Hejsan på er alla

Hallojsan på er alla och god dag.
Idag så började jag med att ladda upp mig med en liten morgonpromenad. Det var skönt och jag såg en del saker även om staden hade börjat vakna till liv, kanske lite för mycket egentligen. Några saker är dock alltid bättre än ingenting och annars passade jag på att gå och mysa. Det kan man ju ha lov till att göra en fin höstdag som denna. Visst börjar det bli lite kallt i luften men solen glittrade så fint på fjärden att det gjorde ingenting. Sedan så ville jg inte bli sittandes inne heller och steln till för jag känner mgi trots allt lite mör än efter trappasset ombord på Belos i helgen. Det var ju helt enkelt något annat än vad man är van vid. Hur som haver så har jag i alla fall lagt in en del bilder från dagens lilla promenix på cottonblue.blogg.se för sen som vill kika.
Fast nu skulle jag inte bra skriva om det här idag. Tänkte berätta att jag har mycket svårt för att fatta varför vissa inte räknar hamstrar som sällskapsdjur? Vet någon av er varför många tycks ha så förfutfattade meningar om vad en hamster i själva verket är eller hittar på en massa elaka skämt om dem ? Igår kväll så satt jag och mös med min lilla Meeko i minst fem minuter och han satt bara still och var helnöjd med det.Sedan så satt jag på govlet medan han fick springa lös i hallen och för allra första gången så kom han självman uppkrypandes i mitt knä. Det måste vara äkta lycka det och ett tecken på att man åtminstone gör någonting rätt. Så visst kan guldhamstrar vara sociala men det gäller att man har en stor dos av tålamod. Tror dock attt inte något djur gillar att bli tjurhållet vilket jag tror är det största felet många gör när de ska ta upp dem. Att man har för bråttom och inte låter hamstern långsamt få vänja sig vid handen . Visst att de små liven har begränsad livslängd men det är egentligen ingen orsak till att skynda heller, Dessutom så ska man inte hålla på att väcka dem i tid & otid eftersom de måste få sova på dagarna då de är nattdjur av naturen.Nu var ju min lilla kompis lite hanterad redan när jag köpte honom men jag har ju ändå fått göra en del jobb för att han ska ha blivit så här fin som han är nu. Visst kan han reagera ibland som ett byte när man ska ta upp honom och egentligen hade jag velat ha en bur med öppningen på sidan istället men har inte hittat någon billig, begagnad i närheten men för det mesta om han är ute kommer han fram till handen och ska kolla vad man gör, om man möjligtvis har något gott att ge honom. Han har faktiskt aldrig bitit mig, provat har han men insett att jag inte går att äta. Sedan om man går förbi buren , han är vaken & ute om man börjar prata med honom då ja då sätter han sig på bakbenen och lyssnar. Jg har ju dessuto haft hamstrar förut men har ändå lärt mig massor med nya saker via den här lilla gossen. Också inser jag ju alla fel jag gjorde speciellt i början med min första hsmter även om Snuttan som hon hette blev riktigt fin till sist. Hanen som jag hade sedan, Stanley hann jag kanske aldrig egentligen lära känna riktigt eftersom jag egentligen bara övertog honom från någon annan som tröttnat. Ett som dock är väldigt säkert är att alla hamstrar är unika och ingen är den andra lik.Det märker man om man väl ger sig tid att lära könna dem på deras villkor och börjar med att studera hur de bär sig åt. Med tanke på allt det här också så förstår jag de som säger att hamstrar inte är några lämpliga barnhusdjur, för det är sant då de kräver tålamod&kunskap för att bli riktigt fina och hanterbara.Samtidigt är de ömtåliga och tål inte på något vis att trilla ner från en högre höjd. Man vet aldrig när de kan sprätta till och ibland måste till och med jag sätta ner Meeko i buren när han får något sådant där ryck av att han känner sig fångad. om jag håller i honom. Sedan tror jag att soicaliseringen har gått så bra devlis därför att jag byter på honom oftare än jag behöver. Om han är vaken då så kommer han oftast ut för att kolla in vad jag gör, eller så behöver han kanske dricka men faktum är att han är väldigt hjälpsam av sig. Så oftast slutar det med att jag får mota hamstern från att rymma med den ena handen samtidigt som jag har den lilla minispaden i andra handen, Fast jag tror att han föredrar det sättet med framför att han ska behöva åka ner i leklådan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0