mspbubblet

Hejsan på er alla ni läsare som klickat er in hit till min lilla blogg av en eller annan orsak. Några av er kanske alltid kollar in här för att se vad jag har skrivit, om det Inns några nya inlägg och för vissa andra kanske det är första gången ni tittar in. Eller så kanske ni bara råkat klicka och landar här, Nåja jag hoppas att ni ska känna er välkomna och att det ska finnas något som ni alla tycker är intressant att läsa om eller så kanske ni bara vill titta på foton. Fast det var inte det här dagens inlägg skulle kretsa kring. Nej istället tänkte jag berätta om en helt annan sak men jag måste få börja med att skriva om en guldhamsters matsedel. På vissa sidor och i en del böcker finns det rätt bra information om vad de får äta och inte medan det på andra håll förekommer lite mer tivelaktiga uppgifter vad det gäller färskmaten. Så jag tänkte försöka bena ut det här men en huvudregel är att man inte ska ge dem för mycket av något, för det är då de kan bli överviktiga eller sjuka.
Hur som haver så skulle jag säga att det går bra att ge de flesta grönsaker så som gurka,paprika, broccoli,sallad, majs, ,morot ,ärtor,groddar mfl.
Det man ska komma ihåg är att skölj och skala frukt& grönt noga innan man serverar det. När det kommer till frukter så har mina fått smaka äpple,päron,vattenmelon och vindruvor (skalade&kärnfria) utan problem. Ja de har till och med fått blåbär fast det var mer poppis att enbart äta det gröna riset eller så var det himla bra att bädda med i boet. Sedan kan man också servera kokt potatis och de älskar ägg och rå köttfärs. Fast det finns helt klart vissa saker man inte alls bör ge med som citrusfrukter,kryddor, choklad eller saker som innehåller laktos också ska man inte heller ge stenfrukter. Men man bör också moderera intaget av solrosfrön och nötter som ju innehåller mycket fett men det skadar ju inte om de får en jordnöt att skala själva ibland!
Sedan finns det ju massor av smaskens man kan plocka in utifrån om sommaren som maskrosblad,klöver och prästkragar men det är samma regler som gäller där, skölj noga och ge inte för mycket. Sedan har jag sett ett par frågor om man kan ge dem björkvistar att gnaga på men på våren har jag förstått att björk innehåller mycket garvsyra som kan innebära problem för så små djur.Så då är min lilla fundering på det varför alls ge björk om det kan ge magknip ?
Sedan ska man undvika grenar av barrträd på grund av kådan men vill man ändå ge dem något så passar grenar från fruktträd eller sälg utmärkt. Fast det är inte alla hamstrar heller som vill gnaga på trä, jag har erbdjudit det till de flesta av mina men de vill inte ha det utan föredrar de sockerfria kräckerserna som jag hängt in åt dem eller tuggpinnar&tuggringar istället som finns att köpa både på nätet och i zoobutiker. Nu håller jag ju som bäst på att lära känna mitt nya tillskott i hushållet så det återstår väl att se om han är sugen men rent generellt tycker jag inte att det verkar som om just syriska hamstern har lika stort gnagbehov som andra arter av just gnagare. Jag har då på de individer jag haft aldrig råkat ut för någon som har haft problem med vare sig klor eller tänder. Så därför tycker jag att det är överdrivet att klippa klorna på dem eller slipa tänder hos veterinär om det verkligen inte behövs. Sedan är det ju en annan sak om man får tag i en som har problem men alltså annars kan jag inte se att det behövs.För där tror jag att det är så lätt att hamstrar blandas ihop med tex råttor, marsvin,kaniner eller andra gnagare men varje art är sin egen och har sina kännetäcken.Om vi ska se till vår vilda svenska natur så är hamstern faktiskt närmast släkt med fjällämmeln!

Hejsan på er alla ni läsare där ute som klickat er in hit till min lilla blogg ikväll. I dag har jag inte gjort så mycket eller ja det beror ju på vilket synsätt man har men vissa dagar är det nog med att gå några vändor till tvättstugan. Det är lagom intressant att vänta på att torkskåpet ska bli klart men jag hade sådant ur att det var ledigt så jag kunde ta båda två och då gick det ju fortare att klara av det. Så den här gången blev det bara ett par småsaker som inte hann torka & det känns nästan ovant att inte ha fullt med tvätt hängandes överallt här uppe men SKÖNT är det att slippa det någon gång med då man bara kört ett par maskiner. Det var kvällens lilla utläggning om tvätten men nog sagt om den biten, nu till någonting helt annat och mycket roligare nämligen Ariel. Ibland då jag sovit dåligt på natten så missar jag det där första morgonpasset med henne då jag somnar om men i regel kompenserar jag det på kvällen då hon får vara ute en längre stund. Först släpper jag ner henne i hallen och där är hon kanske fem-tio minuter sedan så pratar jag med henne och säger tydligt: Du vet vad jag sagt om hamstrar som klättrar över brädan. Då sätter hon sig vid huset, ser på mig och drar över med en väldig fart precis som hon förstod vad jag sagt! Eller så kanske jag bara inbillar mig men undra kan man ju helt klart göra. Vidare så brukar jag inte ge godis utanför buren men ikväll gjorde jag ett undantag och vad gör fröken ? Jo hon drar iväg bakom leklådan och sitter där och snaskar. När hon inte kommer fram så drar jag fram den och vad ser jag ? Jo en belåten liten tjej som gnagt i sig halva skalet men nöten den ligger fri på hyllan. När jag sedan lägger den i matskålen så blåvägar hon att ta den utan hon vill bara få fortsätta vara ute. Så nog tror jag att hon har blivit lite mer bortskämd prinsessa nu då hon är ensam hamster i hushållet för tillfället helt klart!

