mspbubblet

Nu har jag landat efter helgen. Kom nyss innanför dörren här hemma faktiskt. Eller ja varit hemma en stund förut med men bara för att lägga in lite saker i kylen och hämta börsen. Fast egentligen så hade varken den eller kameran behövts. Visst hade jag kunnat ta några kort när Belos och Södermanland låg i hamnen men och andra sidan så var det inte mycket att se heller till det yttre. Det verkligt intressanta finns ju ombord men där får man inte fota då bägge är säkerhetsklassade och försvarar landet. Den ena är väl mestadels räddningsfartyg men den andra är i allra högsta grad en stridsbåt. Nåja nog pratat om det nu men det var i alla fall en upplevelse att få gå ombord på en ubåt. Aldrig hade jag heller kunnat föreställa mig hur trångt det faktiskt är ombord. Jag är glad som har en etta på 32 kvm. Tycker man lär sig hitta förvaringsmöjligheter i det mesta. Så där kände jag ju igen mig :). Fast fördelen här är att det bara är jag och Meeko som bor här. Tänk er vad jobbigt att leva så nära inpå varandra flera veckor i streck. Visst på de flesta båtar hör man ju om den fina gemenskapen men alla kommer vi ju olika överens och de är ju trots allt bara människor som oss med. edan var det förstås en mängd olika reglage och knappar överallt. Frågade faktiskt vad som händer om någon råkar trycka på fel knapp och fick svaret att jodå det händer men då stänger man ner något och det är mindre bra. Så humorn kanske är en viktig del för att kunna klara av gemenskapen men det är bara mina tankar. Fast det kanske är en nog så viktig del ändå. Om man inte kommer överens kan man ju alltid byta vaktskift med någon eller be om att få bli förflyttad annars gäller det väl också att lyda order. Så nu har jag gjort bort dagens motionspass också. Puh! jag har visserligen varit ombord på isbrytare tidigare men det kändes som om det fanns betydligt mer utrymmen och trappsteg på Belos. Dessutom måste jag också få inflika att det var en riktig uppelvelse att stå där på helikopterplattan och blicka ut ner över vattnet.Dock inget för den med höjdskräck.

Annars har jag mestadels tagit det lugnt i helgen. Börjat jobba på ett av mina små projekt och kommit fram till att jag måste gå igenom mina MLPs och se om jag kan sälja av lite ändå. Det är ju mest G1 orna som intresserar mig så g3 orna kanske åker - vinterponnysarna och wysteriorna.

Dessutom åter till allvaret så tycker jag att alla kan tända ett ljus idag. Ett ljus för alla de som omkom i Estonia-katastrofen för nu 20 år sedan. Ibland är det ofattbart att det var så länge sedan men jag minns fortfarande ännu idag vad jag gjorde just den där dagen trots att jag inte var mer än tio år när det hände