Hallojsan på er!

Hejsan på er alla ni läsare som klickar er in just hit på min lilla blogg ikväll. Ja nu har verkligen höstmörkret börjat lägga sig allt mer , redan på eftermiddagarna märker man av det. Hur hela naturen förändras och går in för vinter, ja länge norrut har det ju faktiskt redan snöat men här lär det väl dröja ett tag till. Idag så känner jag att jag vill dema med mig om mina tankar efter att ha sett Mitt i naturens så kallade fotoskola. Kan säga att jag nästan på ett sätt blev arg på dem, eller ja helt enkelt jag blev arg,Visst är det roligt att fota djur i det vilda MEN det gäller ju fortfarande att man gör det på djurens villkor och det är stor skillnad på fåglar i park som matas in, eller de som inte gör det. Det var ju ett fall uppe med en man som matade in en ovanlig form av uggla men det sltuade med att han blev bötfälld efterom det hade stört fågelns naturliga beteendemönster, så snälla tänk efter innan ni ger er ut!
Man kan få otroligt fina bilder på dem också i deras naturliga miljö om de får vara opåverkade av oss människor. För parkfåglar vänjer sig ju i regel vid matningen och somliga upplever ju svanar som en aggresv fågel, de kanske tvingas bli det i jakten på föda då vi skapar en konstgjord konkurenssituation ?
Det är magiskt när en vild fågel känner sådan tillit att man kan få ha den på 1+-15 meters håll och de fortfarande är avslappnade med att man sitter och pratar med dem. Jag har aldrig upplevt en argsint fågel, men jag vet däremot då man kommer för nära och då får man såklart backa tills de lugnar ner sig igen, sedan finns det ji bissa rter som tycker om att leva i vår närhet och de blir ju givetvis lättare att börja träna sig på men det innebär ju inte att det är ok att gå ut i naturen och blrja göra så med andra vilda djur, det är olagligt att lägga ut åtlar för jakt så då borde man inte alls få utfodra jdjuren om det förstör deras naturliga beteendemönster.
 
Mesar är tacksamma att lära sig att fota fåglar på, de trivs i vår närhet och verkar uppksatta sällskapet.
 
j
Sedan handlar så mykcet om att de rätta tillfällena ska dyka upp också, till viss del är det ju turen som styr vad man får uppleva och nej man behöver inte gå så nära  dem att man riskerar att provocera fram en attack, det är bara onödigt. Djuren brukar visa om de tycker att det är okej att man är där och de gör det med ett tydligt kroppspråk som alltid ska respekteras. För det är så himla trist när det går som i Japan där en delfiunge dog för att en turist ville ha en selfie och drog upp den på standen, eller alla dessa närgångna älgar som blir ett*problem*.
Varför bilr de ens det då vilda djur inte brukar attackera oprovocerat. Ja oftast så söker klövviltet mat i vårda trädgårdar eller så kan det röra sig om nyfikna ungdjur med som inte lärt sig att människan kan vara farlig ännu.Jag tror det är bra om folk fick upp mer förståelse för det här och ser man en älg i ett villaområde så SKA man INTE gå fram till den för att  filma som en kille gjorde.
D
De här rådjuren fotade jag när de kom springande i skogbrynet, jagade av en stor hun dsom hade smitit från matte och husse, pappa skrek åt den och attacken avvärjdes men vad händer om ingen dyker upp & vovven faktiskt skulle lyckas skada/döda ett av dem?
 
Man ser nästan inte kidet alls i det höga gräset och det är just därför de har så bra kamouflage, för att kunna gömma sig medan mamman söker mat.
Såg något brunt , stort som kom springadnes nere på åkern när jag tittade i ena ögonvrå, först när den kom sådär på 50 meters håll såg jag ju att det vr en älg. Vi stod länge och bara tittade på varandra men när jag började prata så blev den rädd och gav sig iväg. men det visar väl ocksp på att de flesta möten med skogens konung faktiskt går bra , visar man dem respekt får man det regel tillbaka och det blir fina minnen.
Så nej den biten tyckte jag att de missade helt att ta upp i programmet men det hade ju givetvis varit bra om de ville påminna folk om det också.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0