Mer lika

 
 
Min sim Verona är nog mer lika mig än vad jag tidigare har trott.Hur jag har kommit fram till det ?
Jo det hela började igår med den förtjusning som uppstod när hon fångade in två fåglar, en kråka och en grå jako. Visst hon sålde båda två men hon var ändå barnsligt förtjust i själva infångandet. Kände en glädje imorse när jag hörde ett svirr från ett träd jag passerade på väg ner till jobbet. Tittade upp och jo mycket riktigt där satt en liten flock sidensvansar . Tror att de endera hade använt trädet som nattlogi eller om de hade ätit för många jästa bär för de verkade inte så rädda av sig. Eventuellt kan det ha varit båda delarna. Gick vidare och höll på att stöta ihop med en skata som var ute och försökte få tag på någon frukost så jag stod och studerade den en stund innan jag var tvungen att röra på mig. Visst jag kanske inte kollar efter de där små tecknen varje dag men det känns som jag är rätt så bra på att se dem inne i stan med. Fast jag har har alltid gillat djur, åtminstone så länge jag kan komma ihåg och minnas.Sedan kanske jag är lite nördig som kan vad en hel del fåglar heter på latin men man vet ju aldrig när den kunskapen kan behövas. Ibland dyker de ju upp i korsord om inte annat också är det roligt med just fåglar när man lär känna dem lite närmare och faktiskt kan se att de är individer de med.Även den minsta lilla talgoxe eller blåmes har faktiskt en personlighet under det där dunet när man lär känna dem.
 
Finns ju ett ordspråk som lyder "Bättre en fågel i handen än tio i skogen".
Mesar dessutom är kända för sin nyfikenhet och nog märks det att de gärna håller till i närheten av oss så nog kan de räkna ut både var de kan få mat och skydd från rovfåglar. Dessutom så märks det att de faktiskt lyssnar när man pratar med dem.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0