mspbubblet

Hejsan svejsan på er alla läsare som råkat snubbla in här på min blogg av någon anledning. Kanske är det första gången ni råkat klicka er in eller så är det något som ni brukar göra någon gång ibland. I vilket fall som helst hej i höstmörkret. Nej det har fortfarande inte kommit någon snö och jag tror det är därför som jag har problem med att få något slags julstämning i år. Den vill liksom inte infinna sig riktigt trots att jag har stökat fram tomtarna vid det här laget. Nej det känns som segt och julen känns långt bort även om det bara är 23 dagar kvar. Hoppas det blir bättre och att det kommer någon snö så jag kan åka i alla fall lite skidor om jag lyckas hålla mig kurant vill säga men vi får väl hålla tummarna. Annars så är jag ju som en tvättsvamp och brukar dra på mig det mesta häst/vinter och det blir sådär segt och långvarigt. Nej nog skrivet om det nu. Till något mycket mer roligt. Tror att min lilla hamstertjej Ariel börjar göra sina små framsteg trots allt. Visst jag får ju inte röra henne helt än, bäst vad det är snor hon runt och hugger fast det går mycket, mycket bättre då jag har vante på mig. Har jag det kan hon sitta kvar i handen en stund, eller så till och med försöker hon klättra på tröjan. Så det är ju bra att man har en väg som fungerar, framför allt sedan hon älskar att försöka rymma till rummet och man måste kunna få tag på henne innan hon gnager av någon smaskig kabelmask, Svårt dock att säga varför hon ogilllar så att bli tagen i av händer men jag tror det beror delvis på brist av hantering från början men också så verkar det som om hon vill dofta sin egen lukt och inte någon annans. Det är i alla fall den vettigaste teorin jag har men då får man ju bli lite kreativ och hitta fler nycklar till framgång. Vidare är det ju roligt att se hur framåt hon är och hon kommer alltid ut på eftermiddagen ur sitt hus för att kolla läget, man kan ju alltid få tillfälle att leka Houdini.Dessutom bor det ju två stiliga hamsterkillar på samma ställe så det är väl klart man blir nyfiken och vill kolla in dem på närmare avstånd. Ja nu vet ni varför jag har satt hänglås på både Ariels och Stuarts burar.Vidtog jag inte dessa rigorösa säkerhetsåtgärder skulle jag få säga som Jojjo i Lena Furbergs gamla serie i Min Häst , Jojjo&Gänget: Men mamma så långt kan jag inte räkna. Nej vi får se sedan hur det blir då Timon flyger vidare för även om det vore kul med ungar så har jag bara plats för tre hamstrar här och det är absoluta maxantalet.Stuart blir ju kvar tills han blir pensionär, något annat kan jag inte fundera på. Ariel skulle egentligen inte behöva byta hem heller efter allt hon gått igenom men tar jag en kull och behåller två ungar själv så ja..men det får jag klura på då istället men det kan ju vara bra att ha en liten mall klar i varje fall så man vet i alla fall på ett ungefär hur det blir. Fast vi får se, för det måste i sådana fall vara ett hamstervant ställe som vet hur man ska handskas med en liten alert tjej som älskar att klättra men det dröjer ju ett bra tag innan det blir aktuellt.
Annars så simmar jag på rätt lugnt. Hade ju skapat en ny familj i Sims 3 men det är sällan det blir som man planerar och familjen Anderson går kanske långt utanför ramarna ändå. Från början var det mamma Kate och pappa Noel som bodde i ett hus tillsammans med sin tonårsdotter Lilith och mammans yngre syster Connie som för övrigt blev en häxa utan att jag planerade det heller. Allt var lugnt tills Noel blev kär i Connie och då började cirkusen. De flyttade ihop, de råkade i luven på varandra och det höll inte. Noel och Kate blev tillsammans igen utan att flytta in under samma tak. Det verkade fungera tills Noel blev blixtkär i en kollega så nu har han gift sig och flyttat ihop med Li men samtidigt är han ändå fortfarande kompis med både Kate och Connie.