Mitt första...

Mitt första egentliga hästminne som jag har är från när jag var en sisådär sex -sju år gammal.
Det var sommar och jag var med den övriga familjen i sommarstugan.
Fast det var bara pappa och jag hemma just då.
Brorsan sommarjobbade och mamma&systern min hade åkt in till stan.Jag hade fått stränga order om att jag inte fick gå in till hästarna i hagen själv.
Vad tror ni att jag gjorde ? Jo pappa var fullt upptagen med att göra något annat så jag smög in i garaget och hämtade ett grimskaft.
Sedan smög jag tillbaka till hagen och kröp in.
Jag hade väl sett hur syrran gjorde och ville göra likadant. Fast jag kanske inte valde den lättaste hästen...men det ska ni få läsa mer om sedan. Hur som helst så fick jag på något sätt fast grimskaftet i grimman. Tror dock att jag snurrade det runt mer än att förstå hur haken skulle användas.
Så när pappa väl upptäckte mig gick jag runt och ledde på syrrans fd varmblodstravare.Visserligen så var han snäll att hantera men det var bara min syster som kunde rida honom(kanske fler om de hade varit nog envisa) men alla andra som försökte åkte av och han var som ett expresslok om han blev spänd framför en vagn.
På något sätt tror jag ändå att han såg att jag var liten och ofarlig den där gången för han lunkade snällt med efter när jag gick och jag var så stolt.
Fast jag fick ju såklart mycket skäll sedan för att jag hade gått in till hästarna olovandes och jag fick lova att aldrig göra om det men jag tror ändå att det var här som grunden till mitt intresse lades.
Visserligen har jag kanske aldrig varit så road av att rida utan mer varit intresserad av det övriga arbetet kring hästarna och inte minst samspelet som ändå finns mellan häst&människa.
För jag tror att det är lätt att det blir så om man har dåliga erfarenheter av folk, att man vänder sigendera inåt eller mer till djuren för de dömmer ju inte en för den man är utan tycker om en oavsett hur man ser ut.
Människor kan däremot både  vara falska, prata skit om en och dömma ut en på grund av det yttre så pådet viset blir det enklare att umgås med djur eftersom de tycker om en i alla fall och får en att helt enkelt bara må bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0