mspbubblet

Hejsan på er alla ni läsare som kikar in här på bloggen idag. Har inte haft någon störres lust att skriva på ett par dagar efter det som hände. För er som inte vet så har jag nu bara två av mina älskade guldkorn kvar men det blev inte som jag trodde att Timon skulle vandra vidare först. Det blev istället min lilla myskille Stuart som valde att lämna oss först. Så nu är jag inne i någon sådan där fas där det bara känns konstigt och tomt. Gör som alltid tre portioner när det är dags för att ge dem något och sedan kommer jag på mig själv och igår när jag gjorde advent och tog fram tomtedockan kom tårarna igen. Minns ju hur rädd han var för den ...och då den kom fram sprang han och gömde sig och vägrade komma fram förrän den var borta från hallen. Ja sådan var han helt enkelt min lilla Stu..så det är väl kanske därför saknaden känns så mycket mer nu än då Meeko förolyckades. Fast jag kanske haft det lite på känn med eftersom han hade börjat vila i sandbadet nu med sedan han hade varit ute och sprungit. Då låg han där, vid hjulet eller satt på hustaket och vilade så det kanske var något fel på honom ändå trots allt som gjorde det här. Så då kanske saknaden känns lite lättare ändå även om det såklart är jobbigt och går upp och ner en tid framöver. För jag tror jag tänker nöja mig med Timon&Ariel ett tag men samtidigt så lär det ju ändå komma ett nytillskott så småningom..fast jag tänker inte ta första bästa men det blir i alla fall en hane den saken har jag redan bestämt eftersom jag tycker de är mysigast . Klart Ariel är ju underbar på sitt sätt men honorna luktar ju mer under brunst och jag är mest sugen på att ha en till hane men alla hamstrar är ju underbara på sina egna sätt.