta med slottsparken men vi fick ju ändå se de mitlitäriskt raka allerna, tänk om träd ändå unde prata..gud vad man skulle få höra intressanta berättelser då.
Tog aldrig något foto från utsidan av kyrkan ändå var det snudd på att jag föll mer för den än för slottet själv , ändå är jag inte troende utan mer av en som tror att man kan plocka bra saker ur alla olika religioner som finns.
Fast det gamla krucifixet var väldigt vackert och det var kul att se de gamla släktvapnen. Nej jag lovar jag rörde inte vid trollstenen!
Här ser ni gravstenen som restes till minne av den puckelryggigedvärgen Anders Luxemburg som var hovnarr åt Karl XII. När kungen dog kom han att tjänstgöra hos familjen Piper och där kvarblev han alltså resten av livet. Det sägs att man ibland fortfarande kan se honom då han endera tar sig en liten promenad i parken eller då han går mellan kyrkan och slottet. Han är klädd i grå långrock med skört och har en grå mössa på huvudet men vi såg då ingenting då vi var där utan det var snarare mer så att vi kände av vissa saker. Förutom incidenten i fd barnkammaren så hade vi också en nyladdad kamera som la av. Efter att ha stått på en bänk i ett av uthusen där toaletterna finns så var den stendöd. Senare då vi kommit tillbaka till Sundängen fungerade den igen, precis som om ingenting hade hänt.
Var och en väljer ju såklart också vad de vill tro men oavsett anledning så kan jag varmt rekomendera ett besök på Ängsö Slott! Om det så är för att studera akritektur, kläder eller om man nu vill leta efter någon av slottets mer ljuskygga invånare och nej jag skulle inte vilja bli kvar där efter mörktrets inbrott det är något som jag verkligen kan säga.Åtminstone inte ensam!
Kommentarer
Trackback
