mspbubblet

Hej och god morgon på er alla vakna läsare där ute som råkar titta in här vid den här tidpunkten på dagen. Ja eller hejsan till er andra med som kanske kollar min blogg vid någon annan tidpunkt på dagen, eller äsch halloj på er allihopa föresten.
Nu har det gått ett par dagar igen utan att jag fått till någon uppdatering här men det blir lätt hänt så emellanåt när jag har andra saker för mig. Då tänker jag inte jämt på att blogga och ibland har jag ingen lust heller om det inte hänt något speciellt. Fast det beror väl på vad man tycker om att läsa om med. Fast jag tänker aldrig gå så långt at jag skriver om tråkiga vardagshändelser i detalj. Vill ni läsa om vad någon äter eller hur många gånger per dag någon uppsöker toaletten kan ni kolla någon annan blogg istället. Nåja nu skulle vi inte fördjupa oss i sådana saker, nej istället kan jag verkligen säga att morgonstund har guld i mun..eller snarare guldhamster i mun. Timon var först uppe av oss och hängde rakti i taket på buren då jag klev upp. Så det var bara att släppa ut honom medan jag passade på att städa. Sedan bytte jag vatten åt dem och Yetin som han också kallades visade att än så länge har han krafter nog att spela matte ett spratt, Han tog sig över brädan och var puts väck försvunnen när matte kom tillbaka med flaskorna. Så det blev att kolla runt en stund innan man fick korn på dammussen som kom ut från en tur under databordet. Sedan var det Ariels tur att gå ut och hon håller som vanligt matte sysselsatt. Släppte ut henne i hallen , sedan skulle jag sopa nedanför Stuarts och hennes burar. Puts,väck försvann hon runt hörnet och var bara borta. Hämtade burken och lockade , men ingen tös kom. Blev lite orolig , kollade under sängen och det gick säkert tio minuter innan hon tittade fram och såg så belåten ut i köket. Det här med att finta bort matte och gå på egna äventyr är jätteroligt! Så nog låter jag mina guldkorn få vara de hamstrar de är i allra högsta grad och lite bortskämda blir de allt då de får gå ut så här när de vill men det är samtidigt roligt att följa med dem runt i lägenheten och se vad de hittar på då de får ta sitt eget initiativ. Det är faktiskt tur att jag inte har något annat husdjur just nu som gladeligen skulle sätta i sig om det kom farandes ett litet rödbrunt yrväder längs golvet.Klart att en hund skulle man ju kunna lära att den inte får röra hamstern men det får jag fundera på i framtiden i sådana fall. Rätt klart är det nog dock nog att jag alltid kommer att ha MINST ett guldkorn inneboendes för de är så charmiga och när man väl lär känna dem ser man hur stora personligheter de är. Man kan säga att de är värda sin vikt i guld!