Hajsan.du är väla för go, eller ?

Hejsan på er alla ni läsare där ute som trillar in just hit på min lilla blogg. Somliga av er kanske brukar se efter vad jag har för mig medan vissa andra kanske besöker mig för allra första gången. Jag hoppas att alla oavsett anledning till att ni befinner er just här ska hitta något ni gillar. Om inte så står det er fritt att klicka er vidare till en annan sida. Idag tänkte jag skriv om ett aktuellt ämne som jag tycker det pratas om för lite. Visserligen så hörde jag det på radion i morse men annars tycker jag det är ganska tyst från de organisationer som annars brukar skrika så högt då det gäller en del andra saker. Ja det jg blev upprörd över den här gången är det faktum att det varje år försvinner mellan 63 till kanske 100 miljoner hajar ur världshaven,ta in det MILJONER! När jag först hörde siffrorna ville jag egentligen bara gråta över människans rovdrift. Samtidigt så måste man visserligen glädjas åt att efterfrågan på hajfenor har sjunkit men det kommersiella fisket med trålar hotar ett unikt ekosystem. och det är verkligen skrämmande att höra. För visst är det så att alla arter har sina unika funktioner och det är orsaken till att just de finns till. Hajen kan onekligen väcka många slags känslor men det kanske är det faktum att de funnits så länge på vår planet som också gör dem till så fascinerande varelser med alla de egenskaper som de har. Det som fick mig biten av just hajar från början var nog då jag som liten fick tillfälle att känna på en uppstoppad som hade förolyckats i ett fiskenät. Jag kommer fortfarande ihåg den där unika känslan av hur det kändes att stoppa in handen i munnen på den. Vissa trodde att man hade satt in spikar för att det var så vasst men kände man efter lite försiktigt så fanns tandraderna där. Den känslan var magisk men det är nog samtidigt också så nära som jag vill komma dem rent fysiskt, det eller Universeum räcker fint. Jag har ingen önskan om att hoppa ner i en hajbur men jag tycker fortfarande att de är spännande djur och tänk vad lite vi faktiskt egentligen känner till om dem. Det finns till exempel inte mindre än 500 arter av haj världen över och en del av dessa går att hitta i Östersjön, dock inga farliga utan den största av dem brugden är en planktonätare och flera andra av dem står med på listan över hotade arter. Så om jag får säga vad jag tycker så verkar det tyvärr som hajen fortfarande idag tillhör ett av de mer missförstådda djuren på grund av sitt rykte men visste ni att mannen bakom filmen Hajen, Peter Benchley mådde så dåligt över vad han orsakade att han ägnade resten av sitt liv åt att försöka bevara dem ? Det borde ju betyda någonting kan man ju tycka och jag hoppas att med all den teknik vi har idag, ju mer vi lär oss om dem desto mer inser vi hur viktig deras roll som havets sopgubbar faktiskt är. Dessutom är det inte den stora vita som egentligen är mest farlig för den lever normalt på stora djup och går bara in på grundare vatten under fortplantningen eller i jakten på mat då de söker sig närmare stränderna, men medvetna människojägare är de inte utan de kan förväxla oss med tex sälar. Det är istället den mindre och mer aggressiva tjurhajen som dessutom kan leva både i söt och saltvatten man ska se upp mer med, för den anfaller allt och alla. Dessutom kan vi också lägga till tigerhaj och årfenshaj på den listan men risken att bli biten är ändå väldigt liten och det är större sannorlikhet att man blir träffat av en kokosnöt eller dödas av en elefant! Och har ni inte redan sett den så rekomenderar jag filmen Sharkwaters varmt som just tar upp problemet med just hajfensoppan!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0