Hejsan svejsan på er alla ni som av någon ibland lite diffus och oklar anledning råkat hitta vägen in hit till min lilla blogg och god kväll på er med för den delen. Försöker skriva något inlägg här ibland även om det kanske inte alltid blir varje dag så blir det för det mesta åtminstone någon gång i veckan. Jag vill ju försöka hålla det lite intressant och inte upprepa mig allt för mycket. Sedan blri det ju kanske så att man ändå upprepar sig vid vissa tillfällen men jag hoppas att ni hittar något som intresserar er så det är av den anledningen ni väljer att klicka er in.
Dessutom så måste jag bara få visa er några nya bilder på Ariel. Eftersom jag sett att vissa ger oskalade jordnötter till sina hamstrar som godis tänkte jag att jag var tvungen att prova för att se om det föll henne i smaken.

Hallojsan och hejsan på er igen alla ni läsare som sitter någonstans där ute framför en skärm, Vissa av er kanske redan har kikat in hit idag och kollat inlägget som jag redan skrivit. Medan det kanske är första gången för vissa andra av er som klickat er in just hit. Oavsett anledning till varför ni valt att kolla in just min blogg så säger jag ett enkelt hej till er alla. Har ju visserligen redan skrivit ett inlägg idag men ibland kan det ju bli flera då det har gått ett tag mellan varven innan. Dessutom så måste jag ju bara få lov att visa upp ett par söta bilder på Ariel tillsammans med en av mina modellhästar. Alltså ibland är hon så otroligt nyfiken på saker och i synnerhet hästarna ska hon alltid kolla in om hon får chans till det. Däremot duger det inte med vad som helst det är tydligt för jo jag försökte ge henne en egen tinkerhingst från schleich men den ratade hon nästan på en gång och var ointresserad av. Vet inte varför men hon blev kär på en gång då hon fick träffa Murdoch  så hon kanske tror att CarltonLima Emma är en liten version av honom.

Hallojsan hejsan på er alla ni glada läsare som tittar in just hit till min lilla blogg igen. Kände på mig att det hade gått lite för lång tid mellan inläggen den senaste tiden men trodde ändå inte att det skulle röra sig om en hel vecka men så blir det ibland. Har helt enkelt pysslat med andra saker än att sitta vid datorn och då har jag inte prioriterat skrivandet heller. Dessutom känns det fortfarande bitvis konstigt att bara ha Ariel att tänka på numera men tills det andra löser sig så får det nog bli bäst så. Hon är faktiskt så otroligt underbar ändå hela hon att det är rent otroligt att vi har kommit så här långt tillsammans. Ja tänk jag som egentligen inte skulle ta en hona men ändå avgjorde att just hon kändes så rätt från första början. Fast visst vägen fram kanske inte varit helt lätt heller men nog är hon mattes prinsessa , absolut och idag var faktiskt första gången hon stte si till rätta en liten stund i mitt ena armveck och kunde mysa lite. I och för sig var hon väl trött och hade bara kommit ut för att dricka men det är väl kanske då man får passa på att ta upp dem om man har möjlighet.

Hallojsan på er alla ni läsare som tittar in hit. En del av er kanske besöker min lilla blogg för allra första gången och några av er kanske tillhör den lilla skara som läser min blogg lite mer regelbundet. Hej till er alla i varje fall och jag hoppas att ni ska hitta något som in tycker är intressant att läsa om eller så kanske ni bara vill kolla på fina foton. Oavsett anledning så hejsan på er alla. Som ni ju vet lämnade Rafiki jorden för ett par dagar sedan. Det känns bitvis fortfarande konstigt att han inte finns där i hallen och väntar på en när man kommer hem längre. Jag vet fortfarande inte varför men förloppet gick jättesnabbt, från att ha varit pigg så blev han tvärdålig på bara ett dygn så det får väl vara en klen tröst i det hela att det i alla fall inte behövde dra ut på tiden. Påminde faktiskt om det som hände medf Stuart men jag vet ju hur noga jag hade tvättat ur buren mellan och alla saker var ju också sanerade och renskrubbade men vad vet man. Fast de viktigaste sakerna som hus och vattenflaska byter jag ju jämt ut så till största delen tror jag att det var oturen som låg bakom. Kanske är det så att man ska vara skeptisk om en hamster verkar för snälll, för då är risken större att det är något fel på dem men sådant kan man ju inte heller veta. Finns ju de som köper djur med stamtavla också och har otur så det finns ändå inga garantiner för att sådana saker inte ska hända. Sedan är det ju lite mer jobbigt för mig nu eftersom det har gått så snabbt mellan mina killar också. Fast det kanske kommer något bra ur det ändå, åtminstone så måste jag försöka tro att det vänder men just nu ska jag bara ta det lugnt ett tag och nöja mig med att ha min lilla guldtjej att pyssla om och skämma bort lite extra. Inte för att jag vet om jag kan skämma bort henne mer än vad jag redan gör men det blir ju lätt så när man har de små liven hos sig för en så begränsad tid. Då gäller det att man tar vara på varje minut för slutet för dem kan komma när man minst anar det. Så man får uppskatta alla de där små stunderna tillsammans och det kan man verkligen säga att jag gjorde med Rafiki, den korta tid jag nu fick ha honom i min ägo. Dessutom så märks det mindre på Ariel den här gången , eller ja igår så var hon rastlös och sprang runt i halllen och pep sedan jag hade sanerat den och hon fick gå tillbaka dit men idag är hon mer sig själv och det är skönt att se det i ett sådant här läge.

Stort sorg idag och tomhet i hjärtat, lilla fina luddtassen Rafiki har somnat in för gott. Märkte redan igår morse att något var fel då han hade ögon stängda på morgonen och verkade slö , han kom inte ut som han brukar och reagerade lite på när jag höll i honom. Satt med honom i soffan men han blundade hela tiden och sökte sig nära mig. La ner honom i buren i sitt hus och då pratade han lite men han verkade fortsatt svag. Fina lilla prinsen som varit så snäll från första dagen...och nu finns han alltså inte mer. Han kommer tt begravas tillsammans med Timon senare i vår men just nu känns det bara så oerhört tungt och tomt.Tänk att man blir så oerhört fäst vid var och en av dem på så kort tid och på något sätt kändes det som vi ju fortfarande höll på lära känna varandra också händer det här... som egentligen inte SKA hända. Fast det är ju lätt att säga också men faktum är att den här dagen brukar vara en turdag för mig normalt men så blev det alltså inte i år.Så kort tid fick han hos mig ändå så fick jag lära känna en så liten och underbar kille!  så det kommer att kännas konstigt att bara ha Ariel ett tag framöver men jut nu får det nog ändå bli så och jag kommer att sakna Raffe precis lika mycket som jag har saknat mina andra killar då de vandrat vidare.

" A sante sana squash banana, we we nuga me me apana"

Hejsan på er alla ni läsare där ute. Ja hej till den lilla skara av er som brukar kolla in här för att se om jag skrivit någonting nytt. Såklart även hejsan till ni som kanske tittar in hit för första gången men det brukar jag ju säga så jag hoppas att ingen känner sig bortglömd i inledningen på dagens inlägg.I dag kan man hålla sig inomhus med gott samvete , termometern här visade på -23 grader *brrr* kanske har vintern äntligen kommit. Redan nu ryktas det däremot om att det ska bli varmare igen redan till veckan så ingenting verkar säkert då det gäller vädret just nu. Fast jag är i alla fall glad att vi inte har så kallt som ännu längre norrut eller översvämningarna som har blivit söderut. Nej nu har vi avhandlat väderleken färdigt för den här uppdateringen. Nu vidare till något helt annat nämligen hamstrarna. Rafiki är verkligen bara för mysig helt enkelt och han lär sig hela tiden mer och mer. Det är så roligt att bara sitta där och iaktta honom när han utforskar sin omvärld.

Hejsan på er allihopa som tittar in hit till in lilla blogg för att kolla om jag har skrivit några nya rader. Tänkte försöka knåpa ihop ett inlägg idag med även om jag går lite på halvfart efter den jobbiga händelsen igår kväll. Jag visste ju visserligen att det var på gång att Timon skulle segla iväg. Ändå så kom det så plötsligt efter Stuarts mer tragiska bortgång. Så nu känns allt lite dubbelt för tillfället samtidigt som det också känns lättare för jag vet ju att han hade haft ett jättebra hamsterliv här hos mig i två år. Ja tänk ....han blev faktiskt gammal för att vara en hamster. Visst har jag läst om att det finns de som blivit så mycket som tre år men de fallen måste vara väldigt sällsynta. För jag märkte ju också att åldern började ta ut sin rätt på slutet. Så då är det också skönast om de bara får somna in hemma och han sa ju dessutom hej då med. Fast det kommer ju kännas konstigt tomt ett tag nu eftersom jag trots allt hade börjat vänja mig vid att ha tre små guldkorn igen. Nu tänker jag däremot nöja mig med att ha bara Rafiki och Ariel ett tag så får vi se hur det känns efter ett tag igen. För även om det känns tomt just nu så hoppas jag ju att Rafiki ska kunna fylla upp en del av det där tomrummet och Ariel..ja hon är sitt vanliga underbara livfulla jag men vi får se...om det skulle dyka upp en sådan där alldeles perfekt omplacering igen är det ju inte otänkbart heller att det kommer att bli en treklöver här även framöver. Fast just nu ska jag ta det lugnt över nyår ...och egentligen tänkte jag inte skriva om det så mycket idag men det blir ju alltid några rader extra om guldkornen. Fast det är ju därför de har sin egen spalt med här på bloggen.

Och jag håller inte med på det som jag läste på facebook i en gnagargrupp från en signatur som sa sig ha hamstrar men inte kände något behov av att mysa med dem & att det mest var för vår skull vi gosar, inte för deras. Tycker man så kanske man ska ta sig en funderare på varför man egentligen väljer att ha husdjur överuhuvdtaget. Visst är det delvis för vårt välbefinnande men man märker ju ändå hur tillgivna djuren blir om man håller på med dem och hur mycket man faktiskt får tillbaka av dem.Så nej , det är inte enbart den ena parten som vinner på kontakten och de där extra små stunderna av gos utan alla får någonting utav det. Annars skulle man ju aldrig välja att skaffa djur heller om man inte ville pyssla med och hantera dem eller tänker jag galet nu ?

Fast det är jsut därför också som jag tycker att butikerna borde informera mer om djuren vid köp , fast samtidigt så finns det ju också bra butiker som faktiskt tar sitt ansvar men ändå hängs ut i medierna av aktivister och det tycker  jag är galet! För de flesta tror jag ändå anstränger sig för att göra det bästa av den tid som djuren ändå tillbringar där, sedan är det alltid köparna som bär det slutgiltiga ansvaret för vad som händer. Visst kan man försöka undvika köpa djur som är uppföddas hos grossist men samtidigt är det svårt att undvika det helt med då det saknas  registerade uppfödare i vissa delar av landet. Jag har bara köpt guldkorn i butik och rent hälsomässigt har det inte varit några problem förän Stuart kom in i mitt liv då men samtidigt så ångrar jag ju inte att jag valde honom heller då han också var en på miljonen bland hamstar. För även hos uppfödare är det så att även om de har stamtavlor kan bära med sig genetiska defeketer och dylkt som kanske inte syns så då blir den svåra frågan vilket som egenligen är bäst? För av nu sju guldkorn totalt är det bara han som hade problem med hälsan Snuttan, Stanley och Timon de fick bli gamla, ilket jag hoppas att mina nuvarande två också får bli och att de inte ska behöva råka ut för Meekos eller Stus öden..men man kan aldrig veta vad som händer i förväg utan man kan bara agera efter hur det blir.

Imorse så fyllde brisen seglen på hans fartyg med en stark och kraftfull vin för att hjälpa honom att lätta ankaret. Timon begav sig så ut på sin allra sista seglats. Innan han gav sig av så såg han däremot till att ta ett farväl av sin älskade matte. För han kunde inte kasta loss innan han hade gjort det, det hade han inte samvete till.
Nu seglar han omkring på de sju haven. På väg mot ett främmande rike och vem vet kanske så står Meeko och Stuart och väntar på honom när han kliver i land ? För det är utan tvekan så som hans matte vill minnas honom . Som Timon,Timmymolnmannen, Yetin och sist men inte minst så var ju hans vanligaste smeknamn trots allt Columbus,äventyraren .För jämt när han skulle utforska världen så utgick han från en karta men han förivrade sig aldrig utan kom jämt tillbaka när det vankades godis eller då matten tog fram sopen. Så nog kommer matten att sakna honom helt klart, så är det men hon har ju ändå två underbara guldkorn kvar.

Hejsan hoppsan på er alla ni morgonpigga läsare där ute. Ja en del av er kanske just har klivit upp ur sängen och sitter &äter frukost så här på julaftons morgon. Fast det måste man ju få lov till medan en del av er kanske redan har hunnit vara igång ett tag. Jag hör nog till den där senare skaran fast egentligen är jag mycket mer kvällsmänniska än att jag är i farten tidigt men det kanske är så att jag har lärt mig att man får mer saker gjorda om man sätter igång.
Hur som haver lär vi få riktigt ruskväder här idag med snö och blåst sades det igår , så jag ska till päronen och fira med dem och syskonen m familjer. Det blir med andra ord fullt hus men det är ju trevligt att träffa lite folk ibland med. Annars så har jag ju passat på och myste med guldkornen i förväg och lagom tills idag, jo då kom Rafiki på hur han skulle ta sig över brädan så nu är det en konst som de behärskar alla tre och nej jag visade honom inte, han kom på det helt själv! Sedan var det bara turen att jag fick tag i honom innan han, hann med att vandra ut som de andra två gör i lägenheten. För jag litar inte riktigt på att han hittar runt ännu och dessutom så är han ju väldigt nyfiken av sig och kan nog få för sig både det ena och det andra så ska han gå ut får han allt ha sele på ett tag till så jag kan ha koll på var han tar vägen. Nog är de härliga alla tre guldkornen...de är ju det dessutom så tar jag mig mer tid nu och myser med Timon de stunder jag kan för visst märks det att han börjar bli gammal och trött då han inte kommer ut som vanlgit eller gräver ner sig i spånet men det är ju så det är..man får glädjas åt varje ögonblick man får ha de små liven hos sig och det här blir ju trots allt Yetins andra jul..två år är liksom bra om man får ha dem hos sig. Har hört talas om hamstrar som blivit tre år med men de måste verkligen vara sällsynta!Jag är i alla fall glad som fått ha Yetins så här länge :)

Hejsan på er alla ni läsare som kanske bara råkat klicka er in hit av någon ibland lite diffus och oklar anledning. Ja hej till den lilla skara av er som läser min blogg mer regelbundet än de där första. ja tänk att det går mot jul...bara fyra dagar kvar nu fast det känns inte alls som årets största högtid skulle vara på väg. Inte vet jag varför men kanske är det snöbristen som hjälper till så att den där känslan är svårare att få fram än vanligt. Har försökt plocka fram den med diverse bra jullåtar men nej det är ovanligt segt helt enkelt. Någon som inte är det är såklart mina goa hamstrar. Nej Rafiki och Ariel håller migverkligen sysselsatt då de är ute i hallen och sniffar runt. Timon börjar ju bli lite mer återhållsam och åldern håller på att ta ut sin rätt över mattes Yeti men idag skulle han prompt klättra över brädan så jo nog har han fortfarande ett ess i rockärmen.

Rafiki ....ja vad säger man ? Han är verkligen makalös den lilla mannen. Ja så liten är han ju inte, men jag måste verkligen fortfrande nypa mig i armen och fundera på om jag drömmer. Allt har liksom gått mer än bra med inskolningen av honom och han tar de flesta situationer med ro.När han blir rädd så bits han inte utan han smäller bara med käkarna och då respekterar matte et och låter honom vara men han blir verkligen säkrare för varje dag och har redan lärt sig hur man ska bära sig åt för att få gå ut också har han haft selen på sig.Sedan är han en riktig liten klätterapa så man får ju hålla koll när man myser med honom i soffan så han är verkligen nyfiken av sig! Ja tänka sig...att man kan hitta en så mysig man i en helt vanlig djurbutik fast jag var ju förstås inte ens säker på att jag skulle lyckas igen men det kanske var Rafiki som hittade mig ?

Dessutom tror jag att han har blivit trygg på den här korta tiden med för nu har jag sett att han har börjat göra något som Stuart också ägnade en hel del tid åt, nämligen att dra in leksaker i huset!

Så jag fattade nog rätt beslut den här gången också mitt uppe i allt, för saknaden känns inte alls lika tung och jobbig även om den fortfarande finns där i utkanten så går det lättare då jag får följa Raffes upptåg och Ariel är mer än nyfiken på honom och han skulle allt bra gärna vilja träffa guldprinsessan med men det blir inget av deras drömdejt!

Sedan vill jag passa på att visa upp min nya sida för modellhästarna för er, är ni nyfikna kan ni kolla in den på: http://norrskenetsmodell.jimdo.com/.

Har en del jobb kvar men nu är den åtminstone igång och uppe så det kommer inte att bli så mycket nytt presenterat i den kategorin här utan så småningom kommer jag ta bort den helt från bloggen men försvinner gör de alltså inte, de bara får en helt egen sida!

Hejsan på er alla ni små läsare där ute som bestämt er för att kolla in just hit idag. Ja och hej till alla er andra med förstås som kanske brukar kolla in min blogg mer regelbundet för att se vad jag pysslar med. Nåja nu är jag i alla fall här så jag tänkte försöka uppdatera er lite om läget .Ja det blir ju en hel del skrivet om Rafiki förstås men det kanske inte är så konstigt eftersom han är så underbar. Frågan är om det är jg som hittar guldkornen eller om det är de som hittar mig ? Ja endera eller för det känns bitvs märkligt att inskolningen av honom har gått så här oroligt bra. Jag hade bara vanten på mig första dagen men det hade nog inte ens behövts, han har inte bitit mig ännu peppar peppar. Så man kan säga att han faktiskt valde sitt vänliga namn helt själv också men det gör honom bara ännu mer speciell. Hur som helst så har han fått trän lite på selen idag så han ska kunna ha den på sig sedan och inte ens då delade han ut ett litet tjuvnyp. Nej snarare tvärtom att han ska slicka på händer och fingrar. Det har väl sin naturlig orsak om jag har tagit i Ariel innan och glömt att tvätta mig men faktum är att han snusar mer på händerna nu ändå och det tycker jag är bra för då lär han ju känna mig.Dessutom älskar han att vara ute i hallen så jag får nära på säga åt honom i vissa lägen att han ska gå in och lägga sig. Det är komsikt eftersom han var så rädd att han inte ville komma ut alls de första dagarna men vi blir ju säkrare på varandra för var dag som går och sitta och mysa i soffan kan han också redan, lillkillen. Fast eg är han ju inte så liten men jag undrar allt hur han kan ha blivit sittande i butiken sedan i Juli då han har en sådan här härlig personlighet. Endera har han varit för rädd då eller så har folk kanske tyckt att han varit för hårig, jag tycker bara att han är UNDERBAR. Ja det gör förövrigt Ariel också och hon är mer tillbaka i sina gamla gängor, får hon inte som hon vill ja då åker dolkarna fram men så är hon en riktig lite flörtkula men några ungar blir det inte. Delvis har jag ingen lust att riskera hälsan på någon av mina djur och sedan har jag inte heller plats för två burar till. Så nej jsut nu är vi väldigt nöjda med läget så får vi se sedan när Timon flyger vidare vad som händer..men jag har ju fått en obeskrivlig kärlek för långhåriga inidivder jsut nu. Så vi får se vad som händer helt enkelt men då kanske det lutar åt mest en långhårig hane till eller en svart/vit som Meeko var ändå. Fast jag tror också att jag kommer nöja mig med bara Rafiki och Ariel ett tag också, eller att jag gör som med Ariel och öppnar upp för att ta in en omplacering. Jag skulle ju egentligen inte ha en ny hona heller och se hur bra det gick. För visst är det så att även om hon har en tendens till att bitas fortfarande då hon inte får som man vill så tycker jag ju ändå om min lilla prinsessa väldigt mycket därför att hon är den hon är.

Hejsan hoppsan på er alla ni läsare där ute i den stora vida världen. Ja hej på den lilla skara av er som kollar in hit för att se om jag har skrivit några nya rader. Idag så känner jag mig positivt lagd ja tänk vad en liten hamster kan göra med en. Fast så är det ju verkligen märklgit hur bra Rafiki har gjort sig hemmastadd här. Han har ju bara varit här i fyra dagar så det har inte ens gått en vecka med det lilla livet! Från början så var han ganska rädd, försiktig och tillbakadragen av sig men jag tror mycket satt i att han inte alls var van vid hanteringen. Har tagit det steg för steg verkligen för att inte stressa honom och nu så har han redan hunnit med alla stegen. Det vill säga leklådan,hagen, hallen och soffmyset eller så är det bara jag som är bra på att skola in hamstrar helt enkelt. Sedan måste jag alltså tro på att det var meningen att det var hit han skulle..Rafiki som ju betyder vän. Han kanske bara ville ha ett eget hem och det har han ju fått nu sedan får jag ju inte skämma bort dem för mycket heller men så här mycket godis som han fått nu blir det ju INTE framöver men vad gör man inte för att vinna över det lilla hjärtat :)

Sedan är alla hamstrar olika men Raffe som han kommer att kallas verkar också vara ett av de där så sällsynta guldkornen för han är så snäll.Han har liksom inte bitit mig en gång och ändå så väntade jag mig det eftersom han behövde en handske för att bli infågad  då jag köpte honom.Här hemma är det helt andra bullar som gäller, när jag väl kopplat grepp på honom ger han upp utan minsta knussel och därför tycker jag att hans namn som ju betder vän på swahili passar så bra. Tänk så underbara de små liven kan vara! Okså blir jag fundersam varför han blivit sittandes där nere sedan i slutet av juli, för han är ju helt makalöst fantastisk!

Hejsan på er alla läsare där ute och samtidigt också god morgon på er. Ja det är faktiskt morgonstund fastän det inte känns som så med det här mörkret.Tänk att bara lite snö kan göra en så stor skillnad på vintern. Det är egentligen ganska otroligt att det är så. Samtidigt flyr vissa söderut under de månaderna och gör allt för att undvika just vintern. Fast jag håller med någon som skrev att de gnäller på att korna släpper ut för mycket koldioxid men det är ju bevisat att flyget spyr ut så mycket mer, hur kan det då komma sig att så många ändå väljer att göra långa resor över hela jorden? Nej jag får inte det att gå ihop riktigt. Nu till något som går ihop mer.Rafiki har bara bott här i ett par dagar än så länge men han har redan börjat göra sig otroligt hemmastadd. Tror dock att någon måste ha skrämt honom för ibland springer han och gömmer sig i huset eller så drar han in bakom hjulet men han ska ju få mer tid på sig också. då han inte är van vid att bli hanterad. Fast han är redan nu världens bästa hamster näst efter Timon och Ariel då för han är jättesnäll att flytta mellan leklådan och buren. Känner han att matte har fått in ett bra grepp så ger han upp och bits inte heller eller nafsar.Sedan tycker han ju såklart om godis så målet är ju att han ska kunna komma och ta det ur handen frivilligt men det kommer nog. Det som riktigt lockat ut honom ur sitt skal var däremot att idag fick han och de andra sniffa på varandra genom gallret, ja egentligen hade jag tänkt vänta men han måste ju bli van vid deras lukter med. Timon brydde han sig inte om och Yetin är nog mest förbannad för att det har flyttat in någon som är ännu hårigare än han. i hallen. Ariel blev klart intresserad och ja Raffe är redan kär i hennne för sedan hade han inte det minsta plam på att gå in och sätta sig i huset. Nej han blev verkligen glad det syntes på hela honom hur han levde upp och nu är han ute och motionerar i hjulet och kollar in buren. Så det är för lustigt hur det kan bli verkligen, jag tror mer på att hamstrarna hittar mig, det är inte jag som hittar dem.

God morgon på er alla ni små och stora läsare som bestämt er för att kolla in hit på min blogg just idag. En liten skara av er kanske brukar göra det regelbundet medan för vissa andra kanske det är första gången som ni besöker min lilla hörna på nätet. Hoppas att det ska finnas något för alla att läsa eller så kanske ni bara vill se en massa fina eller sötabilder. Ja men då har ni verkligen kommit till rätt ställe,
Jag har ju gett mig själv fotoförbud på Rafiki nu de första dagarna medan han håller på att göra sig hemmastadd men än så länge verkar det gå över förvänatan bra.

Blir han rädd springer han in bakom hjulet eller gömmer sig i huset men samtidigt är han sådär nyfiken att han komer och sätter sig vid gallret då man pratar med honom och godis kan han ju bara inte motså. Eller ja gurkan ville han inte ha igår men å jag tittade nu på morgonen var den borta så han kanske blev sugen på en nattmacka i alla fall men det är väl så att han inte är van vid all den här kärleken heller :)
Hur de andra två märker av nytillskottet? Jo Ariel packade in skafferiet i kindpåsarna igår kväll och tänkte gå över och bjuda på välkomstmiddag. När hon inte fick det blev hon sur och nöp till mig fastän hon inte ens är brunstig! Så ja nog har den lilla damen ett passande namn för hon är helt enkelt en riktigt bortskämd liten prinsessa men det var ju kanske därför jag valde det namnet med..eller som vissa vet så hade jag det på lager då jag från början var osäker på om Timon verkligen var en han från början. Så när jag fick tag i en så levnadsglad tjej stod det klart redan efter ett tag vad hon skulle heta, klart det blev en Ariel till sist!

Hej på er alla ni läsare där ute som bestämt er för att klicka er in hit just idag. Somliga av er kanske gör det regelbundet för att komma om jag gjort någon ny spännande uppdatering och för andra av er kanske det är första gången ni hittat hit. Oavsett anledning så hoppas jag att bloggen innehåller något som ni tycker om att läsa om. Sedan så kanske vissa av er också bara vill kolla in mina fina foton och det går ju såklart också bra. Kort och gott hej på er alla. Idag är det lite kylslaget igen ute , fastän termometern inte visar på mer än sex grader känns det som det vore betydligt mer men nu ska vi inte kalga då de haft ner mot -30 redan i Nikkaloukta. Därvill jag i varje fall inte bo men jag har absolut ingenting emot att bo i mitten av landet, det är ju Norrland det också!
Fast nog undrar man hur politikerna tänker då de vill lägga ner mer och mer av sjukvården här uppe , då blir man orolig men de kanske inte vet hur det är att ha 10 mil eller längre till närmsta akutsjukhus heller också vill de ju dra in BB igen. Man kan i alla fall börja fundera på hur de planerar som när de ens sitter och lägger sådana förslag men vad vet vi här uppe, vi kanske bara är skogtokiga helt enkelt som tycker att nästan varje stad borde ha infrastruktur som gör att man kan bo och verka i just den delen av landet. Åtminstone de större städerna men vad går egentligen gränsen mellan storstad och ett mindre samhälle kan man ju också fråga sig då. Nu var det ju inte det här dagens inlägg skulle handla om alls men jag kände att jag behövde få skriva av mig lite då man ibland blir väldigt frustrerad av att höra hur resonemanget går i media. Frågan är om man ska skära ner eller inte men det kan ju bli fruktansvärda konsekvenser av ett sådant handlande. Nog om det nu till något helt annat. Ni som brukar läsa här på bloggen vet ju att Stuart Little så tragiskt somnade in den 26/11. Jag har verkligen tagit det lugnt och sörjt honom sedan dess . Pysslat med mina två kvarvarande pälsklingar men sett att de också verkat nedstämda, åtminstone Ariel men faktum är ju att även Timon har verkat sakna honom. Så idag tog jag mig iväg ner med föresatsen att jag bara skulle köpa sand och ett nytt hus. Hade visserligen med mig transportburen i ryggsäcken men jag trodde inte jag skulle hitta en ny hane bara sådär. Det är ju stora skor som ska fyllas men nu har jag alltså hittat honom ändå. Guldkornet som ska få fylla igen en del av hålet som uppstått, men inte hela för det kan nog ingen göra men det känns så bra att ha tre små liv igen om väntar på en när man kommer hem. Det kommer med all största sannorlighet bli massor av foton även på nytilskottet vad det lider men just nu ska han bara få ta det lungt ett par dagar och boa in sig ordentligt i Stus gamla bur först. Faktum är dock att han redan har invigt hjulet. Åh jag har visst glömt bort att säga vad han ska heta. Jag har ju haft några alternativ som jag gått och klurat på men jag tror att Rafiki passar honom bäst så välkommen hem Raffe!

Så nu måste jag alltså lära mig den här ramsan utan till, första delen kan jag ju redan men den andra måste jag öva in: Asante sana, squash banana, we we nuga, mi mi apana

Som kan översättas till ungefär : "tack så jättemycket, mosa en banan, du är en babian och det är inte jag". För det är alltså ramsan som en viss babian i Lejonkungen går och säger till Simba vid ett tillfälle

Får klura lite på vilken låt som ska vara hans temamelodi..Timon har ju såklart Hakuna matata men Rafiki kan ju få Circle Of Life; https://www.youtube.com/watch?v=8zLx_JtcQVI som jag fått höra Elton sjunga för några år sedan via telefon :)

Hejsan på er alla ni läsare som tittar in just hit på min lilla blogg. Som ni vet har jag kanske inte skrivit så mycket på ett par dagar nu. Det blev visserligen några rader igår men till sist så kom jag mig i något annat och det blev inte mer. Tänkte försöka skriva lite mer idag men ni får ursäkta mig om jag inte orkar skriva så mycket än. För samtidigt som jag vet att han är borta så känns det ändå fortfarande så svårt att låta båda hjärta och hjärna komma i fatt varandra. Han var ju verkligen min lilla ögonsten..och lillkille, tänk att ett så litet djur kan lämna ett sådant hål efter sig. Visserligen så sörjde jag ju Meeko med då han så tragiskt förolyckades men på något sätt är det ändå värre den här gången med Stuart. Kanske beror det på att han ju var en så stor liten personlighet med. Jag tror det men jag får försöka trösta mig med att han trots allt hade ett bra liv hos mig, han kunde inte ha fått det bättre och det är kanske lugnast när de bara får somna in av sig själv än att de ska behöva plågas med. För jag hade ju någonstans anat det ändå genom att han ofta la sig på hustaket och vilade sedan han hade sprungit i hjulet men på sistone kunde han lägga sig i sandbadet med och det var verkligen inte likt honom. Ändå så kom det ju som en chock eftersom han var så mycket yngre än Timon. Timmy som för övrigt , peppar peppar verkar vara hälsan själv än så länge. I går kväll så kastade han både omkring sitt hus och försökte skrämma slag på matte genom att genomföra sitt party-trick det vill säga klämma sig igenom översta hålet på stegen &låtsas att man har fastnat. Sedan när matte kom för att undsätta Columbus ja då tittade han först på mig med en listig min och sedan kröp han ut därifrån helt på egen hand! Så samtidigt är jag glad för att jag åtminstone har två av guldkornen kvar, det lindrar ju en del av saknaden ändå men samtidigt så känns det så fel att se den tomma buren stå där ute i hallen. Jag vet att jag skulle kunna plocka undan den så länge men samtidigt vill jag inte det för då kommer jag bara att placera en massa andra saker där för att slippa se den där tomheten och det gör INTE saken bättre just nu. Nej jag har ju försökt börja klura lite på hur det kommer att bli framöver och ett tag kanske jag kommer att nöja mig med att ha just bara två hamstrar så får jag känna efter hur läget är om ett par veckor igen. Nu har det ju bara hunnit gå några dagar så då kanske det inte är konstigt om allt känns skitjobbigt heller rent ut sagt. Så just nu kan jag inte göra så mycket mer än att ta dag för dag så får vi se vad som händer efter det för den saken är klar, guldkorn är underbara husdjur och det är ju så att jag försökt att ta dag för dag med dem alla tre för man vet ju aldrig när den där dagen kommer utan man kan bara försöka glädjas så mycket det går varje liten stund man får ha dem hos sig. Sedan så kommer jag alltid att minnas mitt lilltroll med den där så pigga& vakna blicken för allt han hittade på och alla hans små egenheter för det var just allt det som gjorde att han var den underbara hamsterkille han faktiskt var. Tack Stuart Little var du nu än befinner dig för att jag fick den stora äran att lära känna dig och hälsa Meeko om du stöter på honom, kanske knaprandes på någon god droppe. Dessutom lovar jag att jag ska  ta hand om Timmy och sist men inte minst Ariel som faktiskt har verkat vara lite förvirrad ett par dagar nu. Idag är faktiskt första dagen efter som jag tycker att hon börjar slappna av igen och är sig själv, men jag vet ju inte hur hon tänker som men faktum är att första dagen efter så kom hon inte ens ut ur sitt hus. Så jag tror att hon på något sätt också saknar dig även om ni aldrig hade träffats, men ni hade ju känt in varandras dofter och hon var van vid att höra dig stöka runt med ditt hus i hallen. Samt att du räddade matte när hamsterfröken gömt sig bakom frysen och vägrade komma fram.

Idag trillar tårarna nerför mina kinder och jag kan inte sluta gråta. Nej Timon och Ariel mår prima men min lilla pälskling,myskille och gladiator Stuart Little  har somnat in. Reagerade då han inte kom ut på morgonrundan som han brukade och lyfte på huset.Då låg han där. Han som verkade må bra igår kväll och han tog sockerärten precis som vanligt. Det var väl hans tur helt enkelt men ändå känns det så plötsligt och oväntat &närmast jobbigt för han var ju min lilla prins och myskille. Hur ska det liksom bli nu ? Ja jag vet inte....mamma tyckter jag ska nöja mig med två och samtidigt har jag svårt för den tanken..jag vet inte varför men nu har man ju vant sig vid att ha tre och känner sig mest komplett så. Men just nu faller tårarna och jag har fortfarande svårt att ta in att det ens har hänt..min lilla Stuart-älskling och mattes hjärta  finns inte mer , i alla fall inte på jorden och nu har Meeko fått sällskap i hamsterhimlen av ännu en liten stjärna men jag får trötsta mgi med att han har haft ett bra liv hos mig med all kärlek han har fått också får jag krama på guldkornen som är kvar lite extra den här första tiden medan jag funderar...men ja det känns inte alls bra. Det kanske kommer att kännsas bättre så småningom men just nu kan jag bara tänka på hur mycket jag kommer att sakna våra mysstunder tillsammans i soffan.  Tack för den här tiden vi fick ihop världens bästa Stuart Little må du sova så gott och hoppas du träffar på Meeko någonstans på vägen till hamstrarnas himmel där det finns hur mycket godsaker som helst som man kan stoppa in och gömma i kindpåsarna